Med lägre kostnader och grönt avdrag — är det läge att skaffa batterier till sina solceller?

För knappt tre år sen skrev vi en bloggartikel där vi räknade på huruvida det lönar sig med batterier. Med tanke på att en del vatten flutit under broarna sen dess — inte minst i form av fallande priser på batterier och införandet av ett nytt grönt avdrag — kände vi att det nu var dags att uppdatera kalkylen.

Vi började dock med att ta reda på hur mycket hembatterier det finns i Sverige och vad branschföreträdare säger om utvecklingen.

Över 1000 nätanslutna hembatterier i Sverige

Trots att batterier onekligen är hett är det fortfarande tidiga dagar i Sverige. Sen det 2016 infördes ett statligt batteristöd har det enligt Elektra Kleusberg, handläggare på Energimyndigheten, betalats ut pengar för 1460 batteriinstallationer varav 729 skedde under 2020. Med tanke på att få lär ha installerat batterier utan att ansöka om stöd är siffrorna troligen representativa för de nätanslutna batterier som fanns installerade hos privatpersoner vid årsskiftet — dvs ungefär 1 per 40 solcellssystem. (Till detta tillkommer de batterier som satts upp hos kommersiella fastighetsägare eller bostadsrättsföreningar som inte har tillgång till batteristödet.)

Så vad är det för batterier som sätts upp i de svenska hushållen?

För det första finns det ett flertal olika typer av batteritekniker som skiljer sig vad gäller applikationsområde och prestanda. Historiskt sett har man framförallt använt blybaserade batterier för att lagra el i olika typer av offgrid-applikationer. Dessa är relativt billiga och lämpar sig väl för att användas förhållandevis sällan. Men i och med att hemlagring av el blir allt vanligare har andra typer av batterier — och inte minst olika typer av litiumbaserade batterier — gjort intåg; de klarar många fler laddcykler, de tar upp bråkdelen av ytan, och faller snabbt i pris. Av de batteriinstallationer som skedde under 2020 utgjordes enligt statistiken från Energimyndigheten över två tredjedelar av just litiumbaserade batterier.

När man installerar batterier är det viktigt att komma ihåg att man inte blir självförsörjande, batterier är väl anpassade för att lagra solel från dagen till kvällen och ibland natten medan det för längre tidsperioder skulle krävas både stora och dyra batterier. Storleksmässigt låg det genomsnittliga batteriet som installerades i Sverige under 2020 enligt statistiken från Energimyndigheten på 7,3 kWh. En vanlig villa förbrukar i jämförelse mellan 25 och 40 kWh per dag.

Även om priser på batterier i allmänhet har gått ner på sistone är hembatterier fortfarande dyra. Förra året kostade de i genomsnitt ca 8 500 kr per kWh enligt Energimyndigheten. Räknar man även med installationsarbete och kringutrustning så var genomsnittskostnaden strax över 11 000 kr per kWh. Detta kan jämföras med de batteripriser som rapporteras om från elbilbranschen till så låga priser som 1 000 till 2 000 kr per kWh. (Dessa jämförelser ska dock tas med en nypa salt då priserna för hembatterier gäller färdiga produkter till slutkonsument medan priserna från elbilsbranschen snarare gäller bilföretagens inköpspriser på batterier.)

Att priser för hembatterier kommer fortsätta gå ner, och det relativt snabbt, är med det sagt ingen vågad gissning. Enligt Tim Ljunggren, teknikchef på solcellsgrossisten Senergia, släpps det för tillfället batterimodeller till betydligt lägre priser än förra årets snittpriser. Installerat och klart kan man få tag på batterimodeller för runt 6 000 - 8 000 kr per kWh. Sedan årsskiftet finns även möjligheten att göra ett grönt skatteavdrag när man installerar solceller, laddboxar och just batterier. För batterier ligger avdraget på 48,5% av investeringskostnaden, dvs väljer man att installera ett batteri för 70 000 kr så blir kostnaden efter avdrag 36 000 kr.

