Dags att lägga om taket? Vi går igenom när takintegrerade solpaneler lämpar sig (och när de inte gör det) - Solcellskollen

Solcellskollen använder cookies i syfte att erbjuda en mer användarvänlig upplevelse. Genom att klicka eller navigera på sidan accepterar du insamling av dessa.

Pågående installation av ett takintegrerat solcellssystem.

Dags att lägga om taket? Vi går igenom när takintegrerade solpaneler lämpar sig (och när de inte gör det)

Sedan Elon Musk stod i ett villakvarter i en amerikansk förort och lanserade Teslas nya skifferliknande solcellstakpannor är det många som tänkt följande tanke: klart jag ska ha solceller, men först när de ser ut som ett vanligt tak.

De allra flesta som sätter solceller på taket väljer att placera dem ovanpå ett befintligt takmaterial. Fördelarna är att det är enkelt, det finns många leverantörer och produkterna är etablerade. Nackdelen är att det på sätt och vis är ett slöseri: varför ytterligare ett takmaterial när solpanelerna i sig är väl lämpade att utgöra det yttre tätskiktet på huset? Dessutom har de sitt karakteristiska utseende, vilket oftast avviker från husets form och färg, samtidigt som de sticker upp ca 10 cm från taket.

Med det som bakgrund är det kanske inte så konstigt att vi får många frågor om just integrerade “solcellstak”. I följande text benar vi därför ut följande:

  • Vilka olika typer av takintegrerade solcellssystem som finns.
  • När takintegrerade solceller lämpar sig, och när de inte gör det.
  • Ungefär hur mycket takintegrerade solcellssystem kostar.
  • Vad man bör tänka på när man står inför ett nybygge eller en takomläggning.

Flera “sorters” takintegrerade solcellssystem

När solcellstak eller integrerade solcellssystem kommer på tal så tänker nog de flesta på en produkt som liknar en vanlig takpanna. Ungefär som Teslas “solcellspannor”. Elon Musk var dock varken först eller ensam om att lansera denna typ av solcellsprodukter: det finns en uppsjö av solpannor eller liknande. Trots att dessa produkter har en gemensam nämnare — att de på olika sätt efterliknar vanliga takmaterial — finns det många olika varianter.

Teslas variant, t.ex., ser ungefär ut som en vanlig skifferpanna, och är i grund och botten en miniversion av en vanlig kiselsolpanel. (Teslas solcellspannor finns dock inte att köpa i Sverige.) De två svenska företagen Soltech och Midsummer, å andra sidan, har båda produkter där man använder en annan solcellsteknik: tunnfilm. En av fördelarna med att använda tunnfilmssolceller vid just takintegreringar är att de jämfört med konventionella kiselsolceller i regel är mer jämnsvarta i utseendet.

Ett annat sätt att lägga solcellstak är att använda solpaneler av standardmått. Ungefär 95% av världsmarknaden består av solpaneler av s.k. kristallint kisel. Dessa paneler har standardiserade mått (ofta ca 1 x 1,7 m) och har antingen en eller två sidor som består av härdat glas (d.v.s. ett utmärkt ytskikt för att hålla borta väder och vind). För att vanliga solpaneler ska fungera som tak krävs dock ett montagesystem som gör att de sluter tätt mellan varandra.

En pågående installation av ett integrerat solcellssystem bestående av
Soltechs
ROOF-solpanna Exempel 1. På detta hus pågår en installation av Soltechs ROOF-solpanna. Dessa tunnfilms-solpannor är framtagna just för att ersätta ett befintligt takmaterial. På denna anläggning har man satt solpaneler på både öst- och västtaket och anläggningen är på 11 kW. Nedtill på taket har man satt vanliga takpannor från Benders. (Och tack Soldags för besöket.)

Ett integrerat solcellssystem bestående av montagesystem från Solrif och
glas-glaspaneler av standardmått Exempel 2. På denna villa i Knipared utanför Göteborg har man använt ramfria glas-glaspaneler av standardmått. Montagesystemet från schweiziska Solrif består av ramar som har fästs på varje panel redan i fabriken och som sedan fästs i varandra vid installation. På övriga delar av taket sitter plåttak från Plannja. Anläggningen är på 13 kW. Foto: Penthon.

