Solceller i Sverige för första gången en gigawatt-marknad under 2023

När Energimyndigheten häromveckan kom med sin årliga statistikrapport över fjolårets utbyggnad stod det klart att solceller fortsätter rullas ut i en rasande takt runt omkring i landet. Med ett tillskott på 1600 MW under 2023 fördubblades det tidigare utbyggnadsrekordet från 2022. Det innebär även att hela 40% av den solcellskapacitet som fanns i Sverige vid årsskiftet sattes upp i fjol!

Här går vi traditionsenligt igenom höjdpunkterna ur Energimyndighetens statistik. Vi tittar även på Skatteverkets statistik inom ramen för det gröna avdraget för att ta tempen på batteriutbyggnaden hos privatpersoner.

Sverige för första gången en gigawatt-marknad

Vid det här laget har det blivit en tradition god som någon att slå fast ett nytt utbyggnadsrekord i samband med att Energimyndigheten publicerar sin årliga statistik. 2023 var inget undantag med rekord både i absoluta tal och i årlig marknadstillväxt. Av de knappt 4 000 MW som fanns installerade vid årsskiftet har över 70% satts upp de senaste 3 åren (och alltså 40% bara i fjol). I flera kommuner, däribland Nyköping och Västerås, dubblerades i stort sett solcellskapaciteten under 2023.

2023 nåddes även en viktig milstolpe: solceller i Sverige var för första gången en “gigawatt-marknad”. Totalt summerade installationerna under året till en total kapacitet på 1 600 MW — alternativt 1,6 GW. I vanlig ordning var det villaägare som drog det tunga lasset både i antal anläggningar och i installerad kapacitet. Enligt Energimyndigheten stod anläggningar i kategorin under 20 kW (och som antas domineras av system på villatak) för runt två tredjedelar av kapacitetstillskottet.

Vid årsskiftet fanns det totalt runt 250 000 svenska solcellsanläggningar. I och med att runt 100 000 sattes upp under 2023 är det inte en alltför vågad gissning att solceller håller på att komma ikapp en av Sveriges stora paradgrenar på energiområdet: de runt 500 000 bergvärmeanläggningarna som finns installerade i landet.

Nätansluten solcellseffekt från 2016 till 2023. Källa: Energimyndigheten

Uppåt tre procent av svensk elförbrukning?

I dagsläget finns ingen officiell statistik över solcellers sammantagna bidrag till svensk elförbrukning. Utmaningen med solceller — och framförallt på den svenska solcellsmarknaden där lejonparten av den installerade kapaciteten sitter på villor eller på kommersiella fastigheter — är att en betydande del av elproduktionen sker innanför elmätarna där elnätägarna inte har tillgång till produktionsdata. I till exempel Linköping har elnätägaren Tekniska Verken bedömt att den egenanvända solelen kan vara så hög som 40-50% enligt Per Everhill, ansvarig för Public Affairs på företaget.

Ytterligare en försvårande aspekt är att den statistik som Energimyndigheten samlar in från elnätägarna utgår från storleken på solcellsanläggningarnas elanslutning. För såväl villaanläggningar som solcellsparker är det praxis att underdimensionera elanslutningen (och växelriktaren) i förhållande till solcellseffekten.

Jeffrey Berard, före detta ansvarig för statistiken hos Energimyndigheten, har tidigare åskådliggjort skillnaden genom att jämföra två solcellsparker från 2019: “Ta parken i Säve i Göteborg, till exempel. [I vår statistik] har den en effekt på 5 MW jämfört med 5,5 MW som kommunicerades i media. Parken i Sjöbo är egentligen åtta separata anläggningar med en total kapacitet på 4,8 MW. Den kommunicerades som en park på 5,8 MW.”

Med dessa brasklappar lagda till handlingarna: vad är vårt bästa bud på solcellers bidrag till svensk elförbrukning?

