Utvecklingen kring solceller under 2023; är eran av prisminskningar förbi?

Ökande priser, leveransproblem och större efterfrågan än någonsin har lett till ett turbulent år på solcellsmarknaden. I den här artikeln tar vi hjälp av branschföreträdare för att reflektera över året som varit och blicka framåt.

Verkningsgrader på solpaneler lär fortsätta gå upp (och priser så småningom ner)

Ökande verkningsgrad på solpaneler har mer eller mindre varit en naturlag de senaste decennierna och där även stora skutt tagits de senaste åren. Jämfört med 2017 då en standardpanel kunde ta tillvara på 16% energin i solljuset låg en vanlig solpanel i år på strax under 21% — dvs en ökning på över 30%. (21% i verkningsgrad motsvarar en panel på 400 Watt och en yta på 1,7 x 1,1 m2.)

Förklaringen är att paneltillverkarna successivt har förbättrat produktionsprocesser och kommersialiserat nya teknologier. Jämfört med 2017 görs till exempel lejonparten av alla solceller idag av monokristallint kisel som är effektivare än föregångaren polykristallint kisel. Två andra viktiga teknologier som gått från nisch till branschstandard är PERC (passivated emitter rear cell), där man med hjälp av en annan struktur på solcellens baksida kan nyttja större del av solens ljus, och halvcellsteknik, där solpanelerna delas i två delar med lägre strömstyrka och på så sätt lägre förluster.

Även om effektivitetsökningar förväntas fortsätta blir det svårare och svårare ju närmare man kommer det teoretiska taket för kisel på 30%. När ITRPV, en bred samling branschföreträdare och forskningsinstitut, kom med en rapport i våras förutspådde de att kiselbaserade solpaneler når verkningsgrader på 24% inom en tioårsperiod. Ett sätt att ytterligare komma upp i verkningsgrad är genom att kombinera kisel med andra material (så kallade tandemsolceller) för att på så sätt nyttja större del av ljusets spektrum. Enligt ITRPV väntas sådana tekniker börja massproduceras inom en femårsperiod med verkningsgrader runt 26%.

Förutom ökade verkningsgrader har solceller gjort sig kända för snabba kostnadsminskningar. (Ja, de hänger såklart ihop till viss del då mer elproduktion på mindre yta innebär lägre materialbehov.) Från 1976 till 2021 har prisutvecklingen enligt ITRPV följt en så kallad lärkurva där priser sjunkit med 24% för varje fördubbling av den installerade kapaciteten globalt. Detta tuffade på ganska förutsägbart fram till hösten 2021 då en rad av omständigheter — ökade priser på energi och viktiga material, störningar i leveranskedjor och lockdowns i Kina där en stor del av produktionen sker — gjorde att priser började vända upp. Och under 2022 har situationen förvärrats till följd av Rysslands invasion av Ukraina och en högre efterfrågan än någonsin i takt med att solceller i allt större grad ses som en viktig del i både klimatomställningen och för ökad energisäkerhet.

Om vi blickar förbi den rådande situationen i världen finns det dock mycket som tyder på att priser kommer fortsätta ner även framöver. ITRPV pekar framförallt på - ja, återigen - ökade verkningsgrader som en viktig del. (Här ska det sägas att ökad verkningsgrad har dubbel betydelse då det även innebär mindre behov av montagematerial och installationskostnader.) Även allt effektivare produktionsprocesser och minskat materialbehov väntas driva ner priser.

Utveckling av verkningsgrad och priser för solpaneler 2017 till 2023. Verkningsgrader avser vanliga solpaneler på den svenska marknaden. För priser har vi utgått från statistik från den tyska marknadsplatsen pvXchange. Priserna avser europeiska marknadspriser för solpaneler från januari respektive år och inkluderar inte moms eller andra påslag. Det lägre prisspannet avser de mest kostnadseffektiva standardpanelerna och det övre prisspannet dyrare, mer estetiska solpaneler med hög verkningsgrad. Ett pris på 3,5 kronor per watt innebär att en panel med en effekt på 400 W kostar 1400 kr.

