Om hur Anders nollade sin årliga energiförbrukning — med god hjälp av tidigare husägare

För ett tag sen fick vi ett meddelande från Anders Johansson där han berättade om sitt sekelskifteshus och de energieffektiviseringsåtgärder som han och tidigare husägare gjort i huset under åren — och som kröntes när han och hans familj 2016 installerade en solcellsanläggning och i ett slag nollade den årliga energiförbrukningen.

Vi blev så glada av Anders berättelse att vi blev tvungna att gräva djupare i husets historia av energiåtgärder.

En historia av långsiktiga investeringar

Huset byggdes i slutet av 1800-talet då hela området Stensängen i Stuvsta (i Huddinge kommun) var lantbruk. Huset användes av storbonden och hans familj då de inte ville bo med tjänstefolket. Enligt Anders är “det åtminstone så historien går”.

På 50-talet installerades en kokspanna och vid den tiden drog man även in ett vattenburet värmesystem. Detta var en förutsättning för att Anders många år senare skulle kunna installera en effektiv bergvärmepump. Ungefär vid den här tiden grävdes det även en källare för hand.

Bild på huset daterat 17 september 1950. Fotografiet taget av husets tidigare ägare Aleksander Raukas. Anders fick bilden från Aleksanders dotter och hennes man Helga och Enn Nõu.

På 80-talet flyttade en snickare in med sin familj i huset. Han moderniserade med treglas-fönster, tilläggsisolerade utåt, inåt och uppåt — och satte i allmänhet en mer modern prägel på huset. Med den ursprungliga timmerstommen och all isolering blir väggarna nu ca 40 cm tjocka.

På 00-talet konverterades den 40-åriga oljepannan till pellets.

2016 köper Anders med familj huset och byter “den strulande” pelletspannan till bergvärme och installerar en solcellsanläggning på 9,16 kWp. Anders passar även på att tilläggsisolera vinden, dränera och isolera källaren med 20 cm så kallad isodrän, samt göra mindre förbättringar såsom att installera LED-lampor och en ny induktionshäll.

Idag har solpanelerna varit i drift över ett år, och har de senaste tolv månaderna producerat 9336 kWh, medan hushållet med två vuxna och två barn totalt har förbrukat 8900 kWh. Till Anders glädje är det “inte bara ett nollenergihus, utan [vi] har till och med ett överskott på drygt 400 kWh.”

Anders Johansson från sitt vardagsrum. När vi ringde upp honom hade han “precis grävt ner de sista plintarna” för deras nya uteplats.

Hallå Anders, det var trevligt att höra om ert hus. Det låter som att ni är tacksamma för tidigare ägares insatser?

Absolut. Det var absolut inget vi tänkte på när vi köpte. Det var ett hus, vilket som helst. Det var charmigt, och på de premisserna köpte vi det. Men jämfört med andra hus i området har vi mycket lägre energiförbrukning, även jämfört med de nya husen. Vi har jättelåga driftkostnader, vilket känns tryggt i dessa Corona-tider. Och det är även tack vare alla andra som bott här tidigare och som gjort saker i huset som är långsiktiga och som inte bara de kommer bära frukterna av.

Var har du hittat all information om husets och områdets historia?

Det fanns en ganska detaljerad byggpärm och så fanns det en del på Lantmäteriets hemsida. Det var roligt att titta där, jag gillar ju historia utan att vara en jättenörd. När jag skulle riva tapet så hittade jag en teckning på väggen med en signatur. Vem var det? Via lite googling hittade jag henne och tog kontakt. Hon berättade om hennes pappa som var snickare och bodde i huset på 80-talet och hade lagt mycket tid på huset. Det här var hans ögonsten. Annars har vi fått en del via hörsägen, det finns mycket roligt gammalt folk som bott här sen 60-talet och har en relation till det här huset eftersom det är det hus som har stått längst i området. Jag fick även tips om en bok om området “Öster om Huddingevägen” där det stod lite om Stensängens Gård som detta hus var en del av.

Men tillbaka till det här om att göra investeringar som andra förutom en själv har nytta av. Förutom solcellerna, vad vill du själv lämna till husets framtida boenden?

När jag till exempel började räkna på bergvärme och kom fram till att det skulle ta 20-30 år att betala av det jämfört med att köra vidare på pelletspannan, tänkte jag: “Nej, jag ska inte snåla in, det är bra för miljön och även om vi inte kommer bo här så länge så kommer någon annan ägare att få glädje av det, precis som vi fått av alla renoveringar tidigare ägare har gjort.” Men sen har det blivit en del andra projekt också, jag har isolerat vinden, dränerat, jag kan inte göra så mycket mer nu. Jag har funderat på ett ventilationssystem med energiåtervinning, ett “FTX”, men jag tycker såna här gamla hus ska ha självdrag, då blir det inga filterbyten eller underhåll.

Du måste även berätta om solcellerna! Har de funkat bra?

Över förväntan. Jag har alltid haft lite koll på energikostnader i ett Excel-dokument. Med solceller vart det plötsligt så många parametrar att hålla reda på att jag blev tvungen att skapa ett separat Excel-dokument för att räkna på återbetalningen. Det man betalar till installatören kan upplevas mycket, 137 000 kr, men på ett år hade vi fått tillbaka en tredjedel i form av bidraget samt bra betalt för elen. Enligt uträkningarna har 56,4% av anläggningen betalat av sig nu efter bara tre år. 57% var det enligt prognosen jag gjort, men så kom de låga elpriserna i våras, så jag fick justera ned lite. Nu ligger vi bara ute med 60 000 kr. Och för en fastighet är det inga jättestora pengar.

Tack för pratstunden Anders. Lycka till med fortsatta renoveringar!

Solcellsanläggningen på det södra taket. Anläggningen är på totalt 9,16 kWp och installerades i två etapper, först 6,21 kWp sommaren 2017 och sen ytterligare 2,95 kWp under 2019.