Om den otroliga utvecklingen inom svensk vindkraft med Charlotte Unger Larson - Solcellskollen
Charlotte Unger Larson, vd på Svensk vindenergi

Om den otroliga utvecklingen inom svensk vindkraft med Charlotte Unger Larson

Sverige når sina fyra år gamla politiska mål för förnybar elproduktion nästan tio år i förtid. Vi har för första gången sett negativa elpriser. Och elcertifikatsystemet — stödsystemet för att främja ny förnybar elproduktion — verkar inte behövas längre. Anledningen? En otrolig utbyggnation av svensk vindkraft. Vi ringde upp Charlotte Unger Larson, vd på branschorganisationen Svensk Vindenergi, för att höra om utvecklingen.

Vad säger du, går utvecklingen helt enligt plan — eller går det snabbare än vad även ni hade räknat med?

Vi visste att det skulle gå snabbt och att de politiska målen skulle nås före 2030, men ja, det går snabbare än vad även vi hade räknat med! När jag träffar våra kära politiker, brukar jag säga, “Ska ni bara komma ihåg en sak, så är det att siffran kopplad till [hur mycket som byggs inom] vindkraft, alltid är för låg”.

Nu när de politiska målen håller på att överträffats — hur ser er målsättningen ut för 2030?

I år har vi en produktion på 30 TWh, 2030 tror vi den kommer vara 60 TWh [vilket motsvarar över 40% av Sveriges elförbrukning i dagsläget]. Dessa framtidsspaningar är såklart osäkra, men vi är övertygade om att det kommer att fortsätta byggas mycket under 2020-talet. Ser vi vad som händer i världen så växer vindkraft och solkraft. Och så lagring, lagring och lagring.

I februari skedde något historiskt, i dubbel bemärkelse. En lördagkväll, när stormen Ciara blåste in, producerade för första gången svensk vindkraft mer än något annat kraftslag. Vi hade även för första gången i Sverige negativa elpriser. Man fick alltså betala för att bli av med el! Nu när vindkraften ska fördubblas minst ytterligare en gång: är inte det ett problem för de som äger vindkraftsverken, att när det blåser som mest, så får man inte betalt?

Det skulle man kunna tänka sig. Men ur ett helhetsperspektiv så är det inte riktigt så. Det händer mycket nu som har motsatt effekt, det kommer många smarta lösningar som gör det enklare att använda el när priset är lågt. Det byggs energilager. Det är den viktiga delen. Men man ska inte glömma att de här negativa elpriserna är en begränsad del av året. I februari hade vi till exempel ovanligt mycket vattenkraft i magasinen. Och tittar man på Danmark så hade de under 2018 bara negativa elpriser 0,4% av årets timmar. Och de får över 50% av sin el från vindkraft! De har heller ingen vattenkraft [som bidrar till att reglera elsystemet, vilket jämnar ut elpriserna].

I slutet av förra året publicerade Bloomberg en artikel där de gav Sverige epitetet “Europas Texas”. Och de syftade varken på olja, grillfester eller rodeo-shower. Med en kombination av få och stora markägare, bra vindförhållanden, och relativt enkla tillståndsprocesser, gör att vi — ja likt Texas — har mycket goda förhållanden för vindkraft. Köper du beskrivningen?

Nja, inte fullt ut, det gör jag inte. En av de stora frågorna för oss är tillståndsprocesser och det kommunala vetot. Närsomhelst under tillståndsprocessen — som ofta pågår uppemot tio år — kan en kommun säga nej och det går inte att överklaga. I nästan hälften av tillståndsärendena får man nej, alternativt att det har varit så mycket diskussion i kommunen att projektörerna självmant lagt ner projekten. Vindkraft har även använts som politiskt slagträ i vissa kommuner. År ett, två och tre kan ett politiskt parti vara för vindkraft för att man vill få med något annat parti på en uppgörelse. Sen kan man ändra sig längre fram. Det är inte Texas, det är Vilda västern. Vi vill såklart att kommunerna ska vara med och bestämma, men vi vill inte att man ska kunna göra det närsomhelst under processen. En annan utmaning är kapacitetsbrist i näten, och att elproduktion blir inlåst på grund av flaskhalsar. Tillståndsprocesserna för att bygga ut och ansluta till elnätet tar lång tid. Men här vill jag ge beröm till våra myndigheter, inte minst Svenska kraftnät. Jag upplever att de är lyhörda.

Om vi håller oss kvar vid tillstånden. I Tyskland har deras energiomställning — Energiewende — delvis stött på patrull i form av längre tillståndsprocesser, och lokalt, politiskt, motstånd mot landbaserad vindkraft. Hur ser det ut i Sverige; har motståndet ökat, och finns det sätt att öka acceptansen lokalt för nya vindkraftverk?

