Solcellskollen använder cookies i syfte att erbjuda en mer användarvänlig upplevelse. Genom att klicka eller navigera på sidan accepterar du insamling av dessa.

Bild tagen från BRF Viva i Göteborg

Guide: Solceller för bostadsrättsföreningar

Det är en hel del man behöver sätta sig in i när man utvärderar om solceller vore en intressant investering. Regler och förutsättningar skiljer sig dessutom beroende på vilken typ av fastighet det gäller. Följande guide klargör vilka steg en BRF behöver gå igenom från idéstadie till en upphandlad solcellsanläggning.

Som komplement till denna guide får du gärna använda vår solcellskalkyl för bostadsrättsföreningar.

Tidigt skede: utvärdera förutsättningarna

Framförallt är det tre saker som avgör om man har goda förutsättningar för en solcellsinvestering: takets storlek och solläge, fastighetens elanvändning och upplägg på elavtal, samt skicket på taket. Om ni checkar av följande så har ni sannolikt goda förutsättningar för solceller och kan gå vidare med projektet.

  • Ett eller flera tak är oskuggade, åtminstone mellan 9-15 under sommarhalvåret. Tak som pekar åt syd är allra bäst. Tak som pekar åt väst eller öst fungerar också, men då får man räkna med att solelproduktionen blir ca 80% av vad den är i perfekta förhållanden. Lutning på taket spelar inte så stor roll.

  • Elanvändning i föreningen överskrider 5000 kWh per år. Ju högre elanvändning, desto större sannolikhet till en lönsam solcellsinvestering. Inte sällan har de boende i en förening egna, separata, elavtal för hushållselen. I så fall dimensionerar man solcellsanläggningen så att den enbart producerar el till fastighetselen, dvs el som används i gemensamma utrymmen såsom tvättstugor, hissar, förråd och trapphus.

  • Taket är i relativt gott skick. Om solceller monteras kommer de sannolikt att sitta där i 30 år, så om taket behöver underhållas eller läggas om rekommenderar vi att ni gör det först.

Nästa steg: uppskatta storlek på anläggningen och få en överblick över ekonomin

I detta avsnitt går vi igenom de steg som kan vara bra att göra i ett tidigt projektskede och som del av processen att förankra projektet internt, t.ex. att ta fram en grov kalkyl för projektet och ansöka om investeringsstöd.

1) Att tänka på vid dimensionering av anläggningen

Ett lämpligt första steg är att ta reda på ungefär hur mycket solceller som skulle kunna få plats på taket, och göra en uppskattning på vad en sådan anläggning skulle kunna producera. (Som tumregel tar 1 kW solceller upp ungefär 7 m2. I sydläge, i vanlig taklutning, producerar 1 kW solceller mellan 900 och 1000 kWh per år för de flesta ställen i Sverige.)

Då det sällan lönar sig att producera mer el än vad man gör av med på årsbasis är det ofta elanvändningen som i själva verket sätter gränsen för hur stor solcellsanläggningen blir. Elanvändning varierar förstås mycket mellan BRF:er, dessutom finns det två olika upplägg på hur el mäts och debiteras i fastigheten som har stor påverkan hur stor anläggningen blir:

  • Föreningen har ett separat elabonnemang för den gemensamma elen (d.v.s. el som används i gemensamhetsutrymmen såsom tvättstugor, hissar och korridorer) och de boende har egna elavtal för sin hushållsel. Om man har detta upplägg dimensioneras solcellsanläggningen enbart efter den gemensamma elanvändningen, inte de boendes hushållsel.

  • Föreningen har ett gemensamt elabonnemang som inkluderar både föreningens gemensamma el och bostadsrättsinnehavarnas hushållsel. Detta upplägg innebär att man kan installera en större (och därmed mer kostnadseffektiv) solcellsanläggning, dimensionerad efter den totala elanvändningen i fastigheten.

Slutligen har storleken på huvudsäkringen betydelse för storleken på solcellssystemet — både tekniskt, då huvudsäkringen begränsar hur mycket el som kan produceras, och regelmässigt då lagar och regler skiljer för fastigheter med olika säkringsstorlekar. Det finns tre fall:

  • En BRF med huvudsäkring på 63 A eller lägre klassificeras som mikroproducent så länge den inte producerar mer el än vad den förbrukar på årsbasis. Det innebär att elnätsbolaget kommer att ta emot eventuell överskottsel och bekosta en ny elmätare. Man får även en skattereduktion på 60 öre / kWh (upp till 30 000 kWh, eller 18 000 kr per år) när man matar ut och säljer el via elnätet. (För en BRF dras skattereduktionen antingen av från fastighetsskatten eller den kommunala fastighetsavgiften). Det innebär att man kan dimensionera anläggningen relativt fritt då skattereduktionen gör så att den el som säljs är ungefär lika mycket värd som den el som används i fastigheten. (En brasklapp är dock att skattereduktionen inte är tidsbestämd av politikerna.)

  • En BRF med huvudsäkring mellan 63 A och 100 A har också rätt till skattereduktion på 60 öre / kWh, upp till maxgränsen på 18 000 kr per år, för den el som matas ut och säljs via elnätet. Dock klassificeras man inte som mikroproducent vilket innebär att elnätbolaget kan debitera ett årligt inmatningsabonnemang på upp till ett par tusen kronor ifall man säljer el via nätet. Det varierar dock mellan elnätbolag, och vissa tar inget alls.

