Solel är värd mer än någonsin, men hur ser prognoserna för framtiden ut?

De med solceller på taket har troligtvis inte ångrat sina investeringar när de öppnat elfakturorna i år. Med genomsnittliga elpriser på en bit över en krona har ersättningen för såld solel överträffat förväntningarna flera gånger om, och varenda kilowattimme man kan producera för egen förbrukning har gett en tacksam avlastning på elkostnaderna.

I den här artikeln tittar vi dels på hur mycket solel har varit värd de senaste åren, och dels blickar vi med hjälp av representanter från elbranschen framåt för att resonera kring vad el och solel kommer vara värd under det kommande decenniet.

Från lägst till högst ersättning någonsin

För det första en formaliafråga. I den här artikeln har vi framförallt fokus på elmarknadspriset, dvs spotpriset på elbörsen Nordpool, och resonerar kring hur det påverkar värdet på solel. I praktiken finns det flera andra avgifter, ersättningar och skatteavdrag som utgör värdet av solel. När man producerar solel för egen elförbrukning sparar man förutom själva elpriset in på elskatt, rörlig elnätavgift, elhandelsföretagets påslag och moms. Och när man säljer el får man förutom betalt för elen även en skattereduktion på 60 öre per kWh och så kallad nätnytta på några ören.

I svallvågorna efter en global energikris som började redan förra hösten, och som förstärktes i efterspelen av Rysslands invasion av Ukraina, har elpriserna i södra Sverige legat på den högsta nivån sen den nordiska elbörsen öppnade 1996. Sen oktober 2021 har spotpriset i snitt legat på knappt 130 öre per kWh i elprisområde 3 (där Stockholm och Göteborg ingår) och på strax över 150 öre i elprisområde 4 i södra Sverige. Det kan jämföras med snittpriser de senaste femton åren på strax under 40 öre.

För att utvärdera värdet på solel är det aningen mer komplicerat än att bara ta snittpriserna på elmarknaden. Solceller producerar lejonparten av den årliga produktionen under sommarhalvåret då elpriset i regel är lägre — men de producerar å andra sidan el under dygnets ljusa timmar när elpriset normalt sett är högre. Historiskt har värdet på solel varit några ören högre än snittpriset på Nordpool.

Inför den här artikeln räknade vi på värdet på solel de senaste fem åren genom att jämföra produktionen per timme från en solcellsanläggning i Stockholm med elpriserna i elområde 3 och 4. (För 2022 använde vi elpriser mellan 3 oktober 2021 och 2 oktober 2022 då året ännu inte är slut.)

2018 och 2019 var värdet på solel någorlunda representativt för hur det har sett ut historiskt: 40-50 öre per kWh i både elprisområde 3 och 4. 2020 var värdet på solel runt 25 öre per kWh, det lägsta någonsin, medan det 2021 och 2022 var uppe på 60-70 respektive 150-170 öre per kWh. (De enda åren där det var betydande skillnader mellan snittpriset på Nordpool och värdet på solel var 2021 där värdet på solel var 5-10 öre lägre och 2022 då det var 20 öre högre.)

Värdet på solel mellan 2018 och 2022 exklusive moms. Det räknas ut genom att jämföra produktionen per timme från en solcellsanläggning med spotpriserna under respektive år och i respektive elprisområde.

Så påverkas solcellskalkylen

De varierande elpriserna har stor påverkan på hur kalkylen för solceller faller ut. När vi gjorde en överslagsräkning på en solcellsanläggning med en årsproduktion på 10 000 kWh varierade de årliga besparingarna mellan strax över 10 000 kr 2020 till över 25 000 kr 2022. Med en investeringskostnad på runt 150 000 kr efter grönt avdrag motsvarar det återbetalningstider på mellan 5 år (för 2022 då elpriserna var som högst) och 15 år (för 2020 när de var som lägst).

Här ska det poängteras att det kan skilja en del från fall till fall, till exempel beroende på hur mycket solel som säljs respektive används i hushållet och hur hög den rörliga elöverföringsavgiften är. (Våra antaganden finns under tabellen.)

År	Besparingar i elprisområde 3	Besparingar i elprisområde 4
2018	13 300 kr	13 600 kr
2019	12 000 kr	12 200 kr
2020	10 300 kr	10 800 kr
2021	14 400 kr	15 800 kr
2022	24 800 kr	27 300 kr

Uppskattade årliga besparingar från en solcellsanläggning med en årsproduktion på 10 000 kWh. Vi har räknat med att man betalar timpris på el (plus moms), en rörlig elöverföringsavgift på 30 öre per kWh, elskatt på 44,5 öre per kWh och ett påslag från elhandelsbolaget på 10 öre per kWh. För såld el har vi räknat med att man får timpriset på el (exkl moms) samt skattereduktion på 60 öre per kWh och nätnytta på 10 öre per kWh. Vi har räknat med att man säljer hälften av elen och använder hälften direkt i hushållet.

