Solcellskollen använder cookies i syfte att erbjuda en mer användarvänlig upplevelse. Genom att klicka eller navigera på sidan accepterar du insamling av dessa.

Vanliga frågor inför ett solcellsköp

Om du inte hittar just din fråga får du gärna skriva i chatten nere till höger.

Illustration av pratbubbla
  • Hur stor yta kräver solceller?

    +

    De flesta villatak är tillräckligt stora för att producera en betydande mängd av ett vanligt hushålls årsförbrukning av el. Exempelvis kräver ett vanligt solcellssystem på 5 kW en yta på 30-40 m2. Per kilowatt tar vanliga solceller upp en yta på ungefär 6-7 m2.

  • Hur mycket solceller bör jag installera?

    +

    Det beror på. Generellt är de aspekter som begränsar hur mycket solceller man kan sätta upp takets storlek (om det inte finns någon annan bra yta), pengarna man är villig att satsa, och sin egen elanvändning. Det är oftast ekonomiskt ofördelaktigt att producera mer el än vad som konsumeras på årsbasis då man bl.a. inte längre får skattereduktionen för alla kWh. Det blir även svårare att hitta en elköpare, och man kan få bekosta det obligatoriska mätarbytet själv.

    En vanlig solcellsanläggning är på 5 kW - 10 kW, vilket tar upp mellan 30 - 80 m2 och får plats på de flesta villatak. Solcellsanläggningar under 3 kW blir ofta dyra på grund av vissa fasta kostnader, såsom transport av material och personal.

    För större solcellssystem så behöver man även förhålla sig till storleken på fastighetens huvudsäkring. Man kan räkna ut hur stor solcellsanläggning som får plats genom formeln 1,73 * 400V * Storlek på huvudsäkringen. För en vanlig fastighet med 16 A i huvudsäkring blir maxeffekten på solcellsanläggningen alltså 11 000 W (=11 kW). Om man får plats med en större anläggning än vad huvudsäkringen tillåter kan man undersöka med sitt elnätbolag vad som krävs för att “säkra upp”, d.v.s. byta till en större huvudsäkring.

  • Vad kostar solceller?

    +

    Ett typiskt pris för en vanlig färdiginstallerad solcellsanläggning på 5 kW ligger på ungefär 100 000 kr före stöd – dvs 20 000 kr per kW. Kostnaden sjunker med 30% om investeringsstöd erhålls, alternativt med 9% om man väljer ROT-avdraget. Priset kan dock variera mellan leverantörer och beroende på vilka produkter som installeras. Kostnaden kan även variera något om det är ett ovanligt krångligt tak, ifall det är svårt att fästa taksäkerhet eller om transportkostnaden är ovanligt hög. Som med det mesta blir det dyrare per kW för mindre system, och billigare för system som är större, där man kan dra nytta av skalfördelar.

  • Vad är återbetalningstiden för solceller?

    +

    Det är ett flertal aspekter som avgör hur lång tid det tar att betala av en solcellsanläggning: kostnad för solcellsanläggningen, elpris, bidrag och andra ersättningar man får från staten med syfte att gynna solel, underhållskostnader, och inte minst, mängden el man får ut av solcellerna. Det är huvudanledningen till att vi utformat en kalkyl där du på ett enkelt sätt kan räkna fram ekonomin för en solcellsanläggning med dina lokala förutsättningar.

    En mycket grov kalkyl kan dock se ut ungefär enligt följande: en 5 kW:s solcellsanläggning kostar ungefär 100 000 kr före statliga stöd. Om stöd erhålls så innebär det en slutkostnad på 70 000 kr. I sydläge producerar en sådan anläggning ungefär 4500 kWh per år, vilket leder till besparingar i storleksordningen 5 000 kr per år, fördelat på lägre elkostnader och intäkter genom försäljning av överskottsel. I detta fall innebär solcellerna en ren besparing efter 14 år. Större system har i regel kortare återbetalningstid, och mindre system, generellt lite längre.

    Om man finansierar solcellsanläggningen med exempelvis ett bolån på huset kan det ofta innebära en besparing redan från år 1, då den årliga kostnaden för lånet är lägre än besparingen från solcellsanläggningen.

  • Hur länge håller solceller?

    +

    Generellt är det vanligt att solceller håller länge – många experter, däribland solcellsforskaren Bengt Stridh, brukar räkna på en livslängd på 30 år. Solceller har inga rörliga delar och det är egentligen bara växelriktaren (elektroniken som gör om solcellernas likström till växelström) som bör bytas ut någon gång under dessa 30 år.

    Med tanke på att solcellstekniken är förhållandevis ny är det faktiskt få som har bra statistik över vad den övre gränsen för solcellers livslängd är; många av de första kommersiella solcellerna som sattes upp på 80-talet producerar fortfarande el. Med det sagt kan det vara klokt att i åtminstone ekonomiska kalkyler vara på den säkra sidan och anta en livslängd på 25 år.

  • Vilka bidrag finns det för solceller?

    +

    Det finns två stödsystem för villaägare: ROT-avdrag och det statliga investeringsstödet för solceller. ROT-avdraget ligger oftast på 9% av investeringskostnaden, medan investeringsstödet ligger på 30%. Man kan inte få båda stöden. Så fort man har identifierat en bra yta för solceller så rekommenderar vi därför att ansöka om investeringsstödet, då man får en köplats i och med att ansökan kommer in. Respektive länsstyrelse handlägger sedan ansökningarna i den ordning de har kommit in, och kötid varierar beroende på område.

    Investeringsstödet på 30% gäller för hela solcellsanläggningen, inklusive installationskostnader. Har man betalat 100 000 kr inklusive moms för ett nyckelfärdigt solcellssystem blir stödnivån 30 000 kr. (För företag räknas stödbeloppet ut exklusive moms.) Stödberättigade kostnader kan även innefatta projektering (om man till exempel har en konsult som utför det arbetet). Vi har lagt upp en guide på bloggen om hur man ansöker om investeringsstödet, och vad som är bra att tänka på.

    ROT-avdraget på 9% räknas ut genom att man får göra ett skatteavdrag på 30% på arbetskostnaden som i sin tur oftast är ca 30% av totala investeringskostnaden. Man kan inte kombinera ROT-avdrag och solcellsstöd. Dock har man möjlighet att ta ROT-avdraget, och betala tillbaka det om det senare visar sig att man även får investeringsstödet.

  • När är solceller ingen bra idé?

    +

    Givetvis är solceller inte att rekommendera för alla. Den viktigaste faktorn är att se till så att ytan där man vill sätta upp solceller inte är skuggad. Står det ett stort träd i vägen, eller en närliggande byggnad som ofta täcker solen, är lönsamheten förmodligen inget vidare. Med mindre skuggning, såsom en flaggstång, några grenar eller lyktstolpar kan man oftast komma runt problematiken.

    Generellt kan man säga att solcellerna som är riktade åt syd bör stå mer eller mindre skuggfria mellan 9 och 15 under sommarhalvåret för god elproduktion. Om solcellerna är riktade åt väst eller öst är det viktigt att de inte skuggas under eftermiddag respektive förmiddag under sommarhalvåret — dvs, de timmar solen ligger vinkelrätt mot solcellerna. Man bör inte rikta solceller åt norr.

    Man bör även se till att taket är i relativt gott skick före det att man sätter upp solceller. Solcellerna kommer förmodligen sitta där i 30 år, och under den perioden vill man gärna undvika ett takbyte.

  • Vilka solpaneler ska man välja?

    +

    Det finns en uppsjö av märken och det är inte helt lätt att jämföra solcellspaneler. Dessa fyra saker tycker vi att du bör tänka på när du utvärderar olika alternativ inför ett köp. Texten är en kortversion av en längre guide som vi lagt upp på bloggen.