  • En BRF med huvudsäkring över 100 A får ingen skattereduktion för el som matas ut på elnätet (och precis som föreningar med säkringar över 63 A kan elnätbolaget debitera ett inmatningsabonnemang). För att få en bra ekonomi i investeringen innebär att det är viktigt att man i detta fall dimensionerar anläggningen så att så mycket som möjligt av den producerade elen används direkt i fastigheten (och att så lite el som möjligt säljs). Optimal dimensionering skiljer sig mellan fastigheter, men solceller kan ofta täcka runt 10-20% av elanvändningen.

implement
I bostadsrättsföreningar där bostadsrättsinnehavarna har individuella elavtal finns möjligheten att öka förutsättningarna för en lönsam solcellsinvestering genom att ändra till ett gemensamt elabonnemang för hela föreningen. Kostnaden för en sådan förändring bärs ofta genom att separata elnätsabonnemang för varje bostadsrätt ersätts med ett elnätsabonnemang för hela föreningen, samt att man i regel kan förhandla till sig bättre elavtal.

2) Uppskatta kostnad och återbetalning

För att uppskatta den ungefärliga kostnaden och återbetalningen för anläggningen rekommenderar vi att du använder vår solcellskalkyl för BRF:er. Utifrån storlek på anläggning, elanvändning, geografisk position och takets beskaffenhet så uppskattas kostnad och återbetalning. Vi rekommenderar att testa lite olika antaganden i kalkylen för att få en god uppfattning om hur känslig investeringen är för olika scenarion, inte minst beroende på hur elpriset utvecklar sig.

3) Ansök om investeringsstöd och avgör om du behöver ansöka om bygglov

För solcellsanläggningar finns det ett investeringsstöd på 30% av den totala investeringskostnaden. Så fort man har fått en uppfattning om storleken på anläggningen och kostnaden så rekommenderar vi att ni ansöker om investeringsstödet hos Länsstyrelsen, inte minst då kötiden kan vara lång. Det är viktigt att ansöka om stödet innan projektet startas upp och kostnader uppstår. (Det gäller även om man tar in en konsult i förberedelsefasen.)

I allmänhet behövs inte bygglov för solcellsanläggningar så länge de följer byggnadens form. Om man däremot har ett platt tak, och vill vinkla upp solcellerna mot syd (vilket är standard), kan det krävas bygglov. Likaså om byggnaden har förhöjd kulturskyddsklass. Hursomhelst kan det vara värt att kontakta byggnadsnämnden för en bedömning, inte minst om ni är osäkra.

implement
De flesta installatörer erbjuder hjälp med både ansökan om investeringsstöd och bygglovsansökan, så känner man sig osäker kring vad som ska fyllas i kan man vänta tills man kommit i kontakt med en leverantör.

Slutligen: ta in offerter

När väl underlag och investeringsbeslut är förankrat i styrelsen eller bland föreningens medlemmar är det läge att ta in skarpa offerter. Det kan du exempelvis göra här. Ett tips är att åtminstone ta in ett par offerter då priser och produkter kan skilja sig åt. Saker som kan vara bra att diskutera inför kontakt med leverantörer är:

  • Vill ni sköta underhåll själva eller ha ett underhållsavtal med leverantören efter att installation har skett? Trots att en solcellsanläggning är en relativt underhållsfri teknik så kan det vara bra att göra en visuell inspektion av anläggningen en gång per år. Utöver löpande underhåll så kommer växelriktaren sannolikt behöva bytas en gång under anläggningens livslängd.

  • Vill ni sälja el eller använda all (eller den mesta) solel själva? Om ni har en huvudsäkring över 100 A rekommenderar vi att ni ber leverantören jämföra elanvändningen per timme med den förväntade solelproduktionen, och dimensionera anläggningen så att ni sällan (eller aldrig) behöver mata ut el på nätet.

  • Vill ni ha en separat hantering av elcertifikat? För att kunna få elcertifikat för den egenanvända solelen så behöver en extra elcertifikatmätare installeras, till en merkostnad på ett par tusen. Annars kan man bara få elcertifikat för den el som matas ut på elnätet.

  • Vilken visualisering vill ni ha av elproduktionen? Ofta kommer växelriktare och elcertifikatmätare med någon form av app där produktionen visualiseras. Fysiska skärmar eller visualisering där även data över elanvändning framgår är i regel tillval.

  • Har ni i dagsläget individuella elavtal och vill övergå till gemensamt elabonnemang för hela föreningen? En solcellsinvestering kan vara ett bra tillfälle att genomföra en sådan förändring då det även innebär att man kan installera en större, mer kostnadseffektiv, solcellsanläggning. Vissa solcellsleverantörer samarbetar med tjänsteleverantörer av sådana lösningar.

Om det är ett större projekt, alternativt om ni saknar kunskap i styrelsen, så kan det vara en god idé att anlita en oberoende konsult, både när det gäller att skriva avtal med leverantör och för besiktning av anläggningen. Om du vill komma i kontakt med en konsult så får du gärna maila oss här så kan vi ge dig tips på duktiga solcellskonsulter.

Det går såklart även bra att ställa frågor och rådfråga oss om ert projekt i chatten. Slutligen, om du har ett par minuter över så får du mer än gärna fylla i ett kort formulär där vi samlar in feedback om vår solcellsinformation för BRF:er.

Stort tack till Linn Andersson, solcellskonsult på Paradisenergi, och Maria Haegermark, solcellsforskare på Chalmers, som läst och kommenterat på denna text. Maria har även bidragit med data som möjliggjort bättre uppskattningar kring vad egenanvändningen av solel blir utifrån storlek på solcellssystem och elanvändning i solcellskalkylen.

Mer relaterad läsning

Nyfiken på solceller?

Registrera dig gärna för vårt månadsbrev med nyheter från solcellsvärlden!