Stig köpte batterier för att lagra solel och undvika pristoppar — så mycket har han sparat hittills

När vi väl kommer hem till Stig i Stockholms nordvästra delar är inte bara bullar och kaffe uppdukat utan även en stor mängd dokument, fakturor och diagram över hur hans kombinerade solcells- och batterianläggning fungerar. Besöket följer på ett halvårs mejlkorrespondens som började med att Stig tyckte vi skulle skriva mer om resultaten av “verkliga installerade batterier”.

I slutet av 2019 lät han nämligen installera en solcellsanläggning på 10,2 kW med ett tillhörande batteripack på 5 kWh. Det efterföljande halvåret investerade han i ytterligare två batterier på 5 kWh vardera, och ett par veckor innan vårt besök hade han dubblat upp batterianläggningen till hela 30 kWh.

Inför den här artikeln har vi gått igenom drift- och elprisdata under de nästan tre år som anläggningen varit i drift med syfte att svara på frågan: vad har han sparat på sitt batteri hittills?

Batterier med två syften

Det allra vanligaste användningsområdet för batterier i anslutning till en solcellsanläggning är att öka den så kallade egenanvändningen. Genom att lagra delar av det överskott som solcellerna producerar, och använda det vid senare tillfälle, minskar den solel som behöver säljas och sedan köpas in till ett dyrare pris. Så går åtminstone teorin.

Även i detta fall var batterierna från tyska Sonnen förinställda på att just lagra överskottet från solcellsanläggningen. Stig hade dock andra planer.

“Jag hade läst på tyska och amerikanska sajter att man även kunde spara pengar på att nattladda batteriet med relativt billig el och undvika att köpa el på morgon och förmiddag när elpriset var högre. Det var dock inget jag kunde ändra själv. Jag fick ringa Sonnen och fråga vänligt om de kunde ändra till nattladdning, vilket de gjorde”, berättar han.

Efter att Stigs första batteripack på 15 kWh installerades pö om pö under 2019 och 2020 har det alltså fungerat på följande sätt: strax efter midnatt börjar batteriet laddas med hjälp av inköpt el från elnätet. På morgonen när batteriet är fulladdat används elen från batteriet, och batteriet laddas successivt ur. När sedan solcellsanläggningen är igång och producerar ett överskott börjar batteriernas andra arbetspass — återigen laddas de upp, för att några timmar senare, när solen gått ner eller i moln, försörja huset med el.

Profil över hur elförbrukningen, solelproduktionen och batteriets laddning och urladdning interagerar i Stigs villa under en dag i april. Mellan midnatt och klockan 6 på morgonen laddas batteriet på strax under sin maxeffekt (3,3 kW) med hjälp av inköpt el från elnätet. Klockan 6 är batteriet fulladdat vartefter det börjar laddas ur i samband med att elen från batteriet används i hushållet. När solcellerna vid niotiden börjar generera ett överskott fylls batteriet på tills det är fulladdat. Sedan, på kvällen klarar sig hushållet nästan helt och hållet på batteriel.

Resultat efter tre års drift

Inför den här artikeln har vi haft tillgång till minutvis data från solelproduktionen, husets elförbrukning och batteriets laddning och urladdning. För analysen fokuserade vi på 2021 års driftdata då batteriet var lika stort (15 kWh) och använde samma inställning under hela året.

Under 2021 laddades batteriet med totalt 5250 kWh, där nattladdning stod för strax under 4300 kWh och överskott från solcellsanläggningen för knappt 1000 kWh. Totalt cyklades batteriet — alltså laddades och laddades ur — 350 gånger vilket kan jämföras med runt 150 cykler ifall batteriet bara skulle ha använts för solladdning. (Här kan det läggas till att de två typerna av laddning till viss del konkurrerar med varandra, batteriet är till exempel ofta delvis laddat på morgonen när solcellerna börjar producera el.) Energiförlusterna i batteriet — alltså skillnaden mellan vad som laddats och laddats ur — var strax under 15%.