    1. Välj certifierade paneler

    Det finns etablerade certifieringar av solcellspaneler. Certifieringen som du bör fråga efter, eller leta efter i produktbladet, heter IEC 61215. För att erhålla certifikatet testas solcellsmodulerna av ett certifieringsorgan som kontrollerar att det som specificeras i produktbladet stämmer under testförhållanden. Man testar även hur beständiga de är under extrema klimat (som simuleras i labbmiljö) och hur snabbt de degraderas. Huruvida panelerna är certifierade bör framgå i panelernas produktblad, tillsammans med respektive certifieringsorgan (vanliga certifieringsorgan är TÜV Rheinland, TÜV Sud och VDE). Det är även krav att solcellspaneler ska vara CE-märkta.

    2. Jämför pris per watt

    För att jämföra lönsamheten av olika paneler så är det viktigt att veta hur mycket el de kommer generera i förhållande till priset. Mängden el en solcellspanel genererar per watt och år skiljer sig oftast inte så mycket mellan fabrikat, vilket har lett till att det är branchstandard att just jämföra solcellspris per (kilo)watt. En vanlig solcellspanel i södra Sverige, i optimal lutning och väderstreck, genererar årligen ungefär 900-1000 kWh per kW, oavsett fabrikat.

    3. Jämför produktgarantier och prestanda

    Det är standard att solcellspaneler har en produktgaranti, vilken säger att solcellspanelerna inte ska gå sönder inom ett visst antal år, oftast 10-12 år eller längre. Ett tips är dock att hålla koll på det finstilta i produktgarantin, till exempel huruvida installation och transport av material ingår om något går sönder. Som med det mesta degraderar solceller och blir mindre effektiva med tiden. Därför är det även standard med ytterligare en garanti som anger hur väl man kan förvänta sig att panelen presterar över tid – en “effektgaranti”. Standard är att producenterna garanterar att solcellspanelerna ska generera en viss procent av effekten efter 25 år – oftast inte lägre än 80%.

    4. Jämför panelernas utseende

    Det finns olika solcellstekniker, där de absolut vanligaste är mono- och polykristallina solceller. Polykristallina solceller har generellt lite lägre verkningsgrad än monokristallina, och är billigare. Det går dock inte att säga något generellt gällande vilken solcellsteknik som är det bästa, eller mest lönsamma, valet. Däremot kommer val av solcellsteknik att påverka utseendet. Polykristallina solceller har en blåskimrande, lite spräcklig ton medan monokristallina solceller är svarta och mer homogena i utseendet.

  • Vilken växelriktare ska man välja?

    +

    En växelriktare har som huvuduppgift att omvandla likströmmen som solcellerna producerar till växelström som används i huset. Det är, efter solpanelerna, den näst dyraste komponenten i ett solcellssystem. Det är även den komponent som i regel behöver underhållas först, samt står för den högsta underhållskostnaden under solcellsanläggningens livslängd. En växelriktare har vanligtvis en livslängd på mellan 10 och 20 år och garantitiderna ligger normalt sett mellan 5 och 12 år.

    Vi rekommenderar att du väljer en växelriktare från ett etablerat fabrikat. Det är även en bra idé att säkerställa att fabrikören erbjuder god service. Enligt svensk lag ska alla växelriktare som installeras även vara CE-märkta, vilket bör framgå av produktbladet.

    När man väljer storlek på växelriktaren är det vanligt att man underdimensionerar växelriktaren i förhållande till solcellspanelerna. Om solcellspanelerna exempelvis har en toppeffekt på 5 kW, så är det vanligt att man har en växelriktare med en kapacitet på mellan 4-4,5 kW — alltså en underdimensionering på mellan 10 och 20%.

    Om du vill läsa mer om växelriktare och olika fabrikat har vi lagt upp en längre genomgång på bloggen.

  • Kan man sälja solel?

    +

    Ja. Alla som på årsbasis använder mer el i hushållet än vad som produceras av solcellerna har rätt att, utan merkostnad, sälja elen de timmar de har ett överskott.

    Den solel som matas ut på elnätet säljs till en elköpare, som i regel är ett elbolag. Då de erbjuder olika priser kan det löna sig att undersöka vilka som betalar mest, och även byta elköpare under solcellernas livslängd. Det är vanligt att elköparna erbjuder att betala det så kallade spot-priset, vilket är marknadspriset för el och det ligger oftast mellan 25 och 40 öre.

