Är effektavgifter framtiden för elnätet — och hur får man ner sin effektförbrukning?

I takt med att samhället elektrifieras har fler och fler elnätbolag börjat med “effektavgifter” där avgiften för elnätet i större grad baseras på tillfällen då elförbrukningen är som högst. Ju större incitament kunder har att minimera sitt effektuttag, desto effektivare blir användningen av elnätet och fler kan anslutas utan omfattande byggnationer. Så går åtminstone teorin.

I höstas införde Göteborg Energi — som största elnätbolag hittills — effektavgifter för alla sina villakunder. Här går vi igenom hur dessa effektavgifter fungerar och vi besöker göteborgaren Magnus Eldén för att ta reda på hur han har reducerat sina elnätkostnader sen avgifterna infördes.

Vi läser även in oss på Elmarknadsinspektionens nya förslag kring elnättariffer för att resonera kring hur prissättningen av elnätet kan utvecklas framöver.

Flera varianter av effektavgifter

De flesta elnätfakturor är i dagsläget uppdelade på tre poster: en rörlig avgift som beror på antalet inköpta kWh, en fast abonnemangsavgift utifrån storleken på huvudsäkringen, och elskatt.

Hos Göteborg Energi har abonnemangskostnaden och den rörliga avgiften sänkts samtidigt som det har införts en effektbaserad kostnadspost som baseras på medelvärdet av de tre timmar under en månad med högst elförbrukning. (Rent formellt är effekt annars elanvändning per sekund, och anges i W.)

Kostnadspost	Utan effektavgift (2021)	Med effektavgift (2022)
Fast abonnemangskostnad	173,75 kr per månad	117,5 kr per månad
Rörlig elöverföringsavgift	0,28 kr per kWh	0,2075 kr per kWh
Effektavgift	—	36,25 kr * medelvärdet av månadens tre högsta tim-medeleffekter i kW

Göteborg Energis elnätavgift för villakunder från i somras (före effektavgiften infördes) och idag, inklusive moms. Utöver tariffändringen höjde Göteborg Energi sina priser med 4,9% i februari. Från början räknades effektavgiften enbart ut beroende på den allra högsta timmen under en månad, men ändrades i februari 2022 till medelvärdet av de tre högsta timmarna (under olika dagar). Elskatt på 45 öre per kWh tillkommer.

Det finns även andra lösningar, t.ex. i Karlstads elnät där man betalar för den allra högsta timmen, samt ytterligare en effektavgift dagtid under vintern när belastningen av elnätet är som mest ansträngt.

Magnus Eldén laddar sin bil. Effektavgifterna har gjort det dyrare att ladda en el- eller hybridbil med hög effekt.

Konsten att minimera sin effektförbrukning

När vi besöker Magnus Eldén på Hisingen berättar han om första gången han blev varse Göteborg Energis nya effektavgifter.

— Jag hörde det i augusti. Första fakturan kom två veckor senare. Jag hade precis haft en kompis på besök med en elbil, en Škoda Enyaq. Han laddade en stund med 11 kW vilket resulterade i den högsta effektförbrukningen någonsin.

Först blev han irriterad över förändringen men, hemmafixare som han är, började han istället fundera på lösningar för att få ner sin effektförbrukning. Inledningsvis var den stora utmaningen att få koll på husets elförbrukning i realtid. När det gäller att utvärdera ett solcells- eller energieffektiviseringsprojekt räcker det oftast att jämföra elfakturorna månads- eller årsvis. För effektförbrukning behövs betydligt snabbare återkoppling, vilket varken elnätbolag eller elhandelsbolag tillhandahåller i dagsläget. I Magnus fall innebar det att han fick lägga 1100 kr på en extra elmätare som mäter elförbrukningen varannan sekund.

De stora förbrukarna i huset hade Magnus bra koll på redan innan mätningen kom igång: bilen kan han ladda med 1200 - 3500 W och frånluftsvärmepumpen, som förvisso varierar med utetemperaturen, har en maxeffekt på ca 2000 W. Med den nya elmätaren fick han en inblick även i övriga apparaters förbrukning.

— Diskmaskinen drar typ 600 Wh för en runda på tre timmar, den verkar toppa ut i början och slutet på 2000 W. Tvättmaskinen fungerar på liknande sätt. Induktionsspisen har ett maxläge på 5000 W. Jag har en robotdammsugare med batterier som laddar på låg effekt. Och belysningen, vad kan det bli… det är nästan bara Philips Hue… 30 stycken kanske à 9 Watt… så knappt 300 Watt?

Till vilken nivå har Magnus med familj då kunnat minimera sitt effektuttag? Momentant bedömer Magnus att huset förbrukar som mest runt 8000 W, eller 8 kW. Timmedelvärdet — som Göteborg Energis prissättning utgår ifrån — är dock betydligt lägre. Enligt Magnus har topparna de senaste månaderna legat på mellan 2,5 och 3 kW. Före Göteborg Energi införde de nya avgifterna låg de på runt 5 kW.

Innebär det att ni måste vara uppe och tvätta på natten?

— Nja, egentligen är det bara elbilsladdaren som är “slav i systemet”. När jag började med att försöka få ner effekten lät jag den ladda 20 minuter i början av varje timme innan den stänger av. Sen gjorde den samma sak nästa timme om bilen inte var fulladdad. Det var som att jag hade en liten gubbe som stoppade in och drog ut sladden. Nu har jag vidareutvecklat systemet så att bilen laddas utifrån en prognos över effektförbrukningen den här timmen, på så sätt kan jag ladda bilen nästan hela tiden men med varierande strömstyrka.

