Hur står sig en solcellsanläggning i öst/väst- jämfört med sydläge?

Även om många inte kan välja — man har helt enkelt det tak man har — har vissa möjligheten att välja yta när de ska installera solceller. Välja sydtaket som drunknar i sol mitt på dagen? Eller taket åt öst eller väst där solen ligger på under morgon- och kvällstimmarna när elen är som dyrast?

Här gör vi ett djupdyk i hur solceller i olika väderstreck står sig. Vi tittar dels på rena produktionsaspekter — hur mycket el man får ut från en solcellsanläggning på årsbasis och på hur produktionsprofilen ser ut över dygnet — och dels på hur värdefull solel är vid olika tider på dygnet. Vi fokuserar framförallt på solceller monterade i rent sydläge eller i öst eller väst (eller en kombination av de båda).

Är du enbart intresserad av hur mycket el solceller i olika väderstreck producerar rekommenderar vi detta svar på våra Vanliga frågor.

25% mer elproduktion i sydläge

Optimalt väderstreck för solceller är rent sydläge. En anläggning som pekar åt syd (och sitter i normal taklutning) producerar ungefär 25% mer el på årsbasis än solceller som pekar åt öst eller väst. Per kilowatt och år producerar en solcellsanläggning i sydläge uppåt 1000 kWh per kW jämfört med 800 kWh för en anläggning i öst- eller västläge.

Jämfört med solceller i sydläge, där produktionen är högst mitt på dagen, producerar solceller i öst och väst mest på för- respektive eftermiddagen när solen står vinkelrätt mot panelerna.

Produktion från solcellsanläggningar i olika väderstreck en solig dag i mitten av juni. Anläggningen åt syd producerar mest el, och den högsta produktionen inträffar mitt på dagen. Anläggningarna i öst och väst når sin högsta produktion vid 10- respektive 16-tiden.

Värdet av el från solceller i öst/väst respektive sydläge

Utöver årlig elproduktion finns det ytterligare två aspekter som påverkar värdet på den el som produceras: elpriset och huruvida elen används i det egna hushållet eller säljs via elnätet. Elpriset varierar både över dygnet och mellan årstiderna, och är som högst när elförbrukningen i samhället är som högst, vid 8-9 tiden på morgonen och mellan 17-19 på kvällen.

Genomsnittligt spotpris - alltså elpriset före elöverföring, skatter och andra påslag - per timme och kWh under tidsperioden 2019 till 2021. (För 2021 använde vi data fram till 30 november.) Elpriserna gäller mellersta Sverige där Göteborg och Stockholm ingår (SE3).

Så innebär det att produktionen från solpaneler riktade åt öst respektive väst blir mer värdefull? Svaret visade sig vara: nja. Inför den här artikeln räknade vi på tre identiska anläggningar på 10 kW i Göteborgsområdet — en i syd, en i öst och en i väst — genom att multiplicera produktionen per timme med det rådande elpriset. Åren 2018-2020 var värdet på solelen från öst-, väst- och sydriktade anläggningar i stort sett samma, och hittills under 2021 har värdet från den sydriktade anläggningen till och med varit ett par öre högre.

Egenanvändning för solcellsanläggningar i olika väderstreck

Avslutningsvis har vi tittat på hur väl produktionen från en solcellsanläggning med paneler i olika väderstreck överensstämmer med förbrukningen, dvs hur mycket av elen som kan användas direkt i hushållet och hur mycket som säljs. Anledningen är att egenanvänd solel oftast är mer värd än såld el; exakt hur mycket mer är aningen svårt att säga och beror på många antaganden, men uppskattningsvis runt 20 öre per kWh ytterligare.

(I många andra solcellsmarknader eftersträvas hög egenanvändning. I Sverige är dock betydelsen mindre då man får en skattereduktion på 60 öre per kWh för den el som säljs. Detta skulle dock kunna förändras i framtiden om skattereduktionen tas bort.)

För att få en idé över hur väl elproduktionen överensstämmer med förbrukningen räknade vi på egenanvändningen i en villa med en årsförbrukning på 28 000 kWh och med en solcellsanläggning på 10 kW i olika väderstreck. Med en anläggning åt syd var egenanvändningen 47% medan anläggningarna åt väst och öst låg på 49% respektive 51%. Allra högst egenanvändning blev det om man fördelade hälften av solpanelerna på ett östligt och ett västligt tak; då blev egenförbrukningen 54%. Eftersom anläggningen i sydläge på årsbasis har en högre produktion ska det dock poängteras att egenanvändningen i absoluta tal var högre än för anläggningarna åt öst och väst. Överlag ska det även förtydligas att detta är ett exempel; egenanvändningen kan skilja sig en hel del beroende på hur och när man använder el i ett hem.

Produktion från solcellsanläggningar i olika väderstreck samt elförbrukning under en solig junidag. Här jämförs en anläggning i sydläge med en anläggning med hälften av panelerna fördelade i öst- respektive väst. Som referens syns även ett exempel på en vanlig elförbrukningsprofil med något högre elanvändning på morgonen och tidig kväll.

Sammanfattningsvis

Inför att vi skrev den här artikeln var hypotesen att den högre produktionen från en solcellsanläggning i sydläge till viss del skulle vägas upp av ett högre värde på elen från en solcellsanläggning i öst, väst eller — om förutsättningarna tillåter — en kombination av både och. I dagsläget blir dock de ekonomiska effekterna av högre egenanvändning, samt ett högre elpris på morgon och kväll, troligtvis små.

Vår slutsats är att lönsamheten från en solcellsanläggning korresponderar väl till den totala produktionen. Om det t.ex. tar 10 år att betala av en anläggning i sydläge bör motsvarande anläggning i öst eller väst alltså betala av sig på 12-13 år.