    Vissa elbolag erbjuder sig även att köpa så kallade elcertifikat — ett statligt styrmedel som man får om man producerar förnyelsebar el — och sköter därmed administrationen av dessa åt sina kunder. Värdet på elcertifikat ligger i dagsläget på 7-10 öre per kWh. Man kan dock även sälja dessa själv via Energimyndigheten.

    Man får även en skattereduktion på 60 öre för varje kilowattimme som matas ut. Skattereduktionen behöver man inte göra så mycket åt då den kommer förtryckt på inkomstdeklarationen. Skattereduktionen innebär att värdet på den el som används direkt i hushållet och den el som säljs till elbolaget ofta är ganska lika. En brasklapp är dock att denna skattereduktion inte är tidsbestämd av politikerna.

  • Kan man lagra solel?

    +

    I dagsläget finns det knappt några ekonomiska incitament för att lagra egen solel hemma, då det finns en skattereduktion på 60 öre för varje kilowattimme som matas ut på elnätet. Det innebär att värdet på lagrad, egenanvänd, solel och såld solel ofta är liknande. Man kan till och med se det som att man använder elnätet som ett oändligt stort batteri!

    Det vanligaste sättet att lagra el hemma är annars med hjälp av batterier. Batterier gör så att man kan lagra solel, som produceras på dagen, och använda den kvällstid och ibland nattetid. Man behöver därmed inte sälja lika mycket överskottsel. Batterier innebär dock inte att man blir helt självförsörjande. Batterier är anpassade för att användas ofta: de lagrar små mängder el (i regel 5-10 kWh) under några timmar, eller max något dygn. Att i Sverige lagra el från sommar till vinter, då solen lyser desto mindre, skulle bli (hiskeligt) dyrt med batterier. (Dock är det tekniskt möjligt att bli självförsörjande, något man kan läsa om i vårt reportage om Hans-Olof Nilsson och hans självförsörjande hus i Göteborg.)

    Den som vill gräva djupare i batterier och ekonomin för att lagra solel, kan läsa mer här. Och för den som ändå vill vara med och stötta en ny lovande teknik in på marknaden kan läsa mer om hur det går till om man vill komplettera sin solcellsanläggning med batterier.

  • Köpa solceller nu eller vänta?

    +

    De senaste åren har solceller snabbt gått ner i pris och en mycket relevant fråga när man står inför en egen satsning är om man inte bör vänta några år i händelse av att solceller då är ännu billigare.

    Den allra största prisminskningen av solceller skedde mellan åren 2008 och 2012. Då gick själva solcellsmodulerna ned i pris med 80%. Anledningarna var flera men kan sammanfattas i att en världsmarknad för solceller byggdes upp under tiden och att solceller började produceras mer storskaligt, inte minst i Kina. Solcellstekniken utvecklas, och priser går fortfarande ner — men inte i närheten av samma nivå som under dessa år. Konventionella solceller är i form och funktion en mogen teknik. Även marknadspriser i Sverige speglar detta, där priser för villasystem har legat relativt konstant de senaste tre åren. Det finns dock fler anledningar till att priser inte har gått ner lika snabbt de senaste åren, däribland att EU har infört importtullar på kinesiska solceller vilket håller priser uppe.

    En annan aspekt att ta in är nivån på bidrag och stöd. Idag finns t.ex. ett generöst solcellsstöd på 30%. Det finns en möjlighet att stödnivån kommer att sjunka redan under nästkommande år — framförallt då investeringsstödet är omdebatterat.

  • Vilka administrativa steg krävs för en installation?

    +

    Sammantaget är det flera små steg som behöver tas före det att solcellerna är uppe. När väl solcellerna är uppe krävs dock mycket lite administration, speciellt efter det att politikerna valde att ta bort momsregistreringen för mikroproducenter vid årsskiftet 2016/2017.

    Nedan följer en steg-för-steg lista över de administrativa stegen.

    1. Ansök om investeringsstödet

    Så fort du har identifierat en bra yta för solceller så rekommenderar vi att du ansöker om investeringsstödet, då du får en köplats i och med att du ansöker. Investeringsstödet ligger på 30% av investeringskostnaden både för privatpersoner och för företag. Vi har lagt upp en guide om hur det går till att ansöka om stödet här.

    2. Ansök om bygglov

    I många kommuner behöver du ansöka om bygglov. Som regel är det tillåtet att sätta upp solceller i hustakets riktning, men det är alltid bra att kontakta byggnadsnämnden för en bedömning. Ibland hjälper leverantören till att ansöka om bygglov.

    3. Skicka in anmälan till elnätägaren

    Vid en solcellsinstallation behöver man skicka in en för- och en efteranmälan till ägaren av elnätet. Detta är dock något som leverantören i regel hjälper till med. Elnätägaren är skyldig att installera en ny gratis elmätare och ta emot din överskottsel de timmar du producerar mer el än vad du gör av med.

    4. Välj en elköpare

    Den solel du matar in till elnätet säljs till en elköpare, som oftast är ett elbolag. Då de erbjuder lite olika priser kan det löna sig att titta på ett par företag för att se vilka som betalar mest. Du får även en skattereduktion på 60 öre för varje kilowattimme som matas in. Skattereduktionen behöver du inte göra så mycket åt då den kommer förtryckt på inkomstdeklarationen.

    5. Ansök om elcertifikat

    Elcertifikat är ett statligt styrmedel som syftar till att stimulera förnybar el. I dagsläget är marknadspriset 7-10 öre per kWh och du kan erhålla elcertifikat i 15 år. Vissa elköpare administrerar detta åt sina kunder. Om du gör det själv ansöker du hos Energimyndigheten.

  • Är solceller miljövänliga?

    +

    Ett vanligt sätt att räkna på klimatutsläpp till följd av olika energiinvesteringar är genom att titta på vilken typ av elproduktion nyinstallerad produktion sannolikt ersätter. Eftersom det Europeiska elsystemet är integrerat, och kolkraft och gaskraft har relativt höga rörliga kostnader, är det oftast just denna elproduktion som av ekonomiska skäl stängs av, när förnybara energitekniker genererar el.

    I en studie från 2016 fann man att solceller hade genomsnittutsläpp på 30 – 35 g CO2 per genererad kWh i Sverige. Detta kan jämföras med att växthusgasutsläpp från Europeisk marginalel - den el som först stängs av vid produktion av förnybar el - som oftast varierar mellan 400 – 750 g CO2 per kWh. Det sker hela tiden en utveckling av solceller som inte bara reflekteras av prisminskningar. Det innebär även lägre materialåtgång och mer energieffektiva processer. För varje fördubbling av den installerade kapaciteten globalt, tenderar koldioxidutsläppen från solelen att minska med ungefär 20%.

    Den i särklass största klimatpåverkan från solcellsproduktion tillkommer från elen som används vid produktionen av solcellerna. Påverkan är därmed som störst i de fall solceller produceras i elsystem med en stor grad av fossil elproduktion (t.ex. Kina). Med det sagt, råder det en debatt om man bör tillägna solceller miljöproblem som tillkommer av de energitekniker som solceller syftar till att ersätta. Målet med solcellsutveckling är ju att konkurrera ut kolkraft!

    De allra flesta solceller – ungefär 90% av världsmarknaden – är framförallt gjorda på kisel. Kisel i sin tur är ett av jordskorpans vanligaste ämnen, vilket innebär att det inte finns några materialbegränsningar för en stor utbyggnation av solceller globalt. Vissa mindre vanliga typer av solceller använder sällsynta och ädla metaller, och i vissa fall även giftiga ämnen såsom kadmium.

    Om vi fortsätter att producera och sätta upp solceller, blir tekniken effektivare och billigare. Om detta fortsätter, och vi lyckas konkurrera ut fossil elproduktion, har vi i stort sett en koldioxidneutral teknik som kan förse oss med ren el för alltid.


    *Tack till Johan Lindahl, talesperson på Svensk Solenergi, för stort bidrag till detta svar.

  • Vad händer när jag ber om offert på Solcellskollen?