Hur länge kan vi räkna med höga elpriser?

Då kalkylen för en solcellsanläggning är starkt beroende av priset på el är en högst relevant fråga: hur länge kan de höga elpriserna hålla i sig? Precis den frågan ställde vi till Joel Norstedt, elmarknadsansvarig på Borlänge Energi, som arbetar med att köpa och sälja el på terminsmarknaderna där producenter och förbrukare kan säkra sitt elpris långsiktigt.

Till en början pratade vi om nuläget på elmarknaden och Joel jämför med tongångarna från tidigare i höst.

— Det såg otroligt illa ut i månadsskiftet augusti-september. Som högst låg terminpriserna för januari 2023 på 8 kr per kilowattimme exklusive moms i Stockholm [i elprisområde 3] och en krona till på det i Malmö [i elprisområde 4]. Sen ledde milt väder, bra vindkraftsproduktion och välfyllda gaslager till relativt låga priser under oktober och november. Nu har det mesta vänt igen, vädret har blivit kallare, vindkraften producerar mindre och vi har kärnkraftsproblem. Terminspriserna för det första kvartalet 2023 har passerat 4 kronor, vilket är otroligt högt det också.

Enligt Joel är vi på väg in i en elmarknad som präglas av “det nya normala” — något som speglas av terminpriserna på längre sikt. Nästa vinter handlas el till ungefär 200 öre per kWh i elprisområde 3 och tittar man på kontrakten för fem år framåt ligger de på runt 70-75 öre (vilket alltså kan jämföras med snittpriser på spotmarknaden under de senaste femton åren på 35-40 öre).

En bidragande faktor är försörjningsfrågan kring naturgas. Priset på naturgas har en stor betydelse för prissättningen på en europeisk elmarknad där elpriset sätts utifrån det för tillfället dyraste energislaget som behövs för att möta efterfrågan. Även om det finns planer att ersätta rysk gas — inte minst genom att bygga ut infrastruktur för att kunna ta emot mer flytande gas via skepp, samt köpa naturgas från andra ställen såsom USA, Algeriet och Qatar — verkar en situation där rikligt med billig naturgas flödar in till Europa via pipelines vara långt borta.

En annan faktor är att det nordiska elsystemet under lång tid varit någorlunda fredad mot kostnader av att producera el på kontinenten. Idag är, enligt Joel, trenden den motsatta.

— Både Sverige och Norge har byggt flera kablar till kontinenten de senaste åren. I Norge har man till exempel byggt två kablar, en till Tyskland och en till England. De pumpar el till kontinenten motsvarande två kärnkraftverk.

Värdet på solel långsiktigt?

Även om priserna på el inom överskådlig framtid lär vara betydligt högre än de senaste decennierna lyfter Joel ytterligare en viktig faktor att väga in när man resonerar kring värdet på solel framöver. De terminspriser som Joel pratar om innebär att el handlas till samma pris under hela perioden. I praktiken varierar elpriset från timme till timme och mellan årstider vilket innebär att priset på el från ett specifikt kraftslag både kan ligga högre och lägre.

— [När det gäller värdet på solel] tror jag det är viktigt att titta på vad som hänt med vindkraften. Idag när det byggts ut enormt med vindkraft går priserna ner när det blåser, medan priserna ökar när det är vindstilla. Jag tror man kommer hamna i en liknande situation när det gäller solceller.

En indikation på hur värdet på solel kan utvecklas i takt med att solceller byggs ut kommer från en studie från forskare på Uppsala universitet. Vid en solelandel på upp till 5% av svensk elproduktion — runt fem gånger högre än idag — bedömer man att värdet på solel är liknande snittvärdet på el. Med en solelandel på 10% och 20% hamnar värdet på solel på 90% respektive 60% av snittvärdet på el. (Det ska poängteras att det är en förenklad analys som utgår från Sveriges elsystem idag, i praktiken finns det många andra faktorer som påverkar elpriserna - till exempel på vad som sker i andra länder och i vilken omfattning det byggs ut elnät och lagring.)

Slutligen ska det sägas att även om elpriserna spelar stor roll för ekonomin i en solcellsanläggning finns det som sagt fler faktorer att väga in, inte minst nivån på elnätavgifter, elskatten och skattereduktionen på överskottsel.

Oavsett tyder mycket på att de med solceller på taket, i alla fall under överskådlig framtid, fortsatt lär glädjas av sin investering.

Lyssning på temat

Vi har flera poddavsnitt kring situationen på elmarknaden. Tre exempel är följande avsnitt som du hittar under Solcellskollens podcast i valfri poddapp eller via länkarna nedan:

Lyssna: Tomas Kåberger, Om höga elpriser och status för den europeiska energiomställningen

Lyssna: Lars Bergman, Om prissättning av el, elprisstöd och förslagen att reformera elmarknaden

Lyssna: Fredrik Bodecker, Om turbulensen på de lång- och kortsiktiga elmarknaderna