Han erkänner dock att han fått med familjen på att i alla fall undvika att köra disk- och tvättmaskinen samtidigt.

Vy över familjen Eldéns effekttoppar, i augusti respektive januari — dvs före och efter Göteborg Energi införde effektavgifter. I augusti var genomsnittet av de tre högsta timmedel-effekterna 5,6 kW. I januari hade Magnus fått ner den till 2,4 kW trots det kallare vädret.

Sparar 90 kronor per månad

Så hur ser bokslutet ut vad gäller familjen Eldéns elnätkostnader före och efter tariffändringen? I somras, när effektavgiften infördes, gick deras elnätkostnad från ca 590 kr till 650 kr per månad (förutsatt att årsförbrukningen på 6500 kWh fördelas jämnt över året, samt korrigerat för Göteborg Energis prishöjning vid årsskiftet). Idag, efter Magnus ansträngningar att få ner effektförbrukningen — från runt 5 till 2,5 kW — har de fått ner månadskostnaden till runt 560 kr.

Familjen Eldén har med det sagt förhållandevis goda förutsättningar för att hålla nere sina effekttoppar. Deras hybridbil har ett betydligt mindre batteri än rena elbilar och elbehovet till värmepumpen hålls nere av att huset är nybyggt och välisolerat.

Magnus Eldén på sitt hemmakontor. Han samlar data över sin elförbrukning och styr vissa av apparaterna i hemmet via ett hemautomationsprogram som heter Home Assistant. På Magnus GitHub-konto kan man ta del av de skript han utvecklar.

Nya riktlinjer kring elnätavgifter på gång

När Magnus började sätta sig in i Göteborg Energis nya effekttariffer blev han förvånad över att det fanns så få kommersiella lösningar för att minimera effekttoppar. En inköpt elmätare, en uppsjö lästa artiklar på el-wikipedia, och några hemautomationer senare har han fått svaret den hårda vägen.

Ett skäl är att det inte finns någon enhetlig struktur för hur effektavgifter utformas. Med olika typer av effektabonnemang hos nätägarna blir det svårare för tillverkare av produkter såsom laddboxar, batterier och värmepumpar att ta fram produkter med låga effektavgifter i åtanke. (Med det sagt går det ofta att ladda sin elbil med förhållandevis låg effekt, och vi har tidigare skrivit om Ola Westerberg i Mellbystrand som använder batterier för att hålla nere effekttoppar.)

Inför den här artikel ringde vi även upp Johan Carlsson, jurist på Energimarknadsinspektionen (EI). I tre år har EI jobbat med att ta fram en ny förordning för hur elnätavgifterna ska se ut framöver, och innan jul kom deras förslag. Enligt förslaget ska elnätavgiften innehålla fyra delar: en rörlig del, per kWh, som framförallt motsvarar förlusterna i elnätet, en administrativ del som motsvarar kostnader för t.ex. mätning och kundsupport, en fast kostnad och en effektavgift med syfte att främja ett effektivt användande av elnätet. Enligt EI:s analyser (s.44-45) lär det innebära att enätavgiften till störst del består av fasta kostnader som utgår från storleken på huvudsäkringen. Näst störst del förväntas utgöras av effektkostnader. Planen är att de nya avgifterna ska träda i kraft 1 juni 2022 och som senast börja tillämpas 1 januari 2025.

Enligt föreskrifterna ska effektavgiften “tidsdifferentieras” för att reflektera det faktum att elnätet är som mest ansträngt under vissa perioder, t.ex. dagtid under vintern.

— Det är nätets begränsningar som ska sätta priset, och det är någorlunda förutsägbart hur kunder använder el. Månadens högsta förbrukning hos någon sammanfaller inte nödvändigtvis med när elnätet är nära sitt kapacitetstak.

Enligt Johan blir det dock upp till elnätbolagen själva att välja exakta nivåer och delar av dygnet och året som effektavgifter ska råda, med argumentet att de känner sitt nät bäst.

“Det känns som att jag kör limbo”

De senaste månaderna har präglats av en extrem situation på elmarknaden. Förutom höga priser på el har även prisskillnaderna över dygnet varit avsevärt högre än vanligt. Mellan oktober och januari var elpriset på börsen Nordpool i genomsnitt över en krona högre på morgontimmarna jämfört med natten. Vi frågar Magnus om det har påverkat hur han optimerar sin elförbrukning.

— Vi handlar inte el per timme nu, vi har det låst. Men när vårt avtal går ut kanske jag tittar på det. Det vore kul att gejma elpriset också. Då får jag vikta ihop effekttarriffer och elpris och räkna ut vad som blir billigast.

Han lägger dock till att han inte känner sig helt klar med att optimera sin effektförbrukning.

Hur låg effekt kan du nå tror du?

— Det känns som att jag kör limbo nu, man sänker lite eftersom. Men mellan 2-3 kW i effekttak känns bra. I juni kanske vi kan komma ner på 1,5 kW när värmepumpen kör mindre. Sen blir det svårt. Vi måste ju ha varmvatten till duschen!

Läs mer: Vad kan man tjäna på att ladda elbilen på solel — och hur funkar det?