Ola lagrar solel i batterier — och håller nere husets effekttoppar - Solcellskollen

Solcellskollen använder cookies i syfte att erbjuda en mer användarvänlig upplevelse. Genom att klicka eller navigera på sidan accepterar du insamling av dessa.

Ola bredvid sitt batteri som lagrar överskottet av solel.

Ola lagrar solel i batterier — och håller nere husets effekttoppar

Trots att det är tidiga dagar i batteri-Sverige är förhoppningarna på tekniken höga. I takt med att andelen variabel el ökar i elsystemet uppstår behov att lagra el från när mycket el produceras, till när det råder brist. För detta är batterier ett utmärkt alternativ, åtminstone under korta tidsintervaller.

Sen har vi det här med elnätet. I takt med att samhället fortsätter att elektrifieras (plus att vi blir allt fler) blir det trängre i elnäten, framförallt vid de tillfällen då många vill använda el. I framtiden kommer det förmodligen även att bli dessa tillfällen som avgör vad man får betala för sin uppkoppling till elnätet, antingen genom högre fasta avgifter för sin huvudsäkring, eller genom så kallade effekttarriffer där priset sätts utifrån den högsta uttagna effekten under en månad. Även här kan batterier komma till undsättning.

Nyfikna på möjligheterna med kombinationen solceller och batterier åkte vi ner till Ola Westerberg i Mellbystrand som i fjol installerade både solceller och batterier, och nu använder systemet till att både lagra solel och hålla nere sina effekttoppar.

Systemet byggdes ut i omgångar

I fjol fick Ola mersmak efter att han först täckt garagetaket med en solcellsanläggning på 5,6 kW och sedermera halva bostadshuset med 8,2 kW. I och med att Ola blev beviljad det statliga stödet för lagring av el var det även dags för batterier.

Valet föll på ett Froniussystem som (liksom solcellssystemen) beställdes från Tyskland. “Jag ville ha det största jag kunde få tag på, och då blev det ett på 10 kWh”, berättar Ola. För att kunna koppla ihop batteriet med det redan installerade solcellssystemet på garaget införskaffade han en så kallad hybridväxelriktare som styr laddning av batteriet och som även funkar som en vanlig växelriktare för solcellssystemet. (Den tidigare växelriktaren, en modell från Kostal, såldes på Blocket. Ett annat alternativ hade varit att låta den gamla växelriktaren vara kvar och installera batteriet på växelströmsidan.)

Sammantaget landade investeringen för batteriet på ca 150 000 kr, inklusive kostnaden för hybridväxelriktaren på ca 20 000 kr. Då kostnaden var högre än maxgränsen för stödet på 60% fick han nöja sig med att få tillbaka maxbeloppet på 50 000 kr.

Olas två solcellssystem, ett på garagetaket och ett på boningshuset Olas två solcellssystem. Till vänster är garagetaket med en installerad kapacitet på 5,6 kW och tillhörande batterisystem. Till höger syns bostadshuset med en glimt av systemet på 8,2 kW. Respektive system har varsin växelriktare.

Batteriet lagrar el och kapar effekttoppar

Att batterier har många nyttor var Ola klar över från början. (Ola är själv utbildad elektriker.)

Bland det första han gjorde var att sänka huvudsäkringen från 25 A till 20 A. “Från första oktober fram till och med april ställer jag in växelriktaren så att batteriet går som effektvakt. Så fort förbrukningen går över 14 kW [som är gränsen för uttaget med en huvudsäkring på 20 A, reds. amn] går batteriet in och ger det sista.” För det sparade han 1620 kr på den årliga kostnaden för elanslutningen hos det lokala elnätbolaget.

(På motsvarande sätt skulle Ola kunna sänka sina nätkostnader om han hade haft ett effektbaserat pris på elnätet. Vanligtvis innebär det att den fasta elnätkostnaden beror på den högsta uttagna effekt under en månad. Om vi t.ex. räknar med de avgifter som Tekniska verken har infört i deras avtal för effektbaserat pris så blir motsvarande besparing ca 1700 kr, om vi antar att Olas högst uttagna effekt sänkts från 17 kW till 14 kW under årets alla månader.)

Planen från början var att ta ytterligare ett steg när det gäller att hålla nere kostnaderna från elnätägaren. “Jag skulle gärna ha testat att gå ner till 16 A och då 11 kW som maxeffekt, men har insett att det blir rätt svårt då jag samtidigt vill kunna ladda bilen hyfsat snabbt. Det hade nog funkat att gå ner till 16 A om jag inte haft elbilen”, tillägger Ola.

Hans Volkswagen E-Golf kan nämligen som högst ladda med en effekt på 7,2 kW och samtidigt behöver han, åtminstone vintertid, kunna ha igång vissa andra elintensiva apparater, inte minst varmvattenberedaren. Den högsta effekten som batteriet kan skjuta till begränsas av storleken på hybridväxelriktaren, som är 5 kW.

Växelriktaren och batteri från tyska fabrikören Fronius Nedtill är batteriet som lagrar solel. Hjärnan i systemet är hybridväxelriktaren som sitter ovanför. Den avgör när ström från solcellerna ska ladda upp batteriet eller skickas vidare in i hushållet eller ut på elnätet. Den avgör även när batteriet ska agera “effektvakt” genom att skjuta till el vid tillfällen då många apparater är igång och hushållet använder mycket el.

Köper bara el nattetid

Det finns många sätt att styra hur ett batteri används i kombination med en solcellsanläggning, vilket visar sig när Ola går in i växelriktarens inställningar i webbläsaren och visar alternativen han har.

Grundinställningen är att batteriet helt enkelt laddas upp när man producerar mer solel än vad man förbrukar, och på motsatt sätt skjuter till el från batteriet när förbrukningen är högre än solelproduktionen — dvs. minimera mängden såld el. I länder såsom Tyskland där det kostar mycket mer att köpa el än vad man får tillbaka när man säljer finns det stora ekonomiska incitament att göra på det sättet. I Sverige, i och med att man får bra betalt för överskottselen, är incitamenten relativt små att undvika att sälja el.

Ett annat alternativ, det Ola kör på vinterhalvåret, är som sagt att låta batteriet agera effektvakt då elförbrukningen är hög. Nackdelen med det alternativet är att man måste se till att det finns el i batteriet, vilket i praktiken innebär att batteriet används mindre.

På sommaren kör Ola ett tredje alternativ. “Jag har ett elavtal där jag betalar timpriser, och köper nästan bara el på natten eftersom elpriserna är billigast då!”, säger Ola samtidigt som han för muspekaren över det alternativ han valt för batteriets styrning: minimera mängden köpt el mellan kl. 06 på morgonen och midnatt. För att få ner elförbrukningen ytterligare dag- och kvällstid har han även ställt in så att både elbilsladdaren och varmvattenberedaren går igång nattetid. (Den första genom en inställning i laddboxen, och den senare med hjälp av ett tidsstyrt relä.)

Graf över elprisutvecklingen under vecka 34 i elprisområde SE4 Elpriserna i södra Sverige (elprisområde SE4) måndag till söndag vecka 34. Elpriserna är i regel lägre nattetid än under dagen, och så även här. Som högst är elpriserna på morgonen och kvällen. Denna vecka var det genomsnittliga elpriset 33 öre/kWh mellan midnatt och kl. 06.00, och 42 öre/kWh under resten av dygnets timmar. Elpriserna i grafen är marknadspriset för el, dvs exklusive moms, elskatt och tillägg för elcertifikat. Källa: Nordpool

Graf som visar hur Olas elsystem fungerar där batterierna lagrar överskott av solel Här framgår det hur Olas solcells- och batterianläggning fungerar. Den svarta linjen i grafen anger elförbrukningen i hushållet. Den gråa ytan visar solelen som används i hushållet, den gula ytan visar elen som laddar batterierna, och den gröna ytan är den el som säljs. Under dagen laddas batteriet upp när solcellerna producerar mer än vad hushållet förbrukar. Den röda linjen anger batteriets laddningstillstånd; den ökar i takt med att batteriet laddas, och sjunker från och med kl. 17 och fram till midnatt i och med att el från batteriet används i hushållet. Vid midnatt går varmvattenberedarna igång på grund av det lägre elpriset. Det går att följa Olas system i realtid på Fronius hemsida.

“Jag tycker det är kul!”

Trots att Ola numera sparar in på både elnätet och på lägre kostnader för el leder batteriet i nuläget sannolikt inte till någon vidare avkastning, framförallt eftersom han fortfarande får bra betalt för sin överskottsel: “Jag får 40 öre plus spotpris av Vattenfall, men det erbjudandet tar slut i år, därefter är det spotpris som gäller”.

Huruvida Olas batteriinvestering kommer löna sig över tid är svårt att sia om. Vad som står klart är att han i alla fall är välpositionerad både inför elnätbolagens successiva införande av effekttarriffer samt en elmarknad där priserna i allt större grad lär variera beroende på tillgången av sol- och vindkraft.

Plus att han har ett energisystem som är mer spännande än de flestas. “Jag tycker det är kul detta, jag tar upp Froniusappen när tjejen är inne på Instagram”, strålar Ola.

Av Erik Wallnér

@erikwallner

2019 M09 3

Följ gärna vårt nyhetsbrev för att en gång i månaden ta del av nyheter om solceller och förnybar energi!

Relaterade inlägg

På Solcellskollen kan du jämföra leverantörer baserat på andras omdömen, ta fram en solcellskalkyl för din bostad, eller läsa senaste nytt om solceller. Helt enkelt ditt hjälpmedel inför en solcellssatsning!