Är det lönsamt att lagra solel i Sverige?

Vi får ofta frågan om man kan lagra solelen som man producerar hemma. Här kommer därför en genomgång av tekniken och ekonomin i en batteriinvestering.

Sedan 2016 har vi ett investeringsstöd på batterier på 60% för privatpersoner som vill lagra sin egna solel. Trots detta är batterier fortfarande en relativt ovanlig företeelse i de svenska hemmen: enligt Energimyndigheten har hittills endast 360 personer ansökt och fått sina ansökningar beviljade, varav endast ca 60 har installerat och fått stödet utbetalat. Det är alltså fortfarande få som väljer att satsa på batterier.

Hur kommer det sig?

För att reda ut grunderna när det gäller batterier och ekonomin för att lagra egen solel i Sverige har vi tagit hjälp av Chalmersforskaren Emil Nyholm, som nyligen skrev sin avhandling om potentialen för batterier i hushåll med solceller.

Men först och främst, hur funkar det?

Oftast använder ett hushåll mest el på morgonen och på kvällen, medan solcellerna producerar mest el mitt på dagen. Batterierna gör så att man kan spara producerad solel på dagen, och använda den kvällstid och ibland nattetid. Man behöver därmed inte sälja lika mycket el via nätet. (Besparingen som batterier kan ge kommer framförallt från de rörliga elnätsavgifterna, elskatt, moms, och andra påslag som elbolagen lägger på när de säljer el — och som man slipper betala när man lagrar egen el.)

I de allra flesta fall — åtminstone i de fall där man är ansluten till elnätet — dimensionerar man inte ett batteri för att bli helt självförsörjande. Batterier är anpassade för att användas ofta: de lagrar små mängder el (i regel 5-10 kWh) under några timmar, eller max något dygn. I Sverige vore det (hiskeligt) dyrt att klara vintersäsongens elbehov med hjälp av batterier. Ett vanligt hushåll som producerar lika mycket el som används i hushållet på årsbasis skulle som exempel behöva lagra ungefär 5000 kWh solel från sommar till vinter, då solcellerna producerar dåligt.

När man dimensionerar sitt hemmabatteri vill man se till så att batteriet nyttjas så mycket som möjligt i förhållande till sitt pris. Enligt Emil Nyholm är en bra tumregel när man dimensionerar sitt batterisystem att ha ungefär 1 kWh batterikapacitet per kW solceller — då det innebär att batteriet kommer nyttjas regelbundet. För ett vanligt solcellssystem på ca. 6 kW (ungefär 40 m² solcellspaneler) är det med andra ord vanligt att standardbatterier ligger på ungefär 6 kWh.

Såhär kan en typisk, solig, dag se ut för en villaägare med solceller. Den gråa ytan visar när man använder som mest el: oftast på morgonen och kvällen. Det mesta av solelen (den gula ytan) produceras mitt på dagen. Syftet med batterier är att lagra el som inte kan användas direkt — den klargula ytan som sticker upp — till kvällstid.

Räkneexempel: så ser ekonomin ut

Det finns några olika batteritekniker på marknaden, som även skiljer sig avsevärt i prestanda. Vanligast är blybaserade batterier och litiumbatterier. Trots att blybaserade är billigare ses litium som mest lovande för hemmalagring av el. Litiumbatterier klarar många fler laddcykler än blybaserade batterier, de tar upp bråkdelen av ytan, och faller snabbt i pris. Även marknadsutvecklingen tyder på detta: av 360 inkomna ansökningar för batteristödet är 347 litiumbatterier, enligt Daniel Kulin, handläggare på Energimyndigheten. Vi kommer därför att räkna på just litiumbatterier.

I dagsläget erbjuder många solcellsfirmor och elbolag batterier som möjliga tillval till en solcellsinvestering. Beroende på modell, storlek och prestanda ligger ett vanligt hemmabatteri på 4-5 kWh på mellan 50 000 och 85 000 kr före stöd. Om man får batteristöd på 60% blir slutkostnaden alltså mellan 22 000 kr och 34 000 kr.

(Tesla marknadsför sitt 14 kWh Powerwall-batteri till en lägre kostnad per kWh jämfört med andra batterierna på marknaden — ca. 85 000 kr inkl. installation. Dock har de ännu inte börjat installeras i Sverige.)

För att ett batteri ska vara lönsamt så behöver investeringskostnaden på 22 000 till 34 000 kr i detta fall betalas av under de laddningscykler som batteriet klarar av. En vanlig garantitid är idag 10 år, och omräknat till laddningscykler så blir det strax under 4000 om man räknar med en laddning per dag. (I svenskt klimat skulle batterierna inte användas så ofta, men å andra sidan skulle batteriet sannolikt hålla längre.) Besparingen som man uppnår vid varje laddning av ett batteri på 5 kWh behöver då vara minst 5,5 kr.

Detta är i dagsläget långt ifrån fallet. En del, men långt ifrån hela, förklaringen är att det idag finns en statlig skattereduktion på 60 öre per kWh för de som säljer sin solel. En konsekvens av denna är att det inte spelar så stor roll om man använder solelen i hushållet, eller om man säljer den till sitt elbolag. Förtjänsten är i stort sett densamma, vilket innebär att incitamenten för batterier är små eller obefintliga.

För ett batteri på 5 kWh kan man i dagsläget, med en optimistisk kalkyl, spara ungefär 50 öre per laddning, vilket bara är en bråkdel jämfört med vad som behövs för att det ska vara lönsamt. Om skattereduktionen togs bort skulle man kunna spara ungefär 3-4 kr per laddning, vilket dock fortfarande är för lite för att batteriet ska betala av sig under sin livslängd.

Med andra ord: oavsett lagstiftning behöver batterier fortsätta gå ner i pris för att vara en god affär för svenska solelproducenter!

Chalmersforskaren Emil Nyholm på sitt kontor. Enligt Emil behöver batterier komma ner avsevärt i pris för att bli ekonomiskt intressant för svenska hushåll. Vid batteripriser på 1500 kr / kWh förutspår Emil och hans kollegor att det kommer vara lönsamt att installera batterier även i Sverige. Detta kan jämföras med prisnivåer som t.ex. Tesla marknadsför för sin kommande powerwall: ca 6000 kr / kWh inklusive installationskostnad.

Sammanfattningsvis

Trots att hemmabatterier i regel inte är en lönsam affär för en svensk villaägare idag så kommer nog mycket att hända de kommande åren — bara mellan slutet av 2014 och början av 2017 gick exempelvis marknadspriser på installerade hemmabatterier i Tyskland ner med 60%.

Med det sagt, finns det ett stort värde med early adopters som satsar tidigt på tekniker. Hade det inte funnits pionjärer som satte upp jättedyra solceller för tio år sedan, så hade vi sannolikt inte haft den utvecklingen vi sett inom solcellsområdet tills idag!

För er som funderar på att komplettera ert solcellssystem med hemmabatterier har vi sammanställt en checklista här.