Förväntningarna inför 2023

För att ta reda på hur priser, utbud och teknikutveckling väntas se ut i närtid hörde vi även av oss till Tim Ljunggren, teknikchef på solcellsgrossisten Senergia, vars roll är att ha ena örat mot panel- och växelriktartillverkarna och andra örat mot svenska installatörer.

När vi pratade vid den här tidpunkten förra året avslutade du med att: “under 2022 handlar det om att klamra sig fast vid relingen och hålla kursen”. Hur har det gått tycker du?

Vi har klamrat fast oss hårdare än någonsin skulle jag säga. Om vi fortsätter på “öppet hav-liknelsen”; det har inte varit storm, det har varit orkan. Det är inte över än. Efterfrågan är fortsatt större än utbudet.

Redan i januari i år kunde man läsa i branschpressen om att “scarcity” — eller brist — var det nya normala. Och det var innan Rysslands invasion av Ukraina och följdverkningar i form av en global energikris som gjort att i stort sett varenda region i världen vill accelerera övergången till förnybar energi. Vill du beskriva läget kring utbud för de viktiga komponenterna i ett solcellssystem?

Det är mer eller mindre brist överallt. Våra ordrar ser ut som schweizerostar, det är hålskjutet, det saknas lite här och där. Och det börjar med halvledarbristen, den är extrem, det påverkar både växelriktare och energilager. Jag var nere i Barcelona med Huawei, världens största växelriktartillverkare, i september. De bedömer att de kan möta mellan 40-60% av deras efterfrågan. De chefer vi fick träffa sa att de förstår kundperspektivet och att de ska växla upp. Och de pratar inte om att optimera värdekedjor och sånt, utan de ska bygga egna chipfabriker! 2023 kommer det vara en otrolig brist på halvledare, växelriktare och batterier.

Solpaneler då?

Panelsituationen har sett ganska bra ut under hela året. Utmaningen är att växla upp så snabbt som man gör i hela världen nu. Man slår i bandbredd på kreditlinor, leveranskedjor och fraktmöjligheter. Något som överraskat oss är att det även varit problem att få tag på montagesystem: muttrar, skruvar, och stål- och aluminiumprofiler. Och det kan man väl säga ur ett leveransperspektiv, att sakna montagesystem är betydligt värre än växelriktare. Då får man inte upp systemen alls. Utan växelriktare kan vi inte driftsätta systemet, men den kan normalt vänta lite.

Går man in på pvXchange, en tysk marknadsplats som lägger upp månatliga uppdateringar om priser på solpaneler, kan man sen januari i år läsa om prisuppgångar på standardpaneler på 25%. Och sen januari 2021 har priser ökat med 50%. Hur tror du det här kommer utvecklas under 2023?

Vi har sett en första tendens till ett trendbrott. Priser har börjat vika av nedåt något. Dels är det på grund av att ny produktionskapacitet kommer online. Dels dämpar inflationen efterfrågan vilket innebär att det går mindre gods från Kina, då blir det lättare att få containerplats och transportkostnader börjar sjunka. Just nu pratar vi några procent [i lägre kostnader, reds. anm.] in i Q1. Men det är lite tjuv och rackarspel mellan tillverkarna, ingen vill ge bort sina priser för tidigt, å andra sidan vill man inte vara dyrast.

I somras intervjuade vi Dennis Lundgren från installationsföretaget Solverket Alfa. Han var precis hemkommen från solcellsmässan Intersolar i München och rapporterade om att i stort sett alla tillverkare var eniga om en sak: det rådet brist på växelriktare, alltså den näst viktigaste komponenten i ett solcellssystem. Vad är status idag kring möjligheten att få tag på växelriktare?

