Allt bättre förutsättningar för solceller på riktigt stora tak

Där många villaägare väljer att fylla sitt tak med solceller har det länge sett annorlunda ut för kommersiella fastighetsägare och de riktigt stora taken. En inte ovanlig syn har varit ett stort, fint, industritak med en frimärkesliknande solcellsanläggning i ett av takets hörn.

På senaste tiden har det börjat byggas allt fler och allt större solcellsanläggningar på tak. I den här artikeln går vi igenom utvecklingen och de regeländringar som gör att fler kommersiella fastighetsägare väljer att fylla sina tak med solceller. Vi hör även med representanter från Castellum, som under våren har driftsatt Sveriges näst största solcellsanläggning på tak (på bilden), om vad som fått dem att satsa.

Därför utnyttjas inte hela taken

Ju större solcellsanläggning, desto mer rationellt och mer lönsamt… eller?

Även om en solcellsanläggning vanligtvis blir mer kostnadseffektiv ju större den är finns det ett par anledningar till att man ofta väljer mindre anläggningar än vad som ryms på taket. För det första finns det starka incitament att framförallt producera solel för den egna elförbrukningen: där en egenanvänd kilowattimme solel för många fastighetsägare är värd uppåt en krona, får man oftast inte mer än 30 eller 40 öre för den el man säljer. I praktiken väljer därför många fastighetsägare att dimensionera anläggningen för att producera solel motsvarande grundförbrukningen i en fastighet och minimera mängden el som säljs. Ofta innebär det solcellsanläggningar som producerar runt 15-30% av årsförbrukningen — även om det alltså får plats mer solceller på taket.

(Detta gäller för större, kommersiella, fastighetsägare. För villaägare finns en skattereduktion på 60 öre per kWh för den el man säljer, vilket innebär att det ekonomiskt spelar mindre roll om man säljer eller använder solelen själv.)

Den andra viktiga anledningen till att tillgängliga tak inte har utnyttjats av fastighetsägare är den lag som begränsar hur stor en solcellsanläggning får vara för att man ska få nyttja egen solel utan att betala elskatt (på 35,6 öre per kWh eller 26 öre per kWh i delar av norra Sverige). Gränsen har de senaste åren legat på 255 kW, men höjdes den 1 juli till 500 kW. En solcellsanläggning på 500 kW motsvarar en yta på ca 3 000 m2.

Takanläggningar bland Sveriges största solcellsanläggningar

Trots begränsningarna är det uppenbart att det börjar röra sig när det gäller stora solcellsanläggningar på tak. I våras utsåg branschföreningen Svensk Solenergi fastighetsföretaget Castellum och deras anläggning på 3,7 MW på Hisingen till årets svenska solcellsanläggning. På en industrilokal i Borås har logistikcenterföretaget NREP under våren investerat i Nordens största takanläggning på 5 MW. Och på listan över Sveriges 10 största solcellsanläggningar återfinns numera tre takinstallationer.

Enligt Örjan Rystedt och Bengt Dahlberg, som ansvarar för Castellums solcellsarbete, stavas anledningen till de allt större solcellsanläggningarna på tak framförallt lägre priser på solpaneler. På Hisingen har anläggningen varken begränsats till elförbrukningen i fastigheten eller till gränsen för elskatt. Enligt Bengt säljs en tredjedel av solelen till hyresgästen Jollyroom medan två tredjedelar säljs via elnätet.

Där man som fastighetsägare historiskt har kunnat räkna hem solcellsanläggningar genom att ersätta dyr, inköpt el med egenproducerad solel, går det alltså idag — tack vare storskalighet och låga installationskostnader — att räkna hem projekt där man betalar elskatt på den egenanvända elen och säljer ut resten via elnätet till ett betydligt lägre pris.

För att få till denna typ av storskaliga projekt medger Örjan att det i dagsläget “är mycket som ska stämma”. En sak som kan försvåra en installation, inte minst på ett stort platt industritak, är den vikt som tillförs när man sätter upp över tiotusen solpaneler. Dels kan taken vara “snålt dimensionerade” och dels kan reglerna för hur stora snölaster taket ska tåla ha förändrats sen huset byggdes. I så fall kan man behöva ta hänsyn till de nuvarande reglerna i samband med en solcellsinstallation, vilket kan ställa krav på takförstärkningar.

Örjan hade gärna även sett att skattegränsen på 500 kW helt togs bort för att ytterligare spä på investeringarna: “Vi kommer fortsätta [investera i den här typen av storskaliga solcellsprojekt] men det blir inte alls med samma kraft som ifall skattegränsen försvann.”

Sveriges tio största solcellsanläggningar. De utgörs av sju solcellsparker och tre anläggningar på tak (fetade). Källa: Svensk solenergi

Är stora takanläggningar de nya solcellsparkerna?

De senaste årens stora genombrott på solcellsmarknaden har varit fristående solcellsparker där all el som produceras matas ut via elnätet. Successivt har priser gått ner till en nivå där solceller kan konkurrera kommersiellt med andra sätt att producera el.

Men frågan är om inte industri- och logistikfastigheter är i en ännu bättre sits än solcellsparker när det gäller att skörda frukterna av solcellsutvecklingen — även om det innebär att en stor del av elen, likt i solcellsparker, säljs via elnätet. Jämfört med solcellsparker finns flera fördelar med att installera solcellsanläggningar på stora tak. Många kostnader som är relativt stora i solcellsparker är betydligt lägre på tak, inte minst kostnader för markarrende och markarbete eller staket och larmsystem. Det behövs även betydligt mindre montagematerial och det finns sällan en konflikt med annan alternativ användning av ytan.

Även om potentialen för installationer på logistikfastigheter inte är i närheten av den på mark så kan bidraget till solcellsutbyggnaden bli påtaglig. Som exempel äger Sveriges tio största ägare av logistikfastigheter i dagsläget ett bestånd på runt 10 miljoner kvadratmeter. Skulle man täcka allt med solceller motsvarar det en solcellskapacitet på runt 1,5 GW, dvs lite mer än vad som finns installerat i Sverige idag.

Och enligt Örjan från Castellum byggs det såhär i e-handelns tidsålder nya fastigheter så det knakar:

— Nästa år beräknas det byggas 550 000 kvadratmeter logistikfastigheter... 2022 ska det byggas 1 miljon kvadratmeter. Så, i solceller, vad motsvarar det?