På spaning efter "The Big Five" på Jönköpings Solsafari

Vad döljer sig bakom buskaget? En slumrande lejonhona. En av de 46 solcellsanläggningar som den 16 september visades upp under Solsafari i och runt Jönköping.

För andra året i rad arrangerades Solsafari i Jönköpings län, där allmänheten får chansen att besöka flera av länets solcellsinstallationer, hemma hos villaägare, på gårdar eller kommunala fastigheter. Kan man tänka sig ett bättre söndagsnöje? Det tyckte inte vi, så med mikrofon och kamera i högsta hugg besökte vi några av utställarna för att höra om deras erfarenheter av solceller.

Olle i Habo

“Ja, där är den. Bakom buskarna!” utropar Eric efter att vi under en kort stund kört runt vilse i ett av Habos centrala villakvarter. När vi väl kliver ur bilen råder det dock ingen tvekan om att vi hamnat rätt. Förutom solcellerna vi skådat på södersidan av huset är skylten som aviserar att detta är en av hållpunkterna på Solsafari klart synlig vid entrédörren. Precis innanför garagedörren står dessutom en spotlight riktad mot växelriktaren, fiffigt utplacerad så att besökarna tydligare ska kunna se den display som visar elproduktionen.

Det dröjer inte länge förrän Olle Östklint kommer ut och välkomnar oss. Han börjar direkt prata om sin anläggning, hur mycket den producerar en dag som denna, och hur det gick till att få den installerad. Olle skaffade solcellsanläggningen i november förra året. Efter ett inspirationsbesök hos kommunens energirådgivare där han även träffade några lokala leverantörer så var han igång. “Jag har skrivit på två papper, resten har min installatör skött”. Efter nästan ett år med solceller är han så nöjd med sin anläggning att han tänker formulera ett medborgarförslag där han föreslår att alla nybyggda hus ska placeras med åtminstone en takyta åt söder. “Solceller kommer vara en självklarhet i nybyggda hus framöver.”

Vill du höra mer om Olles solceller? Hör vad han själv säger i slutet av artikeln!

Magnus vid Hagabodaskolan

När vi kör upp från Göteborg får vi tips om att besöka Magnus Sandell från tekniska förvaltningen på Habo kommun, enligt utsago en av de riktiga solcellspionjärerna i samhället. Att hitta Magnus vid Hagabodaskolan visar sig dock inte vara en lätt uppgift. (Att solcellsanläggningar är helt tysta är i vissa fall inte en positiv sak.) Vi får gå över både en och två skolgårdar innan vi ser en elbil med uppfälld bagagelucka där Magnus står och pratar om skolans solceller.

Sedan vintern 2013/2014 har Magnus varit med och fått igenom fem anläggningar, vilket är mycket för en så pass liten kommun. Den första anläggningen var på 5 kW och byggdes i egen regi i början av 2014. “Vi hade kommit ganska långt med energieffektivisering och för att komma ännu längre behövde vi ta till ny teknik”, inleder Magnus. För att bygga de första anläggningarna fick man vara kreativ, då togs medel ur driftbudgeten. Det är först nu, under 2018 som det första riktiga investeringsbeslutet tagits från kommunens sida: under hösten ska kommunens fem anläggningar (med en sammanlagd effekt på 50 kW) kompletteras med en sjätte på 100 kW. Långsiktigt och idogt arbete med att vänja organisationen vid solceller har uppenbarligen gett resultat.

Vill du höra mer om Habo kommuns erfarenheter av solceller? Lyssna på Magnus i slutet av artikeln!

Magnus Sandell från Tekniska förvaltningen på Habo kommun framför kommunens elbil. I vänstra övre hörnet av bilden skymtas Hagabodaskolans fasadmonterade solcellssystem. Enligt Magnus är en kul bieffekt av att sätta solceller på en skola att de kan användas i undervisningen, vilket bland annat sexorna på skolan har fått erfara.

Johannes i sin Tesla

Över en kaffe och tysk choklad får vi höra hur solcellsanläggningen hemma hos Johannes von Rosen blev till, på vårt tredje stopp på Solsafari. Johannes med familj var ganska ovanliga när de för fyra år sen bestämde sig för att fylla sitt garagetak med solceller (och placera några paneler på lillstugan intill). “Egentligen var det för sent, jag ville ha solceller mycket tidigare men det tog tid att få stödet på 30%”, betonar Johannes. Det enda problemet var att anläggningen producerade betydligt mer el än vad som användes i hushållet. Då, precis som nu, hade nätägaren möjlighet att ta betalt för ett inmatningsabonnemang samt för det obligatoriska mätarbytet, vilket försämrade ekonomin i anläggningen.

Konsekvensen? De köpte en Tesla för att öka elanvändningen! I samma Tesla spelade vi även in en kort intervju med Johannes där han bl.a. tipsar andra om vad som kan vara bra att tänka på när man köper solceller. Lyssna på intervjun i slutet av artikeln.

Undertecknad och Johannes von Rosen står och beundrar ett av gårdens två solcellsystem. Garaget till höger kan mycket väl vara Sveriges mest solcellsmaxade garage, med hela 68 solpaneler på taket.

Sture på Sjövik gård

Korna brölar, tuppar spatserar förbi, och den stora hunden — det närmaste vi kommer ett lejon på dagens safari — skäller på några av de gäster som kommit till gården för dagen. Närmare femtio besökare har tagit plats i den numera solcellsbeklädda ladan för att ta del av det solcellsseminarium som Sjövik gård tillsammans med LRF, kommunen och länsstyrelsen arrangerar för traktens mjölkbönder. Seminariet inleds av energirådgivare Sören Dahl varefter gårdens ägare Sture Filipsson tar vid och berättar om solcellssatsningen de gjorde för närmare ett år sen.

En ekologisk mjölkgård kanske inte är det första som dyker upp i huvudet när man tänker på spjutspetsen i energisystemets utveckling. Men när Sture berättar om verksamheten är det dock just det som slår en: förutsättningarna för solceller och annan förnybar energiteknik är närmast perfekta. Taken är stora, fina och oskuggade. Verksamheten genomgår en ständig automatisering (fler och fler maskiner) och ökad elektrifiering vilket leder till högre elkostnader. Dessutom koncentreras mjölkningen av korna till morgon och kväll vilket innebär att det finns utmaningar med höga effekttoppar två gånger per dygn. (Hörde jag batterilager?!) Det enda som ligger ett jordbruk i fatet när det gäller lönsamheten i en solcellsanläggning är att man i regel betalar mindre för el på grund av den nedsatta elskatten.

Vill du höra mer om Stures och gårdens erfarenheter av solceller. Lyssna på klippet i slutet av artikeln!

Otto Hedenmo, projektledare på Länsstyrelsen i Jönköping och initiativtagare till Solsafari, var också på plats under seminariet på Sjövik gård. Här står han framför anläggningen som årligen producerar ca 45 000 kWh.

På Ottos initiativ

Slutligen blev vi tvungna att växla några ord med Otto Hedenmo från länsstyrelsen som tillsammans med länets energi- och klimatrådgivare har arrangerat årets (och förra årets för den delen) Solsafari. Enligt Otto är den huvudsakliga anledningen till att arrangera ett Solsