Om framtidens elpriser med Thomas Unger

Efter en vår med lägre elpriser än på länge är det många — inte minst de som går i solcellstankar — som funderar på hur elmarknaden och elpriserna kommer att utvecklas. För även om man som solcellsproducent även sparar in på skatter och nätavgifter när man producerar egen solel har elpriserna en stor påverkan på lönsamheten i en solcellsanläggning.

Vi ringde upp elmarknadsexperten Thomas Unger från konsultföretaget Profu för att ställa just frågan: vad kommer el att kosta i framtiden?

Oviss framtid för kärnkraftverken, rekordutbyggnad av vind- och solkraft, stigande koldioxidpriser; hur gör ni egentligen för att ta fram prognoser kring vad el kommer att kosta i Sverige i framtiden — med tanke på allt som händer?

Det är ju en fråga som många ställer sig och lika många har en uppfattning om, men ingen vet. Vi brukar inte använda oss av av ordet prognoser. Det förpliktigar, då får man verkligen ha belägg. Vi jobbar med scenarion. Då blir priset en konsekvens av ett antal omvärldsfaktorer. Vi kan i ett scenario ha ett antagande kring kärnkraftverkens vara eller icke vara, en tanke kring bränsleprisutvecklingen, och en viss ambition inom EU-ETS [EU:s utsläppshandelssystem, reds anm]. Sen har vi modellverktyg som räknar ut elpriset givet begränsningar såsom överföringskapacitet i elnätet och om det vi tror oss veta om teknikutvecklingen. På så sätt får man en förståelse för vilka omvärldsfaktorer som har störst betydelse, vilka man bör oroa sig för, och vad man kan känna sig trygg med.

Och så Corona på det, och olja som säljs till minuspriser...

Exakt så, det är ett mycket tydligt exempel för att det finns ett antal skeenden som vi inte har en susning kring.

Men om en större internationell finansiär kommer och ska investera, säg i en vindkraftverkpark i norra Sverige, och undrar om elpriserna 2030. Vad svarar ni då?

Då föreslår vi att vi gör en mer djuplodande analys. Vi försöker att fånga robustheten i en sådan investering genom att testa omvärldsfaktorer som verkar i en ogynnsam riktning. Det är ofta mer intressant än motsatt, eftersom de flesta som investerar önskar sig ett scenario som gör att investeringen blir lönsam. Vi kan dock konstatera ett antal saker: variabiliteten på elpriser inom ett år kommer att öka, vi kommer få fler tidsperioder med låga elpriser, men också fler perioder med höga elpriser. Det talas om elektrifiering, om elförbrukningen går upp kommer det att trissa upp elpriset. Får vi inte den elektrifieringen, så finns det lite som talar för höga elpriser.

På vilken nivå landar ni i de flesta scenarier?

Generellt så tror vi att det blir en ökning i elpriset, det är ingen vågad gissning, det ser vi i de flesta scenarier. Med ett utgångsläge från 20 öre i marknadspris [i elprisområde 3 hittills under 2020] så lär det öka. De två föregående åren har det dock legat på 40 öre. Det tror jag ligger ett tag bort [som medelnivå över tid]. En bit efter 2030 ser vi uppåt de nivåerna, men det kräver stringenta klimatambitioner. Och att det då fortfarande finns termisk kraftproduktion i form av gas-, kol-, och kärnkraftkraftverk på kontinenten som håller uppe priserna.

Och vad bedömer ni ha störst effekt på priserna?

Den viktigaste påverkan på priser är bränslepriser och CO2-priser. Vi ser att det kommer finnas kvar fossil kraftproduktion nere på kontinenten i många år framöver. Det får även en prispåverkan här i norr. Men även utbyggnadstakten i förnybart på hemmaplan spelar stor roll. Med den utbyggnad som sker hamnar vi snart i ett läge där vi stänger in vår kraftproduktion [på grund av begränsad kapacitet i elöverföring]. Då kommer priserna falla för oss, samtidigt som de är höga på kontinenten.

För att koldioxidpriserna ska få stor effekt på elpriset förutsätter att det finns gas- och kolkraftverk kvar. Hur stor blir prispåverkan i så fall?

Helt korrekt. När koldioxidpriset tog fart efter många års stiltje såg man hur kolen minskade rejält under 2018 och det fortsatte under 2019. Nu har priserna parkerat runt 20 €/ton koldioxid. Framförallt om man har mycket kol i systemet så blir elpriserna högre. För ett kolkraftverk innebär koldioxidpriser på den nivån att elen blir ungefär 15-20 öre dyrare per kWh. För ett gaskraftverk är det ungefär halva det påslaget.

Relaterad lyssning: Fredrik Hannerz, Om hur EU:s koldioxidhandel blev att räkna med igen (#29 Solcellskollens podcast)

Thomas Unger, energisystemexpert på energikonsultföretaget Profu.

För förnybar energi — och framförallt sol- och vindkraft — finns problematiken att ju mer sol och vind det finns installerat, desto lägre blir priserna under de timmar dessa kraftslag producerar. Säg att vi 2040 har ett elsystem med framförallt sol-, vind- och vattenkraft. Kan det gå ihop med nuvarande elmarknadsmodell?