    +

    När du ber en leverantör om offert på Solcellskollen går förfrågan vidare till leverantören, som återkopplar inom ett par dagar. Offertförfrågan är givetvis kostnadsfri och utan förpliktelser. Det kan skilja sig mellan erbjudanden och leverantörer, både när det gäller pris och vilka produkter de erbjuder. Därför rekommenderar vi att åtminstone ta in ett par offerter.

    I samband med att du ber om offert, så skickar vi alltid ut en bekräftelse samt information vi tycker är extra viktigt att tänka på när man förbereder ett solcellsköp. Vi skickar även ut en uppföljning några veckor senare för att säkerställa att allt går bra. Du kan givetvis höra av dig närsomhelst under processen om det skulle dyka upp frågor.

    Slutligen, om det går hela vägen till en installerad solcellsanläggning, så samlar vi in ett kundomdöme med syfte att hjälpa framtida köpare. Det ger även leverantörerna extra incitament till att erbjuda god service och noggranna solcellsinstallationer. Köparnas upplevelse av processen att skaffa solceller är något vi värderar högt, och vi ser det som extra värdefullt för att en relativt ny teknik såsom solceller ska ta fart.

  • Vilka leverantörer syns på Solcellskollen?

    +

    När du klickar i ditt postnummer under fliken “Hitta leverantör” dyker det upp en lista över leverantörer vi valt att samarbeta med. Samtliga leverantörer erbjuder nyckelfärdiga solcellssystem där du bor och de har själva valt område de är verksamma i. Vi jobbar hela tiden för att öka valmöjligheterna för dig som användare genom att få in fler leverantörer på sidan.

    Leverantörerna som syns har alla gått med på att vi samlar in omdömen från deras kunder i takt med att solceller förmedlas via sidan. Syftet är det ska ge värdefull info som bidrar till ökad trygghet för framtida köpare, både vad gäller leverantörerna och tekniken i sig.

    Representerar du en leverantör och vill synas på Solcellskollen? Hör i så fall av dig till Erik på wallner@solcellskollen.se, alternativt på 073 75 89 117.

    Följande leverantörer finns på Solcellskollen

    Cell Solar
    Consize
    ECOKRAFT
    Energiförbättring
    Gothia Solenergi
    Grön Sol
    Herrljunga Elektriska
    HPSolartech
    JN Solar
    Measol
    Nyedal Solenergi
    Nästegården Energi
    Paneltaket
    Penthon
    PPAM Solkraft
    Solbolaget
    Solenergi Norr
    Solexperterna Värmland
    Soliga
    Solinnovation
    Stockholm Solenergi
    Svea Solar
    Svenskt Byggmontage
    Solkraft Sverige
    Nordic Energy Partner

  • Hur fungerar Solcellskollens beräkningar?

    +

    Nedan följer en beskrivning av de beräkningsmoment som sker på Solcellskollen. I beskrivningen delas momenten upp på samma sätt som i de fyra olika beräkningsstegen på sidan: elproduktion, dimensionering, ekonomi och ekonomisk plan.

    1. Elproduktion

    Det första programmet gör när du matar in postnummer är att hämta relevant solinstrålningsdata från SMHI:s Strång-databas. För att uppnå precision i beräkningarna har vi för tillfället sammanställt timupplöst data för nästan 60 platser i Sverige för åren 2005-2015 (med undantag för 2010, då fel uppstod i instrålningsmätningen enligt SMHI). Då solinstrålning skiljer sig från år till år (med +/- 10%) tas datan från det år som erbjuder den produktion som ligger närmast den genomsnittliga produktionen för orten där du bor.

    Solinstrålningen består av två komponenter: direkt solinstrålning – det ljus som lyser rakt från solen och på solcellerna – och diffus solinstrålning, det ljus som har spridits i atmosfären, till exempel det vi upplever under molniga dagar eller när vi sitter i skuggan.

    När den relevanta instrålningsdatan är identifierad så löper en solcellsmodell över datan under ett år. I detta moment används en modell av solens position för att avgöra vinklarna mellan solens position och dina solceller för varje timme. I detta moment modelleras även de reflektionsförluster och temperaturförluster som uppstår vid solcellerna (solceller producerar mindre el vid höga temperaturer, och det sker högre reflektionsförluster när vinklarna är stor mellan solcellerna och solens position). Temperaturdata har också hämtats från SMHI – dock med dygnsupplösning.

    En annan komponent som har betydelse är den så kallade reflektansen, alltså hur mycket av instrålning som reflekteras av mark och omgivning. I Solcellskollens modeller har vi antagit att fast värde på 0.2, vilket är vanligt för stadsbyggnation. Det ska sägas att detta värde kan vara vara högre vid kusten eller när det ligger snö på marken, då reflektionen ökar (vilket innebär högre solelproduktion). Betydelsen är dock generellt liten, varför vi har använt ett förenklat, fast, värde för hela Sverige.

    Det sista steget innan en elproduktion kan uppskattas är att kompensera för förluster som bland annat uppstår i elektroniken. Detta innefattar till exempel förluster i växelriktare och kablage. I beräkningarna har ett värde på 14% antagits, vilket även garderar för mindre förluster på grund av skuggning under tidiga mornar eller sena kvällar, samt för att det ibland ligger smuts, snö eller pollen på solcellerna. Detta värde kan i verkligheten bli mindre om man till exempel har en effektiv växelriktare, eller obefintlig skuggning. För att Solcellskollens beräkningar ska vara giltiga är det dock viktigt att solcellerna är oskuggade, åtminstone under sommarhalvåret mellan klockan 9 och 15 för solceller riktade åt syd. För solceller riktade åt ost eller väst är det viktigt att anläggningen på är oskuggad på sommarhalvåret när solen ligger vinkelrät mot solceller under morgonen respektive kvällen. Då solceller producerar mycket lite el under vintermånaderna (november till februari) har snö generellt liten påverkan. Norröver kan det dock uppstå betydande förluster ifall det ligger snö på solcellerna fram till slutet av mars och april.

    Fördelen med att använda timupplösta beräkningar, istället för en klumpsumma för ett år, är att man kan uppskatta månads- och dygnsvariationer. Detta öppnar även upp för framtida möjligheter att jämföra elanvändning med solelproduktion, vilket kan ha ekonomisk betydelse. (Då kan man, till exempel, med större precision avgöra hur många timmar per år solceller genererar ett överskott som matas in på elnätet). För Solcellskollen innebär det större möjligheter till att utvecklas i takt med marknaden – till exempel ifall batterier blir vanligare, eller när elprisvariationer ökar under dygnets timmar.

    För mer information om de ekvationer och matematiska modeller som krävs för att ta fram tillförlitliga uppskattningar av solelproduktion hänvisar vi till Chalmersforskaren Zack Norwoods vetenskapliga artikel. Vi vill även rikta ett stort tack till honom för hjälp och goda diskussioner vid framtagandet av elproduktionsmodellerna.

    Vi rekommenderar även denna guide som solcellsforskaren Joakim Widén vid Uppsala Universitet har tagit fram vid utvecklingen av ett annat elproduktionsverktyg: Solelekonomi 1.0. Då våra modeller är uppbyggda med data från samma databas, och i stort sett samma beräkningssteg, har vi även jämfört resultaten för att verifiera att Solcellskollens beräkningar fungerar bra. Generellt överenstämmer resultaten mycket bra, trots att vissa mindre avvikelser uppstår (under en procent för Stockholm, Göteborg och Lund; och 2% avvikelse för Luleå, när data från samma år används). Detta beror sannolikt på att vi har modellerat temperaturförluster olika, och hanterat horisontens påverkan på elproduktionen olika.

    Joakim Widén har i sin tur även verifierat sin beräkningsmodell med uppmätta produktionsvärden från verkliga anläggningar i Sverige, med goda resultat.

    2. Dimensionering

    I det andra beräkningssteget (där elanvändning och systemstorlek anges) utförs inga separata beräkningar, utan det har främst en pedagogisk funktion. Framöver kommer vi dock att tillåta att ladda upp egna elanvändningsprofiler för att få ännu mer tillförlitliga resultat när det gäller återbetalningen.

    Anledningen att ange en uppskattad elanvändning är för att det är viktigt att inte producera mer el än vad som görs av med på årsbasis. De som producerar mindre el än vad som konsumeras har enligt lagen en rad fördelar, bland annat rätt att kopplas in till elnätet utan att betala något, samt möjligheten att få ut en skattereduktion på 60 öre för all den överskottssel som matas in på elnätet. De flesta elköpare har även som krav att man ska vara nettokonsumenter av el.

    En annan övre gräns som följer med för villaägare är att det ej går att välja system som är större än 43.5 kW. (Det är för övrigt ett väldigt stort system för hemägare.) Då klassificeras du heller inte längre som mikroproducent.

    I övrigt är tanken med detta beräkningssteg att du ska kunna variera mängden solceller för att jämföra det med storleken på ditt tak, budget och elanvändning, och avgöra vad som blir bäst för dig.

    3. Återbetalning

    När du har valt systemkostnad, val av stöd, och övriga ekonomiska antaganden så beräknar Solcellskollen återbetalningstiden med payback-metoden. Det innebär att värdet på solelen varje år – antingen de inkomster du får från elköparen eller de besparingar du får när du använder solelen direkt i hushållet - subtraheras från investeringskostnaden, tills investeringen har betalat av sig. Tillkommer gör även årliga underhållskostnader.

    Ifall du inte laddar upp en egen elanvändningskurva (data över hur mycket el du använder i hushållet varje timme), så används schabloner för att anta hur mycket av solelen som används i hushållet. Dessa schabloner är framtagna av solcellsforskaren Joakim Widén på Uppsala Universitet, som har tittat på 200 hushåll för att se hur väl elanvändningen stämmer överens med en modellerad solelproduktion. De är framtagna genom att helt enkelt jämföra storleken på solcellsanläggningen med elanvändningen. (De ska därmed ses som en indikation, snarare än ett tillförlitligt resultat. De kan även, till liten grad, påverkas genom att mer el används när solel genereras.)

    Att uppskatta hur mycket solel som används direkt i hushållet är viktigt eftersom elen är värd olika mycket. När du använder solelen direkt i hushållet så sparar du på elräkningen, medan om du säljer solelen så får du inkomster i form av betalning från elköparen, samt för elcertifikat, nätnytta och skattereduktion som du är berättigad till. Värdet för elen kan naturligtvis förändras över tid, till exempel om skattereduktionen skulle tas bort, om elpriset ökar eller minskar, eller om batterier blir vanligare (så att man kan använda en större andel solel i hushållet). Elcertifikat kan erhållas i max 15 år.

    Investeringskostnaden väljer du själv, men du kan ta hjälp av Solcellskollen automatiska uppskattning (som är det förifyllda värdet). Det är framtaget utifrån vad som är vanliga kostnader för nyckelfärdiga anläggningar. För 5 kW är en vanlig kostnad 100 000 kr (det vill säga 20 000 kr per kW). Det blir dock något dyrare per kW för mindre system, och billigare för större system.

    Du kan läsa mer om de förifyllda värdena om du klickar eller för muspekaren över rubrikerna i beräkningsdelen. I de flesta fall använder vi samma antaganden som solcellsforskaren Bengt Stridh och hans kollegor i standardkalkylen för villaägare som de tagit fram. Vi rekommenderar även Bengts egna blogg – Bengts Villablogg - för mer läsning om solceller och dess ekonomi.

    4. Ekonomisk plan

    I det sista beräkningssteget kan du se hur ekonomin ser ut vid ett banklån. Här kan du skräddarsy ett upplägg som passar dig. Ifall du har angett en kalkylränta i föregående beräkningssteg så gäller den inte här – det är bolåneräntan som gäller.

    Banklåneberäkningarna utförs med en rak amortering. I diskussion med en handläggare på Handelsbanken är rak amortering i särklass det vanligaste upplägget för den här typen av investeringar.

    Målet är att inom kort även lägga upp en ekonomisk plan som är mer anpassad för företag.

Skriv upp dig för vårt månadsbrev för att höra när det händer saker på solcellsområdet!

Nyfiken på solceller?

Registrera dig gärna för vårt månadsbrev med nyheter från solcellsvärlden!