Så påverkas ekonomin av valet mellan en stor anläggning (lägre pris per kW) och en liten med hög egenanvändning

“Hur stor solcellsanläggning ska jag ha?” är en av de vanligaste frågorna som uppstår inför ett solcellsköp. Det finns vissa naturliga begränsningar såsom takets storlek och storleken på huvudsäkringen som vi beskriver på vår sida med vanliga frågor. I många fall kan man dock välja relativt fritt mellan en stor och en liten anläggning. Här djupdyker vi i de två ekonomiska aspekter som framförallt påverkas av anläggningens storlek: den “mängdrabatt” som kommer med en större anläggning och det sjunkande värde på solelen som resultat av lägre egenanvändning.

Men först en brasklapp: Då syftet här är att analysera hur storleken påverkar ekonomin bortser vi från de aspekter som inte påverkar jämförelsen, vi räknar till exempel inte på degradering av anläggningen (typiskt förlorar man 10-20% av märkeffekten under en tjugofemårsperiod) eller ränte- eller underhållskostnader. Vill du göra en kalkyl för dina förutsättningar där dessa aspekter räknas in och där du kan testa olika antaganden rekommenderar vi vår kalkylator.

Ju större anläggning, desto billigare solel

Ett sätt att få en lägre kostnad per producerad kilowattimme, dvs mer solceller för pengarna, är att installera en anläggning med högre toppeffekt. Installationer kommer med en del mer eller mindre fasta kostnader såsom kostnader för frakt- och utkörning, byggställningar och elektriker. I små anläggningar utgör dessa en större andel av den totala kostnaden vilket innebär högre kostnader per kilowatt (peak) och därmed dyrare solel.

I exemplet nedan kostar en anläggning på 5 kWp 95 000 kr före eventuella avdrag, alternativt 19 000 kr per kilowatt, medan en anläggning på 15 kWp går på 215 000 kr eller 14 300 kr per kilowatt. Med allt annat lika producerar alltså den större anläggningen solel till 25% lägre kostnad.

Exempel på kostnad per kWp utifrån storlek på anläggningen. I exemplet i grafen ovan kostar en anläggning på 5 kWp 95 000 kronor, alltså 19 000 kr per kilowatt, medan en anläggning på 15 kWp går på 215 000 kr, dvs 14 300 kr per kilowatt.

Ju större anläggning, desto lägre egenanvändning

Ett annat sätt att dimensionera en solcellsanläggning är att utgå från egenanvändningen. Egenanvändning syftar till andelen solel som används direkt i hushållet och logiken i att eftersträva en hög egenanvändning är att den el som används i hushållet vanligtvis är mer värd än den el som säljs via elnätet. Hur mycket mer beror på hur de olika elnät- och elhandelsbolagen utformar sina tariffer, men i snitt är en kilowattimme egenanvänd el värd runt 20-30 öre mer än den el som säljs.

Även om egenanvändningen skiljer sig från fall till fall är en generell princip att ju större solcellsanläggning, desto lägre egenanvändning (i och med att en stor del av solelen produceras vid tillfällen då elförbrukningen är förhållandevis låg, till exempel dagtid under sommaren). Som en fingervisning kring hur det kan se ut räknade vi inför den här artikeln på egenanvändningen för en villa i Stockholm med en årsförbrukning på 20 000 kWh, och där vi lät storleken på solcellsanläggningen variera. För en anläggning på 10 kWp, och där solcellerna stod för hälften av årsförbrukningen, blev egenanvändningen 45%. När solcellerna dimensionerades för att producera lika mycket el som årsförbrukningen blev egenanvändningen 28%.

Beräknad egenanvändning för en villa i Stockholm med en årsförbrukning på 20 000 kWh och med olika storlekar på solcellsanläggningen. I det här fallet resulterar en anläggning på 5 kWp och 15 kWp i en egenanvändning på 45% respektive 28%. Solcellsanläggningen är i sydläge och producerar ungefär 1000 kWh per kWp och år.

Lägst återbetalningstid för anläggningar som tangerar årsförbrukningen

Trots ekonomiska fördelar med en hög egenanvändning väger skalfördelarna av en större installation tyngre i de flesta fall. Om man jämför en anläggning på 5 och 15 kW — och använder samma antaganden kring installationskostnad och egenanvändning som ovan — blir kostnaden per kilowatt för den större anläggningen cirka 25% lägre medan värdet på solelen från den mindre anläggningen (i och med högre egenanvändning) bara runt 7% högre.

Kortast återbetalningstid blir det alltså för en anläggning där solcellerna producerar motsvarande årsförbrukningen. Lönsamheten avtar något för anläggningar som producerar mer el än den årliga elförbrukningen. Anledningen är att man som villaägare med solceller får en skattereduktion på 60 öre per kWh för den el som säljs via elnätet, dock får man ingen skattereduktion för den el som överskrider årsförbrukningen.

Rak återbetalningstid för solcellsanläggningar av olika storlekar med ett fast elpris på 50 öre per kWh. Årsförbrukningen är 20 000 kWh och per kilowatt producerar solcellsanläggningen ca 1 000 kWh per kW och år. Övriga antaganden har vi hämtat härifrån. Bäst lönsamhet blir det för en anläggning som precis tangerar årsförbrukningen, för anläggningar större än så blir solelproduktionen mindre värd då man inte får skattereduktionen på 60 öre per kWh för den produktion som överskrider årsproduktionen.

En farhåga är att skattereduktionen, som är en statlig subvention, tas bort i framtiden. Om så vore fallet skulle skalfördelarna av en större installation och värdet av en högre egenanvändning i stort sett ta ut varandra. Istället för en rak återbetalningstid på 14 respektive 11 år för anläggningar på 5 respektive 15 kWp (med skattereduktionen inräknad) skulle återbetalningstiden för anläggningar på mellan 5 och 20 kWp ligga platt på runt 16 år.

Räkna själv

Om du vill göra en kalkyl för dina förutsättningar och testa olika antaganden på anläggningskostnader, elpriser och kalkylränta rekommenderar vi vår kalkylator.