I genomsnitt över landet producerar solceller uppskattningsvis runt 950 MWh per installerad megawatt per år. Om vi antar att den verkliga solcellskapaciteten vid årsskiftet var runt 10% högre än Energimyndighetens uppgifter på grund av underdimensionerade växelriktare motsvarar det en årlig produktion på 4,2 TWh (varav 1,7 TWh adderades 2023). Alltså cirka 3% av svensk elförbrukning.

Det stora sparkapitalet: solcellsparker

Den senaste upplagan av Energimyndighetens statistik kommer efter två år av tämligen explosiv tillväxt i kölvattnet av energikrisen och rekordhöga elpriser. Sen i höstas har dock tongångarna varit annorlunda där branschaktörer rapporterat om en dalande marknad och europeiska leverantörer och grossister med stora lager av paneler som de inte blir av med.

I skrivande stund verkar hoppet om ett nytt rekordår på den svenska solcellsmarknaden under 2024 stå till utvecklingen inom ett hittills underutnyttjat marknadssegment: solcellsparker.

Medan storskalig solel stått för 50-60% av utbyggnaden globalt har andelen i Sverige pendlat mellan som lägst en halv procent och som högst 13% under den senaste femårsperioden. 2023 stod anläggningar på över 1 MW för 8% av den adderade kapaciteten, ca 130 MW.

Mycket tyder på att parker kommer öka sitt bidrag avsevärt framöver. De två senaste åren har länsstyrelserna beviljat tillstånd för solcellsparker med en sammantagen kapacitet på 2 600 MW. Även basen av projekt som väntar på besked (som förvisso inkluderar parker i olika skeden och med varierande förutsättningar att bli av) ökade drastiskt under året, från runt 4 000 MW i början av 2023 till 11 000 MW vid dess utgång.

Relaterad läsning: Johan Hernström om sol-PPA:er och allt större solcellsparker

Årlig utbyggnad av sammantagen kapacitet från anläggningar över 1 MW. Anläggningarna utgörs i huvudsak av solcellsparker på mark men kategorin inkluderar även enstaka anläggningar på tak. Källa: Energimyndigheten

Batterimarknaden på högvarv

“Hela marknaden har svängt från att prata solceller till att prata batterier. Snart kan vi inte kalla det här solcellsbranschen längre”, konstaterade Tim Ljunggren från solcellsgrossisten Senergia när vi intervjuade honom om läget på solcellsmarknaden i december. Det vill säga, ingen sammanfattning av solcellsåret 2023 gör sig komplett utan att nämna utvecklingen kring batterier.

Enligt uppgifter från Skatteverket beviljades knappt 41 000 personer avdrag för batterier under 2023. Det innebar att marknaden mer än tredubblades från de knappt 12 000 avdrag som beviljades 2022. Enligt Marcus Jakobsson, controller på Skatteverket, gäller statistiken antal personer som beviljas bidrag (och inte antal installerade batterisystem, vilket kan skilja sig åt då vissa köper batterier gemensamt för att på sätt utnyttja dubbelt avdragsutrymme).

Det ska förtydligas att Skatteverkets uppgifter bara inkluderar de batterier som är berättigade grönt avdrag, alltså de som köps och installeras hos privatpersoner i anslutning till en solcellsanläggning. Parallellt sker en explosiv utveckling av storskaliga batterier, inte minst pådrivet av lukrativa möjligheter att erbjuda stödtjänster till Svenska kraftnät.

I januari gick Skatteverket ut med ett förtydligande om att enbart batterier som används för att lagra egenproducerad solel är berättigade avdraget på 48,5%. I och med att det framförallt är andra användningsområden — såsom nämnda stödtjänster och möjligheten att minska inköp av el när den är dyr — som drivit marknaden de senaste åren är det svårt att sia om hur marknaden utvecklas framöver.

Relaterad läsning: Vad är status för den globala solcellsutbyggnaden 2023? Vi har gått igenom två färska rapporter