Jag skulle nog säga att det är hyfsade möjligheter att få tag på växelriktare om man inte låst sig till ett specifikt varumärke. Väntar man på en specifik modell kan man få vänta länge. Vi har fått ta in två nya märken på svenska marknaden för att kunna leverera någonting. De kända, klassiska märkena har varit väldigt populära: Huawei, Fronius och Ferroamp. Men de har på olika nivåer inte lyckats möta efterfrågan. Men såhär, vi räknar med fullständig katastrof även nästa år, om jag får uttrycka mig så. Det blir lite expectation management här, om jag sätter förväntningarna på botten, så kan vi bara överleverera därifrån.

Men nog om huvudbry kring prisökningar och leveransproblem. Nu pratar vi teknik tycker jag. Om årets standardpanel var helsvart, med en effekt på 390 uppåt 400 Watt — och på strax under 1,1-1,8 m i dimensioner — vilka paneler blir nästa års kioskvältare för villatak?

Än en gång skulle jag säga att det blir det som är mest kostnadseffektivt, mest bang for the buck. Standardpanelen kommer ligga på 410 Watt plus minus 5 Watt. Den är 1722 mm x 1134 mm. 21% i verkningsgrad.

Och vilken blir den mest effektiva panelen som installeras på svenska marknaden tror du?

Det blir nog de som ligger på dryga 22%. Jag fick själv en aha-upplevelse när jag såg Longis nya helsvarta panel. Det finns inga synliga busbars [ledarna som binder samman solcellerna i en panel], de är förlagda på baksidan. Den är helt mattsvart och väldigt estetiskt tilltalande. Man har hottat upp kislet och cellerna så man får ut lite mer prestanda.

På teknikfronten har man tidigare år pratat om “PERC” och så kallad halvcellsteknik, där man delar upp paneler i två delar för att få ner strömstyrkan och därmed förlusterna. Finns det något nytt att rapportera om där?

Inte egentligen. Jag läser innantill här, Longi kallar de här panelerna för improved PERC, men det är fortfarande PERC och halvceller som utgör familjerna av teknologier. Det är 10-15 tekniker som det pratas om men de har inte letat sig ut till massmarknaden.

Finns det några tekniknyheter att rapportera om när gäller växelriktare?

På grund av att cellstorleken har ökat har även strömmen ut ur panelen ökat. Det börjar bli så hög ström att vissa växelriktare börjar få problem att ta emot så mycket. Det har inneburit att tillverkarna har lanserat nya high current-modeller.

Och vad gäller funktionaliteten då?

Det säljs betydligt mer batterier och batterier med backup-funktionalitet för att kunna ha el när det blir strömavbrott. Till villasegmentet säljer vi nog nästan 70-80% växelriktare som är förberedda för batterier. Vissa av tillverkarna kör numera bara hybridväxelriktare, och de som inte gör det blir i större omfattning omsprungna. Tidigare har det bara funnits hybridväxelriktare upp till 10 kW, men under nästa år ska Huawei släppa en modell som är på 25 kW.

En spaning är även att aggregatorerna kommer göra sitt intåg under 2023 och börja erbjuda tjänster och styrning av batterier. Det har inte funnits en dirigent som kan orkestrera det här. På samma sätt som att man kan önska sig en växelriktare och batteri från Huawei, kanske man vill ha [något av energitjänsteföretagen] Checkwatt eller Flower som aggregator.

[Förtydligande av aggregatorer: Svenska kraftnät upphandlar stödtjänster med syfte att bibehålla frekvensen i elsystemet. För att erbjuda dessa tjänster behöver man dock komma upp till 100 kW vilket har skapat ett behov av så kallade aggregatorer som kan styra många hembatterier och solcellsanläggningar samtidigt. Mer om batteristyrning och Svenska kraftnäts marknader här.]

Nu är det ju klart: Årets julklapp blev i år ett hemstickat plagg. Du som är mer tekniskt lagd, vad hade du velat pitcha in till kommittéen på Svensk Handels?

Då får jag väl säga ett styrsystem till mitt batterilager så jag kan delta på frekvensmarknaderna, det är ju det som kommer ske nästa år!

Stort tack för pratstunden, Tim.