Vad beror de höga elpriserna på och hur länge kan de tänkas fortsätta?

13 oktober 2021

Av Erik Wallnér (wallner@solcellskollen.se)

De senaste veckorna är det nog få som undgått, de för säsongen, skyhöga elpriserna. Under september låg spotpriserna — det vill säga elpriset före skatter, elöverföring och elbolagens påslag — i genomsnitt på 121 öre per kWh i södra Sverige och på 90 öre i mellersta Sverige. Det kan jämföras med elpriserna för ett år sen på motsvarande 36 respektive 33 öre per kWh.

I den här texten går vi igenom de faktorer som ligger bakom de höga elpriserna. Avslutningsvis resonerar vår senaste poddgäst, Chalmersprofessorn Tomas Kåberger, kring prisskillnaderna inom Sverige och i Europa och om hur länge vi kan räkna med relativt höga elpriser.

Höga priser på kol, olja och - inte minst - gas

Varje månad släpper Energimyndigheten en uppdatering av läget på de globala energimarknaderna. I slutet av september konstaterade de att: “Oljepriset nådde under måndagen den 27 september sin högsta nivå på tre år, kolpriset är uppe på sin högsta nivå på 13 år och de europeiska naturgaspriserna är rekordhöga”. Allra mest påtaglig är prisutvecklingen på naturgas där priserna ökat nästan femfalt sen i vintras på grund av en rad faktorer. Utvinning av gas har minskat i både Norge och Holland samtidigt som importen från Ryssland har varit begränsad. Gaslagernivåerna i Europa är även på en ovanligt låg nivå, delvis på grund av förra årets relativt långa vinter.

Men hur kan höga priser på kol, gas och olja påverka elpriserna till den grad de gjort — framförallt i ett land som Sverige med väldigt lite fossil elproduktion?

I Norden och i Europa sätts elpriset med något som kallas marginalprissättning. Det innebär att elproducenter rapporterar in dagen före hur mycket el de kan producera och till vilket pris. Samtidigt lämnar stora elkonsumenter och elbolag en prognos över hur mycket el de vill köpa beroende på priset. Priset hamnar sen där det blir en balans mellan utbud och efterfrågan och motsvarar kostnaden för den elproduktion som hamnar “på marginalen”, det vill säga den för tillfället dyraste elproduktionen. Priset sätts inte enbart utifrån lokal elproduktion, det sker även en utjämning mellan olika prisområden och länder. (I Sverige har vi de senaste veckorna exporterat el till våra grannländer och till Tyskland, Polen och Baltikum.)

Även om priserna varit ovanligt höga i Sverige har det varit betydligt värre på andra håll. I England — där naturgas står för runt 40% av elproduktionen jämfört med EU-snittet på ca 20% — har priserna de senaste veckorna i snitt legat på över två kronor och vid någon enstaka timme på hela 30 kronor per kWh.

Förenklad illustration av hur spotpriset på el - det vill säga elpriset före skatter, överföring och elbolagens påslag - sätts på marknaden genom så kallad marginalprissättning. Kraftslag och anläggningar med lägst kostnader tas först i anspråk, och fylls sedan på med dyrare kraftslag tills utbud och efterfrågan möts. Kostnaderna för kraftslagen representerar den rörliga kostnaden för att producera en extra kWh, vilket t.ex. inkluderar bränsle- och utsläppsrättskostnader. (Vattenkraften är ett undantag då den kan lagra energi och prissättas utifrån vad elen förväntas vara värd vid ett senare tillfälle.) Det elpris som blir rådande motsvaras av den rörliga kostnaden för den för tillfället dyraste elproduktionen. Normalt sett ökar efterfrågan vid lägre elpriser och vice-versa. Källa: Energimarknadsinspektionen

Även priset på utsläppsrätter på rekordnivå

Ytterligare en förklaring till de höga priserna på el i Europa är priset på utsläppsrätter. På 18 månader har priserna tredubblats till en rekordnivå på över 60 euro per ton. För fem år sen stod priserna och stampade på 5 euro per ton.

Då priset för utsläppsrätter ingår i kol-, olje-, och gaskraftverks marginalkostnad för att producera el innebär det i praktiken ett påslag på elpriset för dessa kraftslag. För kolkrafts-el innebär nuvarande nivåer på utsläppsrätter ett prispåslag på i storleksordningen 50 öre per kWh. För gaskraft är prispåslaget ungefär det halva då utsläppen är lägre än från kolkraft.

