Dan-Eric Archer på ett solcellstak med munskydd

2020 års viktigaste händelser i energi- och solcellssverige

  1. Det förnybara energisystemet
  2. Solcellskollens podcast
  3. Solcellsmarknadens utveckling

Under ett år präglat av corona (och tja, amerikansk politik) har det även bubblat på energiområdet. Inte minst var 2020 året då vätgasen på allvar gjorde intåg som industrins hopp i energiomställningen, och där man i norra Sverige konkretiserade visionerna genom att börja lägga grund för framtidens stålindustri. På solcellsfronten tog Sveriges största solpark ett rejält skutt och flyttade till Strängnäs, även om det för svensk solel i allmänhet blev ett mellanår.

Här är de nyheter och trender som enligt oss satt allra störst prägel på året!

Årets trend

När vi i våras spelade in en podcast med batteriprofessorn Patrik Johansson förutspådde han att 2020 mycket väl kan bli året vi ser tillbaka på som året då elektrifieringen av samhället på allvar tog fart. Och med årets poddavsnitt färskt i minnet är det uppenbart att det inte längre bara är personbilar som är på väg att elektrifieras med hjälp av batterier — även lastbilar, färjor, gruvmaskiner och till och med flyg står nu på tur att elektrifieras.

Men vad som framförallt har fått genomslag under 2020 är att möjligheterna att elektrifiera samhället sträcker sig betydligt längre än intressanta applikationer för batterier. Med hjälp av kombinationen grön el och elektrolysörer finns möjlighet att producera grön vätgas som har potential att ersätta fossila bränslen i stort sett alla de industrier som hittills setts som notoriskt svåra att elektrifiera (t.ex. stål, cement, plast och långväga transporter).

Och politikerna har siktet inställt: elektrolysörer ska likt vindkraft, batterier och solceller ner i pris till den nivå att grön vätgas blir ett konkurrenskraftigt alternativ till fossil energi.

Årets nyhet

Få andra projekt gjort lika mycket för att konkretisera vätgasens roll inom framtidens industri såsom HYBRIT — LKAB, SSAB och Vattenfalls gemensamma initiativ kring att producera fossilfritt stål. Genom att reducera järnmalm med hjälp av vätgas istället för kol var siktet ursprungligen inställt på att ställa om produktionen i SSAB:s två masugnar, i Luleå och i Oxelösund, och på så sätt minska Sveriges klimatutsläpp med 10%.

Detta var tills november i år. Då meddelade nämligen LKAB att de också ger sig in på allvar i värdekedjan för fossilfritt stål. Genom att implementera en liknande process som SSAB kommer de kunna erbjuda koldioxidfri järnsvamp, grundråvaran i stålproduktion, till kunder över hela världen.

För processen behövs el, stora mängder el. Om projektet lyckas räknar LKAB med ett elbehov motsvarande en tredjedel av Sveriges elproduktion. Trots detta har projektet potential att vara ytterligare en faktor som bidrar till att möjliggöra ett förnybart, allt mer varierande, elsystem. En del i projektet är nämligen de bergrum som ska kunna lagra vätgas under några dygn när elpriser är höga (priset på grön vätgas är starkt beroende av elpriset). Och detta är inte vilka energilager som helst; för att t.ex. kunna driva SSAB:s masugn i Luleå under några dagar behövs ett vätgaslager stort som en femtedel av Globen!

Markbygden där Europas största vindkraftpark håller på att byggas. Det är inte en tillfällighet att energiintensiva industriprojekt såsom SSAB och LKAB:s satsningar på fossilfritt stål sker i norra Sverige. På tio år har man byggt ut norrländsk vindkraft som på årsbasis producerar ungefär lika mycket som kärnkraftverket i Forsmark (att lägga till i stort sett hela Sveriges installerade vattenkraftkapacitet). Foto: Svevind, Anders Westergren

Årets solcellsmarknad

I början av året tydde det mesta på att solcells-Sverige skulle fortsätta på den inslagna vägen med årliga ökningar på över 50%. En pandemi och ett ansökningsstopp för solcellsstödet senare såg prognoserna desto dystrare ut. Nu när året är slut ser det ut att ha blivit något av ett mellanår. Hur mycket som har installerats under 2020 vet vi först när den årliga statistiken publiceras i mars eller april, men en indikation fick vi när vi före jul pratade med Thomas Pettersson från E.ON Energidistribution, en av Sveriges största elnätägare. Då hade de nämligen anslutit ca 5 800 st anläggningar, en ökning med 23% sen året före.