Generellt har inte motståndet ökat bland svenskarna, vi har gjort flera SIFO-undersökningar [som kommer publiceras framöver] och man kan inte se att det finns ett högre motstånd. När det gäller tillstånden har det tyvärr inte blivit enklare med åren. Men vi för samtal med alla riksdagspartier och det finns en majoritet som vill förbättra och göra processen mer rättssäker. Vi för även en linje kring att vi tycker att kommunerna ska få behålla fastighetsskatten för vindkraft, så den behålls där det byggs. Det rör sig om närmare 200 miljoner per år från vindkraften som går till staten. Att de får behålla fastighetsskatten tycker vi vore rättvist.

Markbygden där Europas största vindkraftpark håller på att byggas Markbygden utanför Piteå där Europas största vindkraftpark håller på att byggas. En utmaning som Charlotte tar upp för fortsatt utbyggnation av vindkraft är flaskhalsar i det svenska elnätet, eftersom nära 90% av alla nya vindkraftsprojekt sätts upp i norra Sverige. Foto: Svevind, Anders Westergren

Så fort man bygger en solcellspark i Sverige ligger nästan lika mycket fokus på hur man ska paketera avtalen, och vilken affärsmodell man ska ha för försäljning av elen, som på själva byggandet. Gäller samma sak för vindkraft, eller har man landat i en standardlösning för vindprojekten?

Mycket ser lika ut i projekten. Parkerna byggs ofta i områden där markägarna är skogsägare. De måste först säga ja. Sen finns det något som heter bygdpeng, det är en frivillig avgift som går till bygden. Där gör våra medlemsföretag i och för sig olika. Många använder sig av fasta elprisavtal för att sälja elen under flera år, så kallade PPA:er [Power Purchase Agreement]. Då blir man inte lika påverkad av fluktuerande priser eller de minuspriser som du frågade om då det är någon annan som hjälper till att ta risken. Numera kan jag tillägga att man inte räknar med inkomsten för elcertifikat i kalkylen. Värdet på elcertifikat är på väg mot noll eftersom det byggs så mycket förnybar elproduktion nu. Så länge den här föreningen har funnits har vi argumenterat för att man ska stänga det här systemet i förtid för att undvika ekonomisk skada för de som investerat tidigare [och som behöver inkomsten från elcertifikaten för att få kalkylen att gå ihop]. Vi hoppas vi får samma datum som i Norge: att systemet för elcertifikat stängs 31 december 2021, och att det sista elcertifikatet därmed delas ut femton år senare.

De har gått ner drastiskt i pris, de är extremt skalbara, och de stör färre. Trots det finns det knappt någon havsbaserad vindkraft i Sverige. Vad beror det på?

Nej det finns inte mycket havsbaserad vind i Sverige, men det finns en potential att sätta havsbaserad vindkraft från Gävlebukten runt till Norge. Alla länder med en stor utbyggnation av havsbaserad vindkraft har haft stöd för just det. I Sverige har vi haft elcertifikaten som inte varit tillräckliga [för att få ekonomi i havsbaserad vindkraft]. Jag vet inte om det berott på att vi haft tillräckligt med elproduktion i form av kärnkraft, eller att det finns så bra möjligheter att sätta vindkraft på land, och att fokus legat på det. Men priser går ner, och i Energiöverenskommelsen har man pratat om att få ner anslutningsavgifterna, så jag är övertygad om att det kommer att komma igång under 2020-talet.

I Markbygden utanför Piteå bygger man för tillfället Europas största vindkraftpark. Ge oss lite kontext: hur många verk rör det sig om, hur stora är de, och vad är känslan där uppe?

Ja jag var där för fem år sedan när jag började som vd på Svensk Vindenergi. Det ska bli Markbygden 1101, det vill säga över 1000 verk, och arbetet sker i olika etapper. Bara den parken kommer bidra med motsvarande 7% av Sveriges elförbrukning. Det har gått väldigt bra och kommunen i Piteå har stöttat projektet. De ser det som ett framgångsrikt projekt som ger arbeten till bygden. På ett ställe finns det en utsiktsplats där man ser hur många vindkraftverk som helst. Jag tycker det är en imponerande syn, för mig är det en symbol för framtiden.

Läs mer: Är låga priser på elcertifikat här för att stanna?

Fotot högst upp i artikeln: Svensk Vindenergi

Av Erik Wallnér

wallner@solcellskollen.se

Publicerad March 25, 2020

Följ gärna vårt nyhetsbrev för att en gång i månaden ta del av nya blogginlägg och andra nyheter från solcellsvärlden!

Relaterade inlägg

  1. Är låga priser på elcertifikat här för att stanna?

På Solcellskollen kan du jämföra leverantörer baserat på andras omdömen, ta fram en solcellskalkyl för din bostad, eller läsa senaste nytt om solceller. Helt enkelt ditt hjälpmedel inför en solcellssatsning!