För Stig finns det två sätt spara pengar med hjälp av batteriet. Då han betalar för sin el per timme (så kallat tim- eller spotprisavtal) utgörs besparingen dels av prisskillnaden mellan de tillfällen som batteriet laddas jämfört med när det laddas ur. Resten av besparingen utgörs av skillnaden mellan värdet på den el som Stig lagrar — och därmed undviker att köpa in — jämfört med vad han hade fått betalt för att sälja elen. När man köper el betalar man förutom spotpris på elen även moms, elskatt, elnätavgift och ett påslag på elpriset. För den el man säljer får man utöver spotpris skattereduktion på 60 öre/kWh samt så kallad nätnytta.

För 2021 såg besparingarna ut enligt följande:

Skillnaden i spotpris — i elprisområde 3, där Stig bor — mellan den el som lagrats och sedan använts. Att antalet kWh inte överensstämmer beror på den energiförlust på ca 15% som sker i batteriet på årsbasis.

Besparing till följd av att lagra överskottet från solcellsanläggningen. "Kostnaden" för att lagra el utgörs av de uteblivna intäkterna för att sälja el medan besparingen motsvarar kostnaden för att köpa in el via elnätet.

Under 2021 var alltså besparingarna till följd av Stigs batteriinvestering 1 232 kr + 179 kr = 1 411 kr. Med samma driftdata men med 2020 och 2022 års elpriser blir motsvarande besparing 451 respektive 3 812 kronor. (För 2022 har vi använt elpriser från 3 oktober 2021 till 3 oktober 2022.)

Givet att driftdatan för 2021 är representativ för övriga år ligger besparingarna för treårsperioden 2020-2022 alltså på totalt 5 700 kr. Det kan kan jämföras med 55 000 kr som Stig betalade för batteriet på 15 kWh efter att han fått det tidigare investeringsstödet på 60% (vid årsskiftet 2020/2021 ersattes investeringsstödet med ett grönt skattavdrag på 48,5% av investeringskostnaden). Garantin för Sonnens batterier är att de efter 10 år alternativt 10 000 cykler, beroende vad som inträffar först, ska ha kvar 70% av ursprunglig kapacitet.

Vid tolkning av resultaten ska det sägas att det varit tre tämligen speciella år på elmarknaden, där priserna gått från de lägsta till de högsta någonsin. De exakta besparingarna från ett batterisystem likt Stigs kommer även variera beroende på en rad faktorer: dimensionering av batteriet i förhållande till elförbrukningen och solcellsanläggningen, uppdelningen mellan rörliga och fasta avgifter hos elnätföretaget, tidsfönster när batterierna laddas och elprisområdet där man bor. (Mer om det snart på en blogg nära dig.)

“Sämsta läget i området för solceller” skrockar Stig när han visar upp sin solcellsanläggning och syftar på det något skuggiga läget. På årsbasis producerar deras solcellsanläggning på 10,2 kW mellan 7 000 och 8 000 kWh.

Experimenterandet fortsätter

För tio år sedan var elförbrukningen i Stigs villa 30 000 kWh per år. Via tilläggsisolering, luftvärmepump och slutligen solceller var elförbrukningen under 2021 nere på ca 20 000 kWh, där solcellerna stod för 7 300 kWh.

Med de senaste årens experimenterande med nattladdning i ryggen — och 12 månader med extrema prisskillnader mellan dag och natt som extra morot — har fokus utökats till att även styra om så mycket som möjligt av elförbrukningen till lågpristimmar nattetid. Och ambitionen har alltså lett hela vägen till att han några dagar innan vårt besök fått ytterligare ett batteripack på 15 kWh installerat.

“Sen tidigare behöver jag knappt köpa in el dagtid under sommaren, nu [under sommaren] betalar jag nästan bara nattaxa för el. Med det nya batteriet är tanken att jag även under vår och höst ska klara mig sömlöst på egenproducerad el och lagrad el under dagarna”, sammanfattar Stig.

Läs mer: Så väljer du storlek på batteriet till din solcellsanläggning