Solcellskollen använder cookies i syfte att erbjuda en mer användarvänlig upplevelse. Genom att klicka eller navigera på sidan accepterar du insamling av dessa.

Några SMA-växelriktare på väggen

Så väljer du en bra växelriktare

När man köper en solcellsanläggning ligger mycket av fokus, med all rätt, på att utvärdera och välja solpaneler. Här går vi igenom vad som är bra att tänka på när man utvärderar en annan viktig del av anläggningen: växelriktaren.

En växelriktare, eller engelskans inverter, har som huvuduppgift att omvandla likströmmen som solcellerna producerar till växelström som används i huset. Efter solpanelerna är växelriktaren den näst dyraste materialkostnaden i ett solcellssystem. Det är även den komponent som i regel behöver underhållas först, samt står för den högsta underhållskostnaden under solcellsanläggningens livslängd.

Valet av växelriktare är med det sagt, ett av de viktigaste för att du ska kunna ha en bekymmersfri tillvaro som solelsproducent. Nedan går vi igenom de frågor som kan uppstå vid valet av växelriktare. Det viktigaste kommer först, så är du inte intresserad av att gräva ner dig i teknikaliteterna så räcker första kapitlet för att kunna ha en kritisk blick när du utvärderar växelriktare!

Så väljer du växelriktarmodell

Det finns många växelriktarproducenter, och där några av de kändaste är SMA, SolarEdge, Fronius, Kostal, Steca, Delta, ABB, Huawei och Sungrow. Av dessa är de förstnämnda i övre prisspektrat — men samtliga är välbeprövade. (Om du saknar en växelriktarmodell i listan och undrar om den är brett använd får du gärna ställa en fråga i vår chatt.)

Du kan räkna med att betala i storleksordningen 16 000-20 000 kr för en trefasansluten växelriktare på 5 kW, och 23 000-27 000 kr för en trefasansluten växelriktare på 8 kW. (Solcellsanläggningar ansluts vanligtvis på tre faser i Sverige.)

Växelriktare har som sagt kortare livslängd än andra komponenter i ett solcellssystem: standard är en livslängd på mellan 10 och 20 år. Garantitiderna ligger normalt sett mellan 5 och 12 år, men det är vanligt att fabrikören kan erbjuda längre garantitider mot en merkostnad.

Det kan även vara en bra idé att säkerställa att de som ger ut garantin även erbjuder bra service. Du vill till exempel inte gärna fastna i en kinesisk telefonväxel när du väntar på att växelriktaren ska bytas ut!

Verkningsgraden för en växelriktare — måttet för hur stor del av solelen som görs om till el i huset — är oftast över 95%. I regel är dock verkningsgraden inte en avgörande faktor, så till vida det inte skiljer mycket mellan modellerna du väljer emellan. (Vill du läsa mer om verkningsgrader kan vi även rekommendera ett test som Energimyndigheten har gjort på några av de vanligaste växelriktarmodellerna i Sverige.)

Enligt svensk lag ska alla växelriktare som installeras vara CE-märkta. Symbolen för CE-märkning ska även klart och tydligt framgå i växelriktarens produktblad.

Så väljer du storlek på växelriktaren

När man väljer storlek på växelriktaren är det vanligt att man underdimensionerar växelriktaren i förhållande till solcellsanläggningen. Om solcellspanelerna har en toppeffekt på 5 kW, så är det vanligt att man har en växelriktare med en kapacitet på 4-4,5 kW — alltså en underdimensionering på mellan 10 och 20%. Den korta förklaringen är att det i ett solcellsystem i princip alltid finns förluster, i form av t.ex. hög temperatur och andra elektriska förluster, samt att vinkeln mellan solen och panelerna sällan är optimal. Det innebär att solcellspanelerna extremt sällan producerar enligt sin toppeffekt. (När det väl händer att effekten ut från solpanelerna är högre än växelriktarens effekt så stryps helt enkelt elproduktionen till växelriktarens maxeffekt). Det blir därmed mer ekonomiskt att installera en mindre och billigare växelriktare.

Det finns även en möjlighet att överdimensionera en växelriktare ifall man planerar att utöka antalet paneler så småningom. Detta förutsätter först och främst att man har mer plats på taket men även att växelriktaren i övrigt är anpassad för framtida paneler. Det sistnämnda sker oftast genom att man lämnar en av växelriktarens s.k. MPPT:er (maximum power point tracker), eller motsvarande, ledig för framtida paneler. (De flesta växelriktare har en eller två MPPT:er.)

Det är dock inte optimalt att bygga sin anläggning i omgångar, framförallt då man bara kan söka det statliga solcellsstödet en gång per byggnad. Det är även betydligt enklare och mer ekonomiskt att dimensionera och installera hela anläggningen på en gång.

… och hur är det med optimerare?

Något som blir allt vanligare som tillval till solcellssystem är s.k. optimerare. De är elektroniska komponenter som gör en solcellsanläggning mindre skuggkänslig samt bidrar till ökade övervakningsmöjligheter av elproduktionen.

I en kommande text kommer vi gå igenom just för- och nackdelar med optimerare. Då valet av optimerare ofta sker i samband med valet av växelriktare, kommer vi även att förklara mer ingående hur vanliga växelriktare och deras MPPT:er fungerar.

Stort tack till solcellskonsulterna Johan Paradis från Paradisenergi och Per Hederstedt från Rejlers som läst och kommentarat på denna text.

Av Erik Wallnér

@erikwallner

2018 M05 29

Skriv upp dig för vårt månadsbrev för att få liknande artiklar i din mejlkorg!

Nyfiken på solceller?

Registrera dig gärna för vårt månadsbrev med nyheter från solcellsvärlden!