Så mycket sparar du på elräkningen med solceller — en genomgång

En solcellsanläggning betalas av genom sänkta elkostnader och intäkter för överskottsel. I den här texten går vi igenom vad dessa besparingar och intäkter består av, och ett räkneexempel på hur mycket man sparar genom att installera solceller. Vi kikar även på hur elkostnader har förändrats historiskt — och hur det kan komma att se ut framöver!

När man producerar egen solel...

Solel kan antingen användas i det egna hushållet eller säljas via elnätet. Den går först och främst alltid till att driva det egna huset, och där sker besparingen genom att man slipper köpa el. Vad man betalar för el består i sin tur av flera saker:

• Elkostnad
• Elcertifikatkostnad
• Elnätkostnad
• Elskatt och moms
• Fasta års- eller månadskostnader för elnät och elavtal (dessa påverkas dock inte när man skaffar solceller)

Om man producerar mer el än vad huset förbrukar — vilket t.ex. är vanligt dagtid under sommarhalvåret — så matas elen automatiskt ut på elnätet och säljs till ens elbolag. Där består intäkten av:

• Försäljning av överskottsel
• Försäljning av ursprungsgarantier
• Nätnytta för att man bl.a. bidrar till att sänka energiförluster i elnätet
• Skattereduktion från staten

En illustration av en typisk, solig, dag för en villaägare med solceller. Den gråa ytan visar när man använder el och den gula ytan när solceller producerar el. Solel produceras framförallt mitt på dagen, och används antingen direkt i hushållet, eller säljs via elnätet.

Exempel: Så mycket lägre blir elkostnaderna med solceller

Nedan har vi sammanställt ett exempel på vad man i dagsläget kan spara in när man producerar solel. Eftersom kalkylen ser annorlunda ut för den solel som används direkt i hushållet jämfört med den överskottsel som säljs via elnätet har vi delat upp kalkylen i två delar.

Besparing av egenanvänd el

Först och främst har vi listat en typisk besparing för egenanvänd el. Syftet är framförallt att ge ett exempel på hur man kan räkna på sina besparingar. Med tanke på att det i Sverige finns över hundra elbolag, vilka i sin tur har en rad olika elavtal, kommer siffrorna skilja sig från fall till fall. Det är även förhållandevis stor skillnad på hur elnätföretagens avgifter ser ut och hur de delas upp mellan fasta och rörliga kostnader.

Typ av kostnad	Besparing med solceller
Kostnader från elbolag, ink moms
Elkostnad	49 öre/kWh
Elcertifikatkostnad	2 öre/kWh
Årsavgift, 540 kr/år	0 öre/kWh
Kostnader från elnätbolag, ink moms
Elöverföring	30,5 öre/kWh
Elskatt	44,5 öre/kWh
Abonnemangsavgift 16A, 3920 kr/år	0 öre/kWh
Summa	126 öre/kWh

Tabell över besparingar av egenanvänd solel. För avgifterna från elbolaget har vi använt verkliga kostnadsuppgifter från ett elavtal. Elpriset är den del som varierar mest, framförallt om man har ett rörligt elpris. För elnätkostnaderna har vi använt priser från Vattenfall i södra Sverige. Vad gäller elskatten så är den för södra Sverige, i vissa regioner i norra Sverige betalar man en reducerad elskatt på 32,5 öre/kWh.

Intäkter för såld överskottsel

Även intäkterna för såld överskottsel varierar från fall till fall. Det som har störst betydelse är hur mycket man får betalt för överskottselen. De elbolag som betalar bäst betalar ofta extra för så kallade ursprungsgarantier, ett certifikat som anger att elen kommer från solceller och som gör att elen kan säljas vidare till övriga kunder som just solel.

Den andra stora intäktsposten är skattereduktionen från staten på 60 öre per kWh. Den syns dock inte på fakturan utan kommer som ett avdrag på deklarationen efterföljande år. Slutligen får man en så kallad nätnytta från sitt elnätbolag för att man bl.a. bidrar till att sänka energiförlusterna i elnätet.

Typ av intäkt	Intäkt med solceller
Intäkter från elbolag, ex moms
Överskottsel	35 öre/kWh
Påslag för t.ex. ursprungsgarantier	10 öre/kWh
Intäkter från elnätbolag, ex moms
Nätnytta	8 öre/kWh
Avdrag från Skatteverket (efterföljande år)
Skattereduktion	60 öre/kWh
Summa	113 öre/kWh

Tabell över intäkter för överskottsel från elbolag, elnätbolag och staten. För elpriset har vi antagit samma elpris som för inköpt el, men exklusive moms och elbolagets påslag. Även om man framförallt säljer el när man har ett överskott under sommarhalvåret så är värdet för solel faktiskt ungefär detsamma som snittpriset för el. Huvudanledningen till detta är att solel produceras dagtid när elförbrukningen och elpriser är högre. Vad gäller nätnyttan har vi använt Vattenfalls ersättning för södra Sverige. När man som privatperson får betalt för el och nätnytta är det alltid exklusive moms.

Hur stor andel solel förväntas användas i hushållet?

Det som återstår för att kunna räkna ut besparingen är att uppskatta hur mycket el man kommer använda själv och hur mycket el man kommer sälja. Detta är dock inte helt lätt i praktiken utan kräver att man jämför elförbrukningen med en uppskattad solelproduktion på (åtminstone) timbasis — något som sällan görs inför en installation.

I allmänhet gäller dock att ju större solcellsanläggning i förhållande till elförbrukning, desto mer solel förväntas man sälja. För anläggningar där man på årsbasis producerar ungefär lika mycket el som förbrukas är det inte ovanligt att överskottet utgör över 75%. För anläggningar där man producerar solel motsvarande hälften av sin årsförbrukning är det vanligt att man säljer åtminstone 50%.

Så vad blir de sammantagna besparingarna från en solcellsanläggning? Om man installerar en solcellsanläggning i sydläge på 10 kW (ca 50 kvm) väntas den producera ca 9500 kWh per år. Om vi antar att hälften säljs och hälften används i hushållet — och baserat på priserna ovan, dvs 126 öre för egenanvänd el och 113 öre för såld el — blir besparingen på ett år ca 11 500 kr.

Tips: I vår solcellskalkyl kan du få en uppskattad kostnad på anläggningen och räkna på återbetalningstiden. Där kan du även få en grov uppskattning av egenanvändningen (vi använder oss av schabloner från solcellsforskaren Joakim Widén som tagits fram genom att jämföra elförbrukningen med en uppskattad solelproduktion i 200 hushåll).

Hur ser utvecklingen ut framöver?

Med tanke på att en solcellsanläggning förväntas producera el i flera decennier är det även rimligt att fundera kring hur värdet för egenanvänd respektive överskottsel kommer utvecklas framöver.

När solcellsexperten Bengt Stridh på Bengts villablogg tittade på hur värdet på egenanvänd solel hade utvecklats över tid var den långsiktiga trenden att värdet legat relativt konstant över tid, men där skillnaderna från år till år var stora. Elpriset var den faktor som varierade mest medan elskatt och kostnad för elöverföring hade gått upp.

Graf över besparingen av egenanvänd solel från 2011 till 2020. Värdet har varierat mycket de senaste tio åren. Som lägst, under 2015, var det strax under 100 öre/kWh och som högst — under 2018 — låg det på nästan 150 öre/kWh. För elpriserna användes, likt i Bengt Stridhs kalkyl, spotpriser från elprisområde SE3 inklusive ett påslag på 2 öre. Priser på elcertifikat hämtades från Skellefteå Kraft. För elnätavgiften användes den rörliga delen av elnätpriserna från Vattenfall i södra Sverige.

Den delen av kalkylen som har den mest osäkra prognosen är ersättningen för överskottselen. Den är starkt beroende av det framtida priset på elmarknaden, vilket är allt annat än lätt att förutse. Å ena sidan väntas koldioxidpriser, ett allt mer sammankopplat europeiskt elsystem och elektrifieringen av samhället leda till högre elpriser. Å andra sidan byggs vind- och solkraft ut så det knakar, vilket drar elpriserna åt andra hållet.

Ytterligare en osäkerhet är skattereduktionen. I dagsläget utgör den ett viktigt bidrag till ekonomin i en solcellsanläggning, men den är inte tidsbestämd av politikerna och skulle kunna tas bort framöver.

Med det sagt sker det en snabb teknisk utveckling även på andra håll. Om t.ex. batterier fortsätter gå ner i pris så kan man istället för att sälja överskottet lagra det i batterier och använda elen inom hushållet även när solen går ner. Det, om något, vore en utmärkt försäkring mot ett sjunkande värde på överskottsel.

Läs mer: Dessa elbolag betalar bäst för din överskottsel — och så kan priserna utvecklas framöver