Går det att lagra el? Javisst, här är 3 alternativ!

En fråga som ofta dyker upp när man pratar solceller och annan förnybar el är hur man lagrar el när solen inte skiner (eller när vinden inte blåser). Här går vi igenom tre av de mest lovande sätten att lagra el.

1. Batterier

Det vanligaste sättet att lagra el är genom att använda batterier. Din dator har ett, likaså din mobil, och även din bil. Historiskt sett har vi använt batterier där det är dyrt eller opraktiskt att använda elnätet. Men nu när möjligheten finns att installera solceller så blir det vanligare och vanligare att även installera batterier för att lagra sin egenproducerade solel.

I ett land som Sverige, med långa mörka vintrar, används batterier framförallt till att lagra el från dagen när solen skiner, till kvällen när man kommer hem från jobbet och börja använda el igen. Då vintern i Sverige är mörk och lång skulle det krävas alldeles för många batterier för att lagra sommarproduktionen till vintermörkret. (I ett soligt land nära ekvatorn räcker det dock i princip med batterier och solceller för att kunna bli helt självförsörjande.)

Förutom värdet i att lagra solel från när den produceras tills dess att den används, finns även andra sätt för batterier att tillföra värde. Ett exempel är att “kapa topparna”, alltså att batterier kan laddas upp vid tillfällen då man har en relativt låg elanvändning, och sen skjuta till el när ens elanvändning är som högst. På så sätt skulle man kunna sänka sin säkringsstorlek, och därmed kostnaden för sitt elnätsabonnemang. Om man exempelvis sänker sin säkringsstorlek från 20 A till 16 A med hjälp av batteriet som “effektvakt” kan man ofta spara ca 1000-2000 kr per år.

En annan spännande möjlighet vad gäller batterier är de synergier som kan uppstå när var och varannan svensk har en elbil hemma. Utöver att transportera oss kan dessa elbilar även användas till att lagra solel. En vanlig elbil har batterier på 25 kWh till 60 kWh. För att lagra solel från dag till kväll brukar det vara lagom med ett batteri på 5-10 kWh. Och för de allra flesta är det precis som Olle Johansson, tidigare VD för Power Circle, sa i vår podcast från i somras: “Man använder en elbil som en bil 5% av tiden, 95% av tiden står den still och kan användas till att utföra tjänster för elnätet”. Att använda en elbil för att mata ut el på elnätet är dock inget man gör med en vanlig elbil i dagsläget utan det krävs anpassningar och ny mjukvara — något som testas och utvecklas för fullt, trots vissa utmaningar.

Om du vill läsa en genomgång av hur ekonomin ser ut för att installera batterier till sin solcellsanläggning finns en längre text här.

2. Vätgas (i kombination med bränsleceller)

Före det att elbilspionjärerna med Elon Musk i spetsen satte sin prägel på världens transportsystem var det många som trodde på ett annat sätt att driva bilar: vätgas. Och precis som elbilarnas batterier, kan vätgas vara ett sätt att ”lagra” el.

Via elektrolys — en process där man använder el för att klyva exempelvis vattenmolekyler (!) — produceras vätgas. Man kan lagra vätgas på flera sätt, t.ex. i en vätgastank. Och med hjälp av så kallade bränsleceller kan man sedan konvertera vätgasen tillbaka till el. (Man kan även använda förbränningsmotorer för att utvinna energi ur vätgas, vilket kan lämpa sig för att driva bilar eller möjligtvis flygplan.)

Jämfört med batterier har vätgas fördelen att det går bra att lagra stora mängder över tid, och i ett land såsom Sverige är ett potentiellt användningsområde att lagra el från den solrika sommaren till den mörka vintern. Nackdelen är att det går åt en hel del energi för att först producera vätgasen, och sedan för att generera el med hjälp av en bränslecell: det går åt ungefär 3 kWh el för att producera 1 kWh el som har lagrats via vätgas.

En spännande aspekt med vätgas är att det går att göra hemma: ett exempel på detta är Göteborgaren Hans-Olof Nilsson som har installerat både en elektrolysör, bränslecell och vätgastank för att kunna lagra sin egenproducerade solel från sommar till vinter för att på så sätt bli helt självförsörjande. I dagsläget är detta alternativ dock dyrt men det kan mycket väl bli betydligt vanligare som lagringsalternativ i framtiden.

3. Vattenreservoarer

Att lagra vatten i stora reservoarer är det sätt som är vanligast och mest old school när det gäller att lagra energi. Låter det bekant? Principen är i stort sett identisk med ett vanligt vattenkraftverk där man låter vatten rinna genom en turbin under högt tryck för att driva en generator som producerar el. Skillnaden — för att man ska kunna prata om lagring — är att man utöver vanlig nederbörd och avsmältning även kan pumpa upp vatten med hjälp av el. Verkningsgraden i en sådan process är runt 75% efter att man räknat bort förluster i pumpar, turbiner och friktion i rören som man pumpar vattnet i.

Förutom att verkningsgraden är relativt hög är en annan fördel att det går att bygga ut befintliga vattenkraftverk så att det även går att pumpa upp vatten till dem, något som man till exempel planerar att göra i stor skala i Colorado River i USA.

Ett fjärde alternativ: att använda elnätet som “lager”

För den som skaffar solceller idag så lönar det sig sällan att lagra egen el. Det mest ekonomiska alternativet är att helt enkelt använda elnätet som ett oändligt stort batteri: att köpa el när man behöver, och sälja el när man har överskott. (Värdet på den el man använder är i princip lika stort som det man får om man säljer el.)

På elnätsnivå fungerar de svenska vattenkraftverken dessutom utmärkt som lagring. Om det t.ex. blåser mycket och det finns rikligt med vindkraft så släpper man på mindre vatten genom turbinerna, och vice versa.

Att använda flera av dessa tekniker för att lagra el lär dock bli en förutsättning för att vi ska kunna ta oss till ett allt mer förnybart elsystem, med elproduktion som varierar med väder och vind.