Priser inom Europa lär närma sig varandra ytterligare

Så hur länge kan vi förvänta oss elpriser på den här nivån? Medan världsmarknadspriserna på olja, kol och gas är svåra att förutse är det troligt att elpriserna i Sverige och på kontinenten successivt kommer närma sig varandra i takt med att det byggs allt fler ledningar. Häromveckan driftsattes till exempel en ny elkabel mellan Storbritannien och Norge.

I vårt senaste poddavsnitt intervjuade vi Tomas Kåberger, professor på Chalmers och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten. Nedan resonerar han kring prisskillnaderna inom Sverige och i Europa och hur elpriserna kan väntas utvecklas framöver.

Hur kan priserna variera så mycket mellan elprisområdena [inom Sverige]. Har det att göra med begränsningar i överföringskapaciteten?

Ja, men det är lite mer komplicerat än så. Svenska kraftnät har också ansvar för att elsystemet totalt sett är stabilt. Det finns en del händelser man måste ha beredskap att kunna hantera. När man till exempel har stora enheter såsom kärnreaktorer eller kolkraftverk finns det en risk att de snabbstoppar av tekniska skäl. När det händer måste Svenska kraftnät säkerställa att det finns kapacitet kvar för att hantera det bortfallet [det så kallade N-1-kriteriet, reds. anm.]. Så även om ledningarna mellan norra och södra Sverige skulle kunna transportera 5 GW måste man hålla igen med den överföringen för att ha kapacitet i reserv. Det här är framförallt ett problem när lasten är låg och många reaktorer står still, annars kan de hjälpa varandra. När man inte har överföring blir kostnaden olika i de olika områdena. Tittar man på kartan över norra Europa på Svenska kraftnäts hemsida ser man att det ofta är stora skillnader, vilket innebär att de ledningar som finns används så mycket som systemet tål att de används.

När prisskillnaderna är stora så visar det också att det finns möjligheter att göra investeringar för att få till mer kraftledningar [för att bl.a. maximera lönsamheten i den svenska elexporten, reds. anm], det är förmodligen en sak vi kommer se de närmaste åren. EU är väldigt angelägna om att överföringskapaciteten mellan länder ska byggas ut. Går vi tillbaka 50 år byggdes kraftledningarna ut nationellt. EU har ambitioner om en gemensam marknad och vill att handeln ska ske över nationsgränser. Fler ledningar mellan länder innebär att priserna jämnas ut.

På kontinenten är naturgas, olja och kol ofta de dyraste teknikerna för att producera el och på så sätt prissättande på elmarknaden. Innebär det att prispåslaget för utsläppsrätter hamnar på elpriset, även i Sverige?

Ja, när det finns överföringskapacitet... Hade vi haft perfekt överföring i hela Europa skulle alla i Europa betalat ett pris motsvarande marginalkostnaden i Europa, och det skulle betyda lite lägre priser för de som har högst priser, och lite högre för oss som har lägst priser.

Om så är fallet och vi fortsätter bygga ut elnätet, då lär ju inte elpriserna sjunka avsevärt förrän vi får bort olja, kol och gas från marginalen...

Ja, precis, det är det som är poängen.

Tror du vi kommer ha dom här elpriserna länge? Kanske inte dom här extrema höga nivåerna som är nu, men betydligt högre än i våras?

Så länge priset på utsläppsrätter är högt, som i sin tur drivs av reduktionsambitionerna i EU, kommer vi ha höga elpriser, vilket kommer göra det väldigt lönsamt att investera i koldioxidfri elproduktion, framförallt i sol och vind som är de billigaste kraftslagen. I takt med att produktionskapaciteten ökar kommer vi få en situation där vi periodvis inte har fossil produktion på marginalen och därmed billig el. Då kommer man komma in i en period där vi får väldigt stora variationer över tid… Det innebär att det blir lönsamt att kunna styra sin konsumtion så att man konsumerar el när den är billig, och lagrar den tills elen är dyr.

Tomas Kåberger, professor på Chalmers och f.d. generaldirektör på Energimyndigheten.