Så mycket kan du få för att sälja din överskottsel — och så kan priserna utvecklas framöver
18 februari 2021 (uppdaterad 18 april 2023)
Av Erik Wallnér (wallner@solcellskollen.se)
Uppdatering: Här finns en uppdaterad version av den här artikeln
För i stort sett alla som skaffar solceller uppstår frågan: Hur mycket kan man få för att sälja sin överskottsel? I den här texten har vi försökt besvara frågan genom att:
- Ge exempel på erbjudanden från de elbolag som i dagsläget erbjuder bäst pris
- Förklara elavtal där elbolaget säger sig “lagra el”
- Resonera kring hur värdet på överskottsel kan utvecklas framöver
Avslutningsvis har vi sammanställt en lista på hur man kan gå tillväga när man själv jämför erbjudanden. Då man i regel köper el från samma bolag som man säljer el till är det t.ex. minst lika viktigt att jämföra vad man betalar för elen.
Bäst pris på överskottet? Spotpris samt ett påslag på 10-16 öre
Att identifiera de elbolag som betalar bäst för överskottet är inte en helt lätt sak. Det finns över hundra elbolag i Sverige och många har ett flertal olika elavtal. Inför denna texten tittade vi på elbolags hemsidor och mailade och ringde upp några stycken som historiskt har haft förmånliga avtal för överskottsel.
När man jämför elbolag att sälja sitt överskott till är det som sagt även viktigt att påpeka att värdet på såld el är en del av kalkylen. I stort sett alla elbolag som köper överskottsel ställer krav på att man ska köpa el av dem så för att få hela bilden är det viktigt att jämföra vad man betalar för el. För de allra flesta är till och med priset man betalar för el viktigare med tanke på att man normalt sett köper mer el än man säljer på årsbasis. (Om man t.ex. säljer 5000 kWh på ett år och köper 10 000 kWh innebär det att en premium på 10 öre för såld el “äts upp” om man samtidigt betalar 5 öre extra per kWh).
Så, nog med brasklappar! Om vi bara tittar på erbjudandet för överskottsel låg Göteborg Energi, Falkenberg Energi, Skellefteå Kraft och Telge Energi bäst till av de elbolag vi utvärderade. Dessa erbjuder alla en premium på 10-16 öre utöver spotpriset. (Spotpriset är marknadspriset på el som varierar varje timme men som på årsbasis i regel hamnar mellan 25 och 45 öre per kWh.) Gemensamt för de flesta elbolag som erbjuder en premium utöver spotpriset är att de ställer krav på att få ens ursprungsgarantier i utbyte. Det är ett certifikat som man registrerar sig för hos Energimyndigheten och som anger att elen kommer från just solceller.
Det finns även elbolag som erbjuder förmånliga elavtal under första året för de kunder som även köper solcellsanläggningar av dem. Vi har inte inkluderat dem här då det snarare blir en jämförelse för när man väljer leverantör.
Hur är det med att “lagra el” hos sitt elbolag?
Ett växande fenomen är elbolag som erbjuder avtal där man får samma pris på den el som man säljer som den man köper. Exempel på detta är Jämtkrafts Dela Vattnet. Vanligtvis specificeras köp- och säljperioder i avtalen, dvs den el som säljs under sommarmånaderna kan man kvitta mot el som köps under vinterhalvåret. Det är dock viktigt att poängtera att man med dessa avtal inte kvittar 1 kWh mot 1 kWh i sin helhet. När man köper el så betalar man utöver elpriset även elskatt, moms, eventuella fasta månadskostnader och elöverföringsavgifter (vilka sammantaget utgör den större delen av vad man betalar). Det som kvittas i dessa avtal är enbart delen som utgörs av spotpriset och eventuellt elbolagets påslag. Så för att man ska tjäna på ett sådant upplägg vilar kalkylen på att elpriset när man “lagrar” sin el är lägre än elpriset när man plockar ut motsvarande mängd el.
Så vad hade man kunnat tjäna på att “lagra el” på det här viset? Då elpriset varierar från timme till timme och år till år är det svårt att ge ett generellt svar. Dessutom är det i stort sett omöjligt att förutspå när och hur ofta man säljer el. (Det sker när solelproduktionen är så pass hög att den överskrider ens elförbrukning i huset.) Men för att få ett hum gjorde vi inför den här artikeln en förenklad kalkyl där vi tittade på hur produktionen från en fiktiv solcellsanläggning överensstämde med spotpriserna från den nordiska elbörsen (elprisområde 3) under sommarmånaderna 2018 till 2020. Vi jämförde sen med snittpriserna på el under de fyra vintermånaderna — november till februari — då man som solcellsägare köper in mest el.
