Om att tjäna pengar på solel med Johan Öhnell
23 januari 2020
Av Erik Wallnér (wallner@solcellskollen.se)
Foto: Solkompaniet
Som tidigare VD på Telge Energi var han först i Sverige med att introducera ett elavtal där deras kunder kunde köpa el med ursprung från svenska solcellsproducenter. Idag utvecklar han erbjudande för solcellsparker i sin roll som aktiv styrelseordförande på solcellsföretaget Solkompaniet. Och så är han ansvarig för Solelkommissionen. Vi hörde av oss till Johan Öhnell för att prata om affärsmodeller och värdet på solel — nu och i framtiden!
Som VD på Telge Energi var du 2011 först i Sverige med att introducera ett elerbjudande med svensk solel. Då köpte ni överskottsel från mikroproducenter som ni sålde vidare till de som ville köpa solel. Det kostade 2,5 kr per kWh för era kunder att köpa solel, jämfört med ca 50 öre för vanlig el. Hur kunde ni få kunder att betala fem gånger mer för solel?!
Tre år tidigare hade vi som första elbolag slutat sälja omärkt el, vi sålde bara el från vind och vatten. Och vid det laget hade vi fått ett flertal efterföljare som också bara sålde förnybar el så vi funderade över nästa steg: vilka andra tekniker kan man bygga ut förutom vind? Då tänkte vi på solceller. Olika kunder har olika betalningsvilja så det handlar om att göra erbjudanden för de olika kundgrupperna. I detta fall riktade vi oss till de med liten förbrukning, ofta i lägenhet. För dem var det okej att betala en merkostnad eftersom summorna inte blev så stora ändå. På så sätt kunde vi betala extra till mikroproducenter av solel så att de fick ytterligare ett incitament att skaffa solceller, och samtidigt visa att det fanns personer där ute som var intresserade av överskottet. 2011 var det bara pionjärer som installerade solceller, det var inte så många så utmaningen var att hitta dem. Idag köper Telge Energi överskottsel från 2500 mikroproducenter.
Energimyndigheten har föreslagit att ta bort alla villaägare, mindre bostadsrättsföreningar och andra mindre anläggningar upp till 43,5 kW ur systemet med ursprungsgarantier. Varför tycker du att de bör få vara kvar?
Det är ett system som infördes 2010 som innebär att staten utfärdar ursprungsgarantier för olika produktionsslag av el. Det är ett väletablerat system med ordning och reda och som gör det väldigt säkert att hålla reda på ursprunget av elen. Som elbolag innebär det att man kan köpa el från kunder med solelanläggningar och sälja vidare solelen. Om man tar bort ursprungsgarantierna så kommer elbolagen inte kunna säga att det är solel utan behöva hantera det som omärkt el. Det är dessutom redan en utmaning för elhandlare att hantera så små volymer [som det är från mikroproducenter]. Det gör naturligtvis så att man som villaägare kommer få mindre betalt för överskottet då intresset hos elhandlare kommer minska. I Sverige är vi längst fram inom EU just när det gäller att välja vilket ursprung elen kommer från och inom Solelkommissionen bedömer vi att det i princip inte kommer gå att sälja omärkt el om tio år. Vi behöver den här typen av instrument för att skapa en marknad för svensk solel och för att det ska funka på kommersiella villkor. Därför tycker vi det är ett väldigt dåligt förslag.
Hur tror du priser på överskottsel från solceller kommer att utvecklas i framtiden, kommer man kunna räkna med en premium såsom i dagsläget?
Jag tror elbolagen kommer att ha en premium utöver spotpriset som blir högre för el med ursprungsgarantier.
... går inte elbolagen förlust på det?
Precis, om man har en affärsmodell där man som elbolag betalar extra för solel så behöver man få in extra. Man kommer inte kunna skala upp till alla de hundratusentals villaägare med solceller som kommer finnas i framtiden utan en fungerande affärsmodell. Men efterfrågan från kunder är att elen ska vara hållbar med låga koldioxidutsläpp och även att elproduktionen ska ske i närheten. Svenskproducerad solel är alltså mer attraktiv för elkunden. Om man t.ex. erbjuder en premium för solel på 10 öre, så blir elkostnaden inklusive skatter och allt 1,6 kr istället för 1,5 kr per kWh. Många elkunder tycker det är helt ok.
Jag tänkte vi kunde prata lite om solparker också! Solcellsparker är precis på gränsen till att vara lönsamma i Sverige. Hur ska man göra för att ändå få ekonomi i en solpark?
I fastighetsbranschen pratar man om läget läget. Det är lite samma sak här. Solinstrålning, kostnad för anslutning till elnät, och marken man bygger på ska vara lämplig. Man kan idag bygga solcellsparker där elen kostar ungefär 50 öre/kWh. Det är precis på gränsen att vara lönsamt och då är perfekt mark viktig. Sen handlar det även här om att hitta kunder som har en extra betalningsvilja. Om vi tar företagskund-sidan så kan en finansiär sänka sin risk genom att ingå långa femtonåriga elavtal med köpare av elen i förväg, s.k. PPA:er [Power Purchase Agreements]. På så sätt kan avkastningskraven bli lägre. Att säkra sitt elpris under den tiden har även ett värde för kunden som köper elen. Ett annat sätt är att hitta kunder som använder el och som är beredda att betala lite extra för bidra till att svensk solel byggs ut nu. Av våra kunder finns t.ex. många fastighetsbolag. De kanske kan komma upp till 10-20% med egen solel på taken. Och så köper de ursprungsmärkt, förnybar, el för täcka resten. Nästa steg kan vara att ingå PPA:er och på så sätt se till att en ny solcellspark faktiskt byggs.
Om tio år, när subventionerna är borta, och solceller är en självklar del av samhället — vem äger och tjänar på solceller då?
Det här blir tre delar. Villaägarna som kommer bygga på egna hus; alla de kommersiella och offentliga fastigheterna som bygger för att reducera sin egna förbrukning. Och så solcellsparker som säljer el. Alla tre har förutsättningar att bli stora. I det långa perspektivet har nog solcellsparker den största potentialen för vi har väldigt gott om mark i Sverige. Jag tycker det vore konstigt om vi inom 5-10 år inte kan komma upp till 10 TWh solel i södra Sverige i solelparker [som motsvarar 7% av svensk elproduktion]. Tekniken finns där, det går fort att bygga, det finns ett elnät som gärna tar emot elen, och marken finns där — det skulle räcka med 2% av åkermarken i södra Sverige. Det är lika mycket som ställts av de senaste fem åren. Ja, du kan rada upp argument!