Vad mer? Sveriges största solcellspark har mer än dubblerats i storlek och flyttat till Strängnäs, och på lagstiftningsfronten ersatte man investeringsstödet med ett grönt, rotliknande avdrag för privatpersoner medan det för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar stängdes ned.

Pilotperspektiv av solcellsparken i Strängnäs som 2020 blev Sveriges största I september driftsattes Sveriges största solcellspark i Strängnäs (på bilden). Med en storlek på 14 MW tog den över stafettpinnen från 12 MW-parken i Linköping. När året började låg landets största solcellspark i Sjöbo och var på 5,8 MW. Foto: Jann Lipka.

Årets miss

Sen 2009 har det funnits ett statligt investeringsstöd för de som investerar i en solcellsanläggning (och sen 2005 om man även räknar med det allmänna stödet för energieffektivisering som offentliga lokaler kunde ansöka om även för solceller). Från allra första början låg stödet på 70% men i takt med att priser på solceller har gått ner har även stödsatsen sänkts. I början av 2020 låg stödet på 20% både för företag och privatpersoner.

Den 7 juli införde regeringen ett ansökningsstopp, vilket sex månader senare nu har bekräftats som slutdatumet för det svenska investeringsstödet för solceller. Enligt regeringens besked kommer ansökningar från företag och bostadsrättsföreningar som kom in före stoppet fortsätta att behandlas under våren, samtidigt som de ännu obehandlade ansökningarna från privatpersoner stryks ur kön.

Då det nya gröna avdraget för privatpersoner började gälla från och med 1 januari 2021 innebär det att de privatpersoner som ansökt om stödet i våras och som under året gått vidare med sina projekt nu ser ut att bli helt utan stöd. Att sannolikt tusentals villaägare ska behöva hamna i kläm i skarven mellan två stödsystem känns framförallt onödigt och som ett tråkigt slut på ett stöd som betytt mycket för framväxten av den svenska solcellsmarknaden.

Årets mest lyssnade

Under året har vi publicerat sjutton avsnitt av Solcellskollens podcast och strax före jul la vi upp jubileumsavsnittet, avsnitt nummer 50, med KTH-professorn Anna Pernestål där vi pratade om självkörande bilar.

Av årets poddar blev avsnittet med kraftsystemveteranen Bo Normark det allra mest lyssnade. I det teknikoptimistiska samtalet från i våras berättar Bo om den fascinerande utvecklingen kring batterier och vätgas och på vilket sätt de kan bli att räkna med som energilager i ett allt mer förnyelsebart kraftsystem.

God tvåa respektive trea blev avsnitten med solcellsexperterna Bengt Stridh och Johan Paradis. I avsnittet med Bengt Stridh delar Bengt med sig av sina lärdomar från 10 års bloggande (och närmare 1000 blogginlägg!) om i stort sett alla aspekter av solcellstekniken. I samtalet med Johan Paradis slår han framförallt ett slag för storskalig solel och berättar om hur solcellsparker i Norden börjar nå prisnivåer där de kan byggas helt utan subventioner.

Har du tips på gäster som kan bidra till att sätta tonen under 2021 så får du mer än gärna maila till wallner@solcellskollen.se!

Av Erik Wallnér

wallner@solcellskollen.se

Publicerad 18 januari 2021

Relaterade inlägg

Solcellskollens logotyp

På Solcellskollen kan du jämföra leverantörer baserat på andras omdömen, ta fram en solcellskalkyl för din bostad, eller läsa senaste nytt om solceller. Helt enkelt ditt hjälpmedel inför en solcellssatsning!