Om solcellsbesiktningar med Richard Nyberg

Om man vill få hjälp att utvärdera en solcellsinstallation finns möjligheten att anlita en besiktningsman. Vi ringde upp Richard Nyberg, solcellskonsult på det egna företaget Nybergs El & Konsult, för att lära oss mer om hur en besiktning går till. Vi passade även på att be honom bena ut några av de installationsfrågor som vi får allra mest frågor om.

Panelerna är på plats, sista skruven är åtdragen och växelriktaren sitter på väggen — och det är dags för besiktning. Var börjar du någonstans?

Man vill se till att man fått in all dokumentation: bland annat egenkontroller och drift- och skötselpärm i någon form. Vi kan inte kräva att det ska vara en fin pärm, ibland kan det vara digitalt. Det viktigaste är att det finns en snö- och vindlastberäkning och en konstruktionsberäkning. I många fall finns den inte.

Varför behövs en snö- och vindlastberäkning och hur tas den fram?

Man kan bygga ett hus utan ritning, men det är inget som säger att det blir rätt. Samma sak gäller en solcellsanläggning. [Som installatör, reds. anm.] börjar man med att ange snö- och vindzon för orten där installationen sker. Då får man fram drag- och trycklaster som montaget ska tåla. Därefter använder man ett beräkningsprogram för det montagesystem man planerar att använda, och får fram antal fästen och hur tätt de ska sitta.

Okej. Dokumentation: Check! Vad gör du sen?

Då vill vi se lite dokumentation över egenkontroller och kontroller före drifttagning som utförts av installatören. Det är nästa punkt där man slarvar. Det står i solcellshandboken [från Svensk Elstandard] om vilka provningar och kontroller man ska göra före drifttagning. Det handlar bland annat om tomgångsspänning, isolationsberäkningar, kortslutningsströmmar och att spänningen stämmer med det som är installerat. Där finns det de som säger: det där gör växelriktaren. Absolut, men den är inte ett godkänt mätinstrument. När vi ser att vi har allt det här tittar vi så att det ligger rätt på taket. Vi brukar göra stickprover där vi lyfter på paneler och tittar på infästningar. Har man använt det montagesätt som tillverkarna har anvisat? Har man använt rätt typ och rätt antal skruvar? Är skenorna tillräckligt långa? Vi behöver göra en bedömning på under minuten, ibland kanske vi saknar en montageanvisning och då får vi utreda frågan vid ett senare skede. Man ska inte fälla på plats, då får man sätta sig på kammaren och se om det stämmer.

Är det inte svårt att se hur installationen är gjord när väl panelerna är på plats?

Ja, det är lite lurigt, man får verkligen krypa runt på taket och med ett hököga se hur kablaget är draget och hur det är uppfäst. Man ser ibland hur mycket det hänger under taket, det får heller inte vara för sneda böjar. Det finns föreskrifter om att en böjradie ska vara åtta gånger kabeldiametern.

Det klassiska exemplet med att man inte ska böja en kabel snävare än att man får plats med en snusdosa i böjen?

Ja, jag brukar säga att det är ett bra mått. Men det kanske inte är lämpligt ur ett folkhälsoperspektiv när alla börjar snusa efter mina kurser!

Hur upptäcker man om någon solpanel har skadats?

Det kan finnas sprickor eller repor, repor är lite luriga, paneler kan fungera med repor men man vet inte hur länge. Paneler ska vara felfria vid montaget. En annan fråga är hot spots [värmeutveckling som uppstår till följd av defekter i panelerna], det upptäcker man genom att göra en termografering. Även om jag har både drönare och värmekamera är det inte standard att vi gör det [vid besiktningar]. Man ser om man har dålig effekt. Annars tycker jag att man kan ha med i en serviceplan, att man gör det efter några år. Det finns ett servicebehov även på andra delar av anläggningen. Det kan stå i tillverkarens anvisningar att man ska motionera DC-brytare, lastbrytare för växelriktare och jordfelsbrytare, om det finns sådan monterad.

Har man jobbat ett tag med solceller vet man att vissa saker väcker mer engagemang än andra. Jag tänkte lyfta några av dem med dig. Vi kan börja med: Hur ska en kabeldragning se ut för att passera under din lupp?

Det ska vara rätt uppfäst med godkänd fästmetod, det står i föreskrifterna att kablaget ska sitta fast och inte ligga mot taket. Genomföringen ska vara tät och återställd, på samma sätt som underlaget var innan.

Hur stort avstånd bör man lämna fritt från solpaneler vid gavel, nock och takfot?

Där får man kolla vad snö och vindlastberäkningen säger. Vinden tar fart över nocken så det blir lite extra dragningskraft där. Det är svårt att säga: “såhär långt”. Men ett vedertaget avstånd som de flesta montageprogram kommit fram till är 30-50 centimeter någonstans, beroende på var man är. Sätter vi paneler för nära nederkant kan vatten åka förbi hängrännan, och då fungerar inte vattensamlingen som den ska.

På vinden, i källaren eller på en vägg utomhus. Var växelriktaren bör placeras råder det delade meningar om. Har du någon åsikt där?

Där följer vi tillverkarens anvisningar. Men i icke-soligt läge, i väl tempererad miljö — det är väl politikersvaret. Norrsidan är ganska lämplig för där har du minst sol. En sval källare, varför inte? Jag skulle inte sätta växelriktaren i ett sovrum eller i ett kontor i en bostad på grund av ventilation och att det kan låta från växelriktaren.

… och batterier då?

Batterier är lite luddigare, det finns inte något jättebra regelverk för villasidan ännu. När gäller större BRF:er finns det ofta dokumentation där man hänvisar till placering i egen brandcell. Jag har inget rätt eller fel här, men ju mer man kan ha det åtskilt, desto bättre.

Vad är det vanligaste felet du upptäcker?

Att det saknas kontroll före drifttagning samt snö- och vindlastberäkningar. Framförallt slutdokumentationen är undermålig. Elinstallatörer är bra hantverkare men de är dåliga på slutdokumentation. Sen händer det ofta att man inte använder sig av de montagesätt som tillverkaren hänvisar till. Nu med den materialbristen som varit har många även tagit sig friheten att blanda det material man fått tag på, och då stämmer inte [snö- och vindlast] beräkningarna.

När tycker du att det är extra viktigt att anlita en besiktningsman?

Jag tycker att man ska ta med sig det redan när man köper en anläggning. Vi besiktigar för att säkerställa att det är rätt. Vi är oberoende och vi ska hjälpa entreprenören och kunden till en bra affär. Kunden ska få det den har betalat för och entreprenören ska leverera vad den lovat, det går åt båda håll. Ibland går meningarna isär. Kunden tror att han ska få en Rolls Royce men har fått en Porsche. Ibland kan man snåla in och tro att man ska få all hjälp man kan få.

Vad kostar en besiktning mellan tummen och pekfingret?

I närområdet [i Mälardalen] tar vi runt 5 500 kr.

Vi kan väl avsluta med en solskenshistoria. Berätta om din trevligaste erfarenhet hittills som besiktningsman!

Det var nog faktiskt de sista tillfällena här, det har varit två anläggningar som i princip varit felfria. Det kanske saknades något dokumentationsblad, men jättefina montage och med hantverkare som lagt ner lite kärlek när de installerat anläggningarna. Det är inte bara en anläggning i mängden som kastats upp. Min filosofi är att jag ska kunna åka tillbaka till en anläggning och vara stolt, varje anläggning ska vara en referens!

Stort tack för pratstunden Richard!

Läs mer: Om att montera solpaneler på olika typer av tak med Jonas Gustafsson