Väldigt många brottas med detta, inte minst vi som funderar kring framtiden för energisystemet. Om man tänker sig ett system där elproduktionen i energitermer domineras av kraftslag som har rörliga kostnader nära noll. I det systemet kommer det inte finnas incitament att investera i ny kraft. Då blir priser endast höga när det uppstår bristsituation i systemet. Politiskt blir det svårt att argumentera för ett system med en så pass slagen prisbild. Vi i norr är välsignade med vattenkraft, den kommer att kunna hantera mycket av det där [genom att jämna ut elproduktionen]. Men jag tror inte det kommer att räcka fullt ut. Kärnkraft är klimatvänligt, men har andra problem. Med så pass låga utnyttjandetider [som det blir i kärnkraften om vind- och solkraft producerar mycket av elen] berättigas inte nyinvesteringar i kärnkraft.

Finns initiativ på att se över elmarknadsmodellen?

Det är en pågående diskussion. Vad vill vi egentligen? Är slutmålet ett helt förnybart kraftsystem så måste vi reformera marknaden om vi vill ha ett marknadstänk. Men om slutmålet är nollutsläpp av växthusgaser så har vi en möjlighet att bygga ett system som inte fullt domineras av variabla källor, och få in t.ex. kärnkraft. Det rimmar mer med dagens elmarknad. Tekniskt kan man bygga ett helt förnybart elsystem, men med dagens elmarknad har jag svårt att se hur det ska fungera.

Relaterad lyssning: Lars Bergman, Om en elmarknad med stor andel sol- och vindkraft (#45 Solcellskollens podcast)

Ersättningen man får för förnybar el inkluderar ju inte bara själva elen, utan även andra saker såsom elcertifikat. Just nu ligger ett förslag på remiss där Regeringen föreslår att elcertifikatsystemet ska stängas i förtid. Redan 2021 istället för ursprungliga 2030. Om det går igenom, tror du det kommer ha en påverkan på elcertifikatpriserna — eller kommer de att fortsätta mot noll ändå med tanke på all vindkraft som byggs?

Hade du frågat för några månader sen så hade jag sagt att det inte spelar någon roll. Men nu med allt som händer [till följd av Corona], så finns det vissa beslutade vindkraftsprojekt som riskerar att inte bli av på grund av likviditetsbrist. Det kan få betydelse. Men i normala fall så tror jag inte ett sådant beslut skulle påverka priserna på elcertfikat, det tåget har nog gått.

Läs mer: Är låga priser på elcertifikat här för att stanna?

En annan sak du tänkt mycket på är miljövärdering av elproduktion, dvs vilka konsekvenser en installation av ny elproduktion har på utsläppen. Om man installerar en solcellsanläggning som på ett år producerar 10 000 kWh. Hur räknar ni på vad nettoeffekten i utsläppen blir av en sådan anläggning om man både räknar med själva produktionen av solcellsanläggningen och effekterna som sker på elmarknaden?

Jag vågar inte uttala mig kring livscykelanalyser och vad produktionen av en solcellsanläggning leder till i form av utsläpp [det kan man läsa mer om här]. Vi har framförallt tittat på effekterna på elmarknaden. På vad som trängs undan när man producerar ny el. Det har ändrat sig under åren tack vare att vi fått in mer förnybart och tack vare att fossil elproduktion har knuffats undan. Det är en tydlig klimatvinst att bygga solceller, men inte så stor som den varit tidigare. Om du producerar 1 MWh så är det inte längre så att det blir 1 MWh mindre kolkraftsel. I äldre studier har vi sett att om du ökar din elförbrukning så har det lett till ökade utsläpp med 600 kg per MWh. Om vi tittar på vad som händer när vi trycker in mer el. Knuffar vi undan lika mycket då? Riktigt så är det inte. Jag tror vi skulle hamna på runt 400 kg per MWh för solel. Det är bland annat för att solceller framförallt producerar under en tid på året då det är mindre kolkraft i systemet. Sen finns det ytterligare en aspekt, att om man investerar i förnybar el så får det en liten liten prispåverkan vilket gör det mindre intressant för andra som går i investeringstankar. Vi sitter faktiskt nu och ska uppdatera siffrorna, min känsla är att de kommer att vara lägre.

Det är alltså genom att räkna på det här sättet — på vad en viss produktion har för effekter på elmarknaden — som man kommer fram till att det till och med kan minska mängden koldioxidutsläpp genom att bygga ett nytt naturgaskraftverk, eftersom att det ersätter ett ännu smutsigare kolkraftverk? Det är lite kontraintuitivt...

Jag håller med dig, men precis så är det. På kort sikt kan ett naturgaseldat kraftverk ta bort kolkraft. Men på längre sikt så hindrar det andra investeringar i förnybart.

Ändras inte vad som knuffas undan över tid? Om 10 år borde det väl vara mycket mindre kolkraftverk att ersätta vilket gör att ett naturgaskraftverk får en stigande påverkan på nettoutsläppen?

Exakt så är det. Det gör också att din möjlighet att sänka utsläppen blir mindre och mindre. Vi är på väg mot ett utsläppsfritt produktionssystem och en naturlig konsekvens av det är att värdet av den nya produktionen avtar klimatmässigt. Det är en positiv utveckling i grunden.