Arkitekten Inger Thedes egenritade hus med solceller på taket.
  1. Installation av solceller
  2. Takintegrerade solceller

Om stilrena solcellsinstallationer med arkitekten Inger Thede

2 november 2020

Av Erik Wallnér (wallner@solcellskollen.se)

Inger Thede är inte bara en av Sveriges kändaste arkitekter. På taket av hennes egna (och egenritade) hus i skånska Råå söder om Helsingborg sitter en prisbelönt solcellsanläggning. Vi ringde upp Inger för att höra hennes tankar om solceller och arkitektur — och om varför hon tycker solceller ser ut som “engelsk tweed”!

2012- 2013 ritade du och lät bygga ett hus där du skulle bo i Råå i Helsingborg. Och solcellsanläggningen på taket är lite speciell i jämförelse med en vanlig solcellsanläggning. Berätta om huset!

Jag bodde i ett äldre hus på samma tomt, från 1878, och tanken var att min dotter skulle flytta in i det. En dag sa mitt barnbarn. “Hallå mormor, nästa år när jag börjar i skolan ska vi flytta in i ert hus.” Jättekul såklart, men då fick jag bråttom att bygga mig ett eget. Från början ritade jag huset utan solceller, då elkonsulten sagt att det inte fanns några pengar i det. Sen åkte jag förbi Skanskas nya kontor som hade ett solcellstak och hörde mig för vem leverantören av anläggningen var. Han kom till byggplatsen och jag sa att jag ville ha solceller från gavel till gavel, och från takfot till taknock. Vad kostar det? “Tjaa, 199 tusen kronor”, sa han. Topp, då tar vi det, sa jag.

Ja, han lyckades verkligen täcka taket...

Han la upp ett förslag, sen gjorde vi det tillsammans. Vi använde standardstorlekar [på panelerna] där vi kunde. Det fanns två takfönster, och ovanför dem på två ställen använde vi passbitar. Han var så skicklig att han löste det så att även de blev solceller, med kräm i. Längst ner mot takfoten använde vi ett annat mått. Det var som att lägga ett pussel. Underlaget är ett vanligt papptak under, som man skruvar fästplattor på och sen svetsar över med papp, så taket blir tätt. Ovanpå dem fästes aluminiumreglar som solpanelerna är fasthakade i. På så sätt uppstår ett 8 cm mellanrum under vilket är väldigt bra eftersom det kan strömma in luft som kyler ner panelerna så att effekten ökar. Sådana tekniska saker är lika viktiga som när man ritar vilket fönster som helst och ser till att det inte immar på insidan. Jag var även noga med att han skulle titta på vindlaster, här vid havet stormar det ofta.

Å ena sidan finns de som aldrig anser att de rektangulära, futuristiska, panelerna bidrar till ett hus visuella upplevelse. Å andra sidan finns de som, oavsett utförande, tycker solceller symboliserar miljötänk, sparade pengar, och en framtidstro i största allmänhet och på så sätt alltid är vackra. Vad är din linje?

Jag tycker det är som med materialval i allmänhet, att man ska tänka igenom det. Och jag har jobbat så mycket med människor att jag vågar säga att människor vill ha det vackert. Annars kan solceller kortsiktigt bli en grej bara för de redan frälsta. Men de här husen ska stå i hundra år. Därför är det viktigt att det blir integrerat. Ja, från gavel till gavel från nock till nock. Taket är den “femte fasaden”, därför ingenting enbart för ekonomer och elektriker, det är bra att ha med en arkitekt. Bygger man nytt, då kan man integrera och välja ett tak på andra sidan som stämmer med solcellerna. Har man ett gammalt hus med tegeltak så bör man ha stor respekt och tänka en extra gång på hur man ska placera solcellerna. Det är ett av mina mantra: teknik ska finnas men inte synas. Det är som med pengar.

I ett inslag i SVT-programmet “Hemma hos arkitekten” så sa du att du var orolig att anläggningen skulle se “teknisk ut”. Men i slutändan är du inne på att det ser ut som engelsk tweed. Vad menar du med det?

Jo, jag var väldigt orolig att det skulle se tekniskt ut. Med rutiga solpaneler och vita eller silvriga kanter. Men i engelsk tweed så ser man de ljusa trådarna i väven. Det är vackert. Molnen speglar sig i panelerna, när solen inte skiner. Jag blev positivt överraskad. Det blev också en bra avslutning med taknocken, att den sticker upp över solcellerna.

Hur lätt tror du att det är att vara objektiv där? Man kanske ändrar uppfattning om hur vackert man tycker något är när man märker att det, ja, får ner energiförbrukningen och kostnaderna...

Det är väl inte för inte att jag blivit arkitekt, så nej. Jag tycker alltid det är intressant med utformning. Med material som åldras vackert. Sånt lär man sig. God arkitektur uppstår när man kombinerar ett helhetsgrepp, hållbara material, omsorg om detaljerna och den mänskliga skalan.

I ditt fall använde du framförallt konventionella solpaneler av standardformat. Det finns även andra typer av takintegrerade solcellssystem där solpanelerna är mindre och efterliknar befintliga takmaterial. Övervägde du sådana alternativ också?

Nej det gjorde jag inte, dels hade de inte kommit så långt, dels var de mycket dyrare. Jag är född smålänning. När det gäller husbyggnation har priset en väldigt stor betydelse, även långsiktigt. Och i synnerhet i ett sånt här fall där man ska få ner energikostnader. Jag skulle dock gärna prova de andra systemen!

Läs mer: Dags att lägga om taket? Vi går igenom när takintegrerade solpaneler lämpar sig (och när de inte gör det)

Det billigaste alternativet blir oftast att montera standardpaneler utanpå ett befintligt tak. Hur mycket övervägningar gjorde du kring pris, utseende, och maximal elproduktion — i förhållande till att passa in anläggningen perfekt?

Det var aldrig något alternativ, då hade jag inte valt det. Taket ska vara vackert och åldras vackert. Man ska även kunna titta på det om 30 år och tänka “det där gjorde vi bra”. I det här fallet kan man räkna av kostnaden för ett annat tak. Hade jag lagt ett tegeltak först hade halva kostnaden gått till det. Jag tycker man kan jämföra det med bilar. Du köper inte en bil och sätter dit en taklucka. Då väljer du en bil med taklucka. Har man ett befintligt hus passar det perfekt [att installera solceller] när man ändå lägger om taket. Om man vill ha en standardlösning och inte kan komma ända ut i kant kan man fylla ut med skivor av plåt i samma ton. Jag har sett sådana lösningar i Danmark.

Estetik i all ära, syftet med en solcellsanläggning är trots allt att producera solel. Är du ofta inne på appen och kollar vad produktionen är?

Den första sommaren satt jag nästan klistrad framför skärmen. Nu har det gått så långt att jag hör det surra lite från anläggningen, och får siffrorna [på hur mycket el som sålts via elnätet] en gång per år när jag ska deklarera. Mitt mål är att jag skulle kunna producera så mycket att jag blir självförsörjande, och kan ha min elbil stående i garaget. Jag hoppas mycket på de här batterierna där man skulle kunna lagra elen, och vet faktiskt redan var jag ska ha dem, under trädäcket, så att de är skyddade. Hör du förresten det som tjuter i bakgrunden? Det är växelriktaren. Nu är det 6000 W, det är högtryck!

Stort tack för pratstunden Inger!

Läs mer: Solceller på villa - här är fem bra exempel

Villa med solceller
Illustration av en ifylld stjärna Illustration av en ifylld stjärna Illustration av en ifylld stjärna Illustration av en ifylld stjärna Illustration av en stjärna

Letar du leverantör för ditt solcellsprojekt? Jämför installatörer baserat på hundratals omdömen från andra solcellsköpare och ta in offerter.

Jämför leverantörer

Relaterade inlägg

  1. Om hur Anders nollade sin årliga energiförbrukning — med god hjälp av tidigare husägare

    1. Installation av solceller
Solcellskollens logotyp

På Solcellskollen kan du jämföra leverantörer baserat på andras omdömen, ta fram en solcellskalkyl för din bostad, eller läsa senaste nytt om solceller. Helt enkelt ditt hjälpmedel inför en solcellssatsning!