2019 hade man förvisso tjänat i genomsnitt ca 9 öre per kWh på att kvitta solelproduktionen från sommartid till vintern. 2020 var dock skillnaden försumbar och 2018 hade man till och med förlorat 9 öre per kWh på ett sådant upplägg eftersom elpriserna det året var högre dagtid på sommaren än på vintern. (Med det sagt var sommaren 2018 varm med ovanligt höga elpriser.) Att det inte var större skillnad på värdet på solelen sommartid och elpriset vintertid har sannolikt att göra med att solceller framförallt producerar el dagtid när elförbrukningen överlag i samhället är högre vilket även leder till högre elpriser.
Så kan värdet på överskottsel utvecklas framöver
I de tidiga dagarna av solcellsutvecklingen var det inte ovanligt att man kunde få över en krona i ersättning från sitt elbolag. Sen dess har värdet på överskottsel varit sjunkande. När vi frågade Victor Söderholm, säljcoach på Göteborg Energi, om utvecklingen av deras erbjudanden målade han en liknande bild. “Vi började med solceller 2011-2012 och från början fick man full priskompensation för elen, dvs man kunde kvitta elen man sålde mot elpriset i sin helhet. Då detta även inkluderade elskatten [på ca 30 öre/kWh] så var det värt en hel del. 2015 ändrade vi till 25 öre i påslag. Och nu vid årsskiftet ändrade vi till 15 öre i påslag.”
Innebär detta att värdet på överskottsel kommer fortsätta att sjunka för att så småningom hamna på samma värde som elmarknadspriset?
Nja, det är inte säkert. Logiken i att kunna erbjuda ett elpris över marknadspriset baseras delvis på att det finns en betalningsvilja för solel. Enligt Stefan Sundelius, ansvarig för Telge Energis solelerbjudande, är närproducerad solel den mest efterfrågade elen och genom att köpa in el från mikroproducenter med tillhörande ursprungsgarantier kan elen säljas vidare till deras övriga kunder med ett påslag. På frågan om deras erbjudande med ersättningsnivåer på 15 respektive 10 öre per kWh utöver spotpriset är affärsmässigt hållbara i större skala svarar både Victor och Stefan ja.
I dagsläget finns dock ett frågetecken. Energimyndigheten har gått ut med att de av administrationsskäl gärna skulle sluta tilldela ursprungsgarantier till mikroproducenter, något som mött starkt motstånd inte minst från elbolag såsom Telge och Göteborg Energi som ser ursprungsgarantier som en förutsättning för att fortsätta erbjuda bra pris till mikroproducenter. “Om man tar bort ursprungsgarantier blir elen omärkt, och sån el har inget värde för oss som säljer el med Bra miljöval. Då skulle solel, den mest efterfrågade elen, likställas med kolkraft. Vem är intresserad av den?”, resonerar Stefan.
Det är för närvarande oklart hur det blir med Energimyndighetens förslag kring ursprungsgarantier. För att förslaget ska gå igenom behöver det godkännas av regeringen, och därifrån har det hittills varit tyst.
Steg-för-steg: Så jämför du elbolag
När du väljer elbolag att sälja överskottet till rekommenderar vi att du jämför erbjudande genom att ta följande steg:
- Jämför priset du behöver betala för el då det är minst lika viktigt för kalkylen. I stort sett alla elbolag som köper överskottsel ställer krav på att man även ska köpa el av dem.
- Jämför priset på överskottselen exklusive moms. Som privatperson får man inte tillgodoräkna sig momsen.
- Avgör om du behöver ansöka om ursprungsgarantier. Många men inte alla elbolag som köper solel till en premium ställer krav på ursprungsgarantier. Detta kan ofta elbolagen hjälpa till med.
- Läs det finstilta i avtalen. Många elbolag har olika villkor beroende på om man säljer mer el än vad man köper per år och vissa har tak på hur stor anläggningen får vara.
Och kom ihåg att priset från elbolaget är en del av ersättningen för överskottselen. Utöver detta får man även en skattereduktion på 60 öre per kWh från staten samt nätnytta från sitt elnätbolag på runt 5 öre per kWh.
Rättelse:
I en tidigare version av artikeln nämndes Borlänge Energis Solbanken som ett exempel på elavtal där man kan lagra sitt överskott från sommar till vinter. Skillnaden är dock att i deras avtal sparar man överskottet från sommar till vinter till ett fastpris på 45 öre/kWh, dvs huruvida elpriset skiljer sig mellan sommar och vinter spelar ingen roll för ersättningen.