En solcellsanläggning gör bokslut för 2023 — och producerar solceller framförallt el när elpriset är lågt?
5 mars 2024
Av Erik Wallnér (wallner@solcellskollen.se)
När vi förra året blickade tillbaka på 2022 konstaterade vi att de med solceller på taket fått en tacksam avlastning på elräkningarna. På grund av de höga elpriserna var förtjänsten av en solcellsanläggning ungefär dubbelt så hög som under ett “vanligt” år.
I den här artikeln gör vi bokslut för en solcellsanläggning under 2023. Vi tittar dels på hur elpriser, ändrade tariffer och lagstiftning har påverkat solelekonomin under året — och dyker extra i frågan som legat på mångas läppar: producerar solceller framförallt el när elpriset är lågt?
2023 såg mer än halverade elpriser jämfört med 2022
Att räkna ut den årliga förtjänsten från en solcellsanläggning är inte en helt enkel uppgift. Den påverkas bland annat av nivån på skatter, andelen solel som används i det egna huset, ens avtal med elhandelsbolag och elnätföretagets tariffer. Allra viktigast är dock marknadspriset på el.
Och de senaste åren har elpriset gått som en bergochdalbana, från historiskt låga under 2020 till rekordhöga under energikrisens 2022. När vi i fjol räknade på vad detta innebar för ekonomin i en solcellsanläggning med en årsproduktion på 10 000 kWh kunde vi konstatera att förtjänsten hade gått från strax över 10 000 kr 2020 till runt 25 000 kr 2022 (baserat på ett rörligt eller timbaserat elprisavtal).
2023 landade de genomsnittliga priserna på elbörsen Nordpool på knappt 60 öre per kWh i elprisområde 3 (där bl.a. Göteborg och Stockholm ingår). Även om det innebar mer än en halvering jämfört med 2022 års nivå på 150 öre är det fortfarande högt i förhållande till medlet den senaste femtonårsperioden på runt 40 öre.
Under året skedde det även andra saker som påverkade de ekonomiska förutsättningarna för solcellsägare.
Elskatten inklusive moms höjdes den 1 januari 2023 från 45 öre till 49 öre per kWh vilket ökade värdet på egenanvänd solel. (1 januari 2024 höjdes den igen till 53,5 öre per kWh.)
Även nätnyttan fortsatte att öka. Nätnytta är en ersättning man får för såld el för att den bidrar till minskade förluster i elnätet. För till exempel Vattenfalls kunder i södra Sverige var nätnyttan 16,8 öre per kWh under andra halvan av 2023. Det kan jämföras med tidigare års nivåer på runt 5 öre per kWh. Nätnyttan sätts delvis som funktion av elpriserna vilket innebär att den lär gå ner i takt med att elpriserna normaliseras.
I ellagen står det att småskaliga solcellsägare har rätt att mata ut solel på elnätet utan kostnad. Under våren 2023 gick Energimarknadsinspektionen ut med att detta går stick i stäv med rådande EU-lagstiftning och att alla producenter ska betala för de kostnader de ger upphov till. I en genomgång på bloggen bedömde Gustav Wengen, ansvarig för prissättning på E.ON, att den nya tolkningen skulle kunna innebära en kostnadsökning på i storleksordningen 600 kr per år för en mikroproducent. E.ON, liksom flera andra elnätföretag, gick dock i samma veva ut med att de inte planerade några avgiftshöjningar för mikroproducenter som följd av den nya tolkningen.
2023 års bokslut för en solcellsanläggning i Uddevalla
Detta sammantaget räknade vi inför den här artikeln på 2023 års förtjänst för energi-twittraren Hans Brattbergs solcellsanläggning i Uddevalla. För att räkna ut värdet på den producerade solelen multiplicerade vi produktionsprofilen, alltså solelproduktionen per timme, med timpriserna på el från Nordpool. (För övriga antaganden, se nedan.)
Baserat på en årsproduktion på 10 000 kWh — och med elpriser i elprisområde 3 där anläggningen ligger — blev den årliga förtjänsten 13 900 kr. Bortsett från energikrisens 2022 och pandemiåret 2020 visade sig 2023 vara relativt representativt för hur vanliga solcellsanläggningar presterat ekonomiskt de senaste åren.
| Kalkylposter | Antaganden |
|---|---|
| Solelproduktion | Verklig produktionsprofil för en anläggning i sydläge monterad i 5 graders lutning, nerskalad till en årsproduktion på 10 000 kWh (se förklaring nedan) |
| Elpriser | Timpriser för 2023 i elprisområde 3 |
| Rörlig elnätavgift för köpt el | 34 öre per kWh |
| Elskatt för köpt el | 49 öre per kWh |
| Påslag på köpt el | 9 öre per kWh |
| Påslag för såld el | 0 öre per kWh |
| Skattereduktion för såld el | 60 öre per kWh |
| Nätnytta för såld el | 15 öre per kWh |
| Andel egenanvänd el | 50% |
Den faktiska solelproduktionen från anläggningen var knappt 11 000 kWh men vi skalade ner produktionen varje timme så den summerade till 10 000 kWh för att kalkylen skulle vara jämförbar med föregående års analyser. Produktionsdatan från anläggningen var komplett sånär på ett par veckor i maj. För den rörliga delen av elnätavgiften använde vi Vattenfalls tariffer från och med januari 2024.
Producerar solceller framförallt el när elpriset är lågt?
Pådrivet av relativt låga elpriser under sommaren 2023 har allt fler börjat fundera på huruvida solceller mestadels producerar el när priser är låga. Tidigare har svaret för det mesta varit nej. Även om solceller producerar el sommartid (när elpriser relativt sett är lägre) producerar de även el dagtid när priser normalt sett är högre. Sammantaget har det inneburit att solel tidigare år till och med haft ett något högre värde än genomsnittspriserna på el.
I och med bokslutet på Hans anläggning var det dock en annan bild som uppenbarade sig. Medan genomsnittspriset i elprisområde 3 var 59 öre per kWh var snittvärdet från den solel som Hans producerade 49 öre per kWh, alltså 10 öre lägre. I elmarknadskretsar hade man sagt att Hans capture rate — alltså det volymviktade värdet på produktionen genom snittpriset på marknaden — var 83%. (Det ska påpekas att analysen bygger på en enskild anläggning. Med andra förutsättningar såsom geografisk hemvist, väderstreck och lutning på anläggningen kan det se annorlunda ut.)
Eftersom solceller i ett geografiskt område tenderar att producera el mer eller mindre samtidigt är det inte konstigt att värdet på solel går ner i takt med att mängden installerad solcellseffekt ökar. För några år sen modellerade forskare på Uppsala universitet det svenska elsystemet med olika andelar solel för att se hur det skulle kunna påverka värdet på solel. Vid en solelandel på 5% (och allt annat lika) kom de fram till att värdet på solel skulle vara ungefär detsamma som genomsnittspriset, dvs en capture rate på 100%. Vid en andel på 10% gick capture rate ner till 90% — och vid en andel på 20% hamnade den på 60%.
Huruvida Hans capture rate för 2023 är en försmak av vad som väntar i närtid är svårt att sia om. Situationen på elmarknaden har varit tämligen kaotisk de senaste åren och även om andelen solel ökar snabbt står den än så länge bara för runt 2-3% av svensk elförbrukning. Å andra sidan påverkas elpriserna i Sverige av förutsättningar i länder i vår närvaro, där länder såsom Nederländerna, Tyskland och till och med Danmark har betydligt högre solelandelar.
Helt enkelt: fortsättning följer.