Ett batterisystem hemma hos Max i Rävlanda. Batteriet, det svarta rullstället i mitten av bilden, används förutom att lagra solel från dag till kväll även till att driva huset vid strömavbrott.

Så ser kalkylen ut

För villaägare betalar batterier framförallt av sig genom att öka andelen egenanvänd el. Genom att lagra solel undviker man att sälja el till ett lägre pris än vad det kostar att köpa den senare. I Tyskland finns t.ex. över 200 000 batterisystem av just detta skäl; det kostar betydligt mer att köpa el än vad man får för att sälja solel.

I Sverige är dock dessa prisskillnader förhållandevis små. Man får dels hyfsat bra betalt för överskottselen och dels en skattereduktion från staten på 60 öre per kWh. När vi häromveckan jämförde värdet på elen man säljer och den elen man använder själv hamnade vi på en prisskillnad på runt 15 öre per kWh. För att en investering i batterier ska bli lönsam behöver besparingen, dvs värdet av antalet kWh man kan flytta under batteriets livslängd, bli större än investeringskostnaden. Med 15 öres prisskillnad är detta långt ifrån fallet: ett batteri på 10 kWh som cyklas 4000 gånger (vilket motsvarar en vanlig garantitid) skulle innebära en livstidsbesparing på 6000 kr vilket alltså är långt ifrån vad man betalar för batteriet.

Med det sagt är det mycket som tyder på att ekonomin i batterier kommer bli bättre över tid. Över tid har priserna för vad man får för överskottsel gått ner och skattereduktionen, som i dagsläget utgör huvuddelen av vad man får för överskottet, är heller inte tidsbestämd av politikerna. Om den sänks eller tas bort skulle kalkylen snabbt se annorlunda ut.

Ytterligare en aspekt är att batterier är mångsidiga. (Eller kan i alla fall vara det, funktionaliteten skiljer sig ofta beroende på fabrikat.) De kan förutom att lagra solel från dagen till kvällen i vissa fall även användas till att säkerställa att man har el vid strömavbrott eller göra så att man klarar sig på en lägre huvudsäkring genom att ställas in så att de skjuter till el när elbehovet i fastigheten är som högst.

Framförallt det sistnämnda kan bli intressant i takt med att elsystemet förändras. I dagsläget kan man hos många elnätbolag spara mellan 1000 till 2000 kr i fasta kostnader på att hoppa ner ett snäpp på huvudsäkringen, t.ex. från 25 till 20 Ampere. Men framöver, inte minst om det hamnar effektslukande elbilsladdare på var och varannan garageuppfart, finns en risk att elnätbolagen ändrar sina tariffer så att man betalar mer för el vid vissa tillfällen då det råder kapacitetsbrist i näten. Då skulle batterier på ett motsvarande sätt kunna styra när man använder el.

Sammanfattningsvis

Det bästa argumentet för att redan nu investera i batterier är det gröna avdraget på 50% av arbets- och materialkostnaden (som blir 48,5% på totala investeringskostnaden efter Skatteverkets schablon). Precis som med solcellsstödet lär det successivt sänkas och så småningom fasas ut i takt med att priser går ner och marknadsförutsättningarna för batterier ökar.

För även om batterier onekligen har framtiden för sig är de ekonomiska förutsättningarna, dvs prisskillnaderna mellan egenanvänd och såld el, i dagsläget oftast långt ifrån tillräckliga för att berättiga en investering i batterier. (För kommersiella fastighetsägare som redan idag betalar en del för sina effekttopppar kan det dock se annorlunda ut.)

Ett alternativ kan vara att förbereda för batterier genom att välja en växelriktare som är batteriförberedd. Dessa kostar i regel några tusenlappar extra jämfört med en vanlig växelriktare. Det går förvisso att installera batterier i efterhand till vilket solcellsystem som helst (genom att installera batteriet på växelströmsidan) men det finns fördelar med att koppla batteriet direkt på växelriktaren — dels blir det en mer kostnadseffektiv installation och dels undviker man ett omvandlingssteg från likström till växelström vilket innebär att energiförlusterna blir något lägre.

Läs mer: Dags att lagra din solel? Här är det du behöver veta om batterier