När lämpar det sig för takintegrerade solceller?

Att en takomläggning eller ett nybygge kan vara ett bra tillfälle att utvärdera ett takintegrerat solcellssystem är intuitivt: man slipper alternativkostnaden för att köpa nya tegelpannor eller ett nytt plåttak. Andra fördelar är att man kan samordna andra delar av projektet såsom utnyttjande av byggställning. (Detta gäller dock även om man väljer att montera solpaneler ovanpå ett nylagt tak.)

I en perfekt värld är alla tak som lämpar sig för solpaneler helt “rena” takytor. Detta är dock långt ifrån fallet och många tak har utbyggnader, skorstenar, ventilationsrör, takfönster och dylikt. För alla solcellssystem är relativt rena tak önskvärda; för integrerade system är det ofta en förutsättning på grund av de standardformat som solpaneler ofta kommer i, och som gör det svårt att passa in dem runt utstickande föremål.

Det är dock inte kört bara för att man har en skorsten, eller en utbyggnad. Runt skorstenar och dylikt gör man ofta plåtarbeten (som förvisso driver kostnader precis som på alla takarbeten). För de flesta montagesystem med syfte att integrera solpaneler finns det dessutom ofta “döda” bitar som liknar solpanelerna (men som inte producerar någon el). Dessa används för att passa in panelerna vid ytterkanter och runt skorstenar och dylikt.

Dymmy-bitar med syfte att användas vid kanter och runt utstickande föremål
för ett takintegrerat
solcellssystem Till höger och vänster om luftuttaget syns mindre bitar som liknar solpanelerna, men som inte producerar någon el.

När man klär ett helt tak med solpaneler så blir det precis som solcellsköparen Gustaf Zettergren sa när vi besökte honom i vintras, “Vill man fylla taket så blir det den el det blir.” Så länge man har en hög elanvändning (och inte ett jättestort tak) så är det inga problem.

Däremot, om det leder till att elproduktionen blir större än elförbrukningen så medför det att man inte får skattereduktionen på 60 öre per kWh för den solel som överskrider årskonsumtionen, samt att elnätbolaget har rätt att debitera ett årligt inmatningsabonnemang som kan ligga på någon tusenlapp om året (vilket dock långt ifrån alla gör). Om man vill hålla sig inom sin årsförbrukning så kan man välja paneler med lägre verkningsgrad, eller montera solpaneler på delar av taket.

Vad kostar det?

Att bedöma vad ett integrerat solcellssystem kostar kan vara svårt då det beror mycket på ens tak. Det är dock samma sak med en vanlig takomläggning: ju mer komplicerat taket är, desto dyrare blir det.

Om taket tillåter är den mest kostnadseffektiva lösningen för takintegrerade solceller sannolikt att installera ett system bestående av paneler av standardmått samt ett montagesystem som sluter tätt emellan. Det finns ett flertal sådana system på marknaden och gemensamt för de flesta är att de använder standardsolpaneler av kisel (ofta med glas på båda sidor, så kallat glas-glas). Jämfört med ett utanpåliggande system blir detta dock dyrare, framförallt eftersom att montagesystemet ska uppfylla fler krav såsom täthet och bättre avrinning.

Om man vill ha en produkt som mer liknar ett befintligt takmaterial och på så sätt smälter in bättre i taket får man räkna med att kostnaden per kW blir högre. Dessa produkter är nyare och produceras i mindre skala än vanliga kiselpaneler. Många av dessa produkter består även av en annan solcellsteknik än kristallint kisel (t.ex. tunnfilm) vilket ofta medför att de har lägre verkningsgrad.

Nedan har vi sammanställt exempel på ungefärliga kostnader som kan tillkomma om man väljer att installera solpaneler i samband med en takomläggning (d.v.s. kostnader som tillkommer utöver omläggning av papp, läkt samt nytt ytskikt av t.ex. tegel eller plåt där det behövs). Vi har antagit ett relativt rent tak på ca 150 m2 uppdelat på en söder- och en norrsida. Det antas att enbart södersidan täcks med solpaneler då man sällan får lönsamhet i solpaneler som vetter åt norr p.g.a. lägre solinstrålning. (För system som vetter åt öst och väst kan det vara intressant att täcka båda takytorna.)

Typ av åtgärdUngefärlig kostnad som tillkommer en vanlig takomläggning (inkl. moms och före eventuella stöd)Uppskattad årlig besparing*
Utanpåliggande paneler på sydsidan (11 kW)160 000 - 190 000 kr12 000 kr
Integrerade solpaneler av standardmått på sydsidan (11 kW)200 000 kr och uppåt12 000 kr
Integrerade solpannor på sydsidan, t.ex. Soltechs ROOF (6,5 kW)170 000 kr och uppåt7 000 kr

Den uppskattade besparingen från solcellsanläggningen är uträknad med hjälp av Solcellskollens kalkyl och inkluderar den årliga besparingen efter att underhåll har räknats bort. Att systemet med integrerade solpannor har en lägre årlig besparing beror på att pannornas verkningsgrad, och därmed anläggningens effekt, är lägre.

Trots möjliga besparingar på takmaterial så är det mest kostnadseffektiva alternativet ofta att först lägga om taket och sen installera en solcellsanläggning ovanpå. (Som allra billigast kommer man undan om man lägger ett relativt billigt takmaterial, t.ex. korrugerad plåt, och samordnar med byggställning för respektive installation.) Med det sagt börjar takintegrerade system nå en nivå där de faktiskt också är kostnadseffektiva.

En annan aspekt som inte räknats in i exemplena ovan är solcellsstödet. Jämfört med att först lägga om taket och sen montera solceller ovanpå kan man få solcellsstöd för en större andel av projektkostnaden om man takintegrerar (då solcellsstödet även innefattar kostnader för montagesystem och installationsarbete). När man takintegrerar är dock gränsen mellan takläggning och solcellsanläggning mer flytande, och det kan vara lite klurigt att veta vilka moment som är stödberättigade (med andra ord kan det vara en bra idé att kolla med sin länsstyrelse om vad som gäller).

Sammanfattningsvis

Som avslutning har vi sammanställt några punkter som är bra att tänka på när man överväger en takintegrerad lösning:

  • Det finns två huvudkategorier av integrerade solpaneler: standardmoduler med ändamålsenliga montagesystem, samt mindre solcellspaneler (eller “solpannor”) som är framtagna för att just integreras. Ju mindre solpanelprodukterna är, desto mer anpassliga är de för att kunna bygga runt exempelvis skorstenar. De har dock nackdelen att det blir fler kontakter och mer kablage på taket, vilket innebär ökade kostnader och eventuellt även mer underhåll.
  • Som bäst förutsättningar för ett takintegrerat system har man om taket är relativt rent från utstickande föremål samt att elförbrukningen i hushållet är relativt hög.
  • När du räknar på ekonomin i en takintegrerad lösning rekommenderar vi att även ta kontakt med en takläggare för att avgöra vad alternativkostnaden blir för en takomläggning (förutsatt att du ändå behöver lägga om taket). Ytterligare aspekter som har betydelse för jämförelsen är anläggningens förväntade elproduktion samt hur mycket solcellsstödet kan ge.

Och avslutningsvis:

  • Jämfört med utanpåliggande solcellssystem finns det färre leverantörer som har erfarenhet av integrerade system. Välj en leverantör med erfarenhet av just takintegrerade system då utförandet skiljer sig jämfört med en standardinstallation. För de leverantörer som är med på Solcellskollen kan du se om de gör takintegreringar på deras respektive profilsida.

Vill du läsa mer om takintegrerade system kan du läsa om vårt besök hos Gustaf och Johanna i Billdal, där de ersatt sitt gamla tak med ett integrerat solcellsystem. Om du har installerat ett eget takintegrerat system vore det kul att höra om lösningen — skriv gärna till oss i chatten nere till höger!

Av Erik Wallnér

@erikwallner

2019 M04 25

Följ gärna vårt nyhetsbrev för att en gång i månaden ta del av nyheter om solceller och förnybar energi!

Relaterade inlägg

På Solcellskollen kan du jämföra leverantörer baserat på andras omdömen, ta fram en solcellskalkyl för din bostad, eller läsa senaste nytt om solceller. Helt enkelt ditt hjälpmedel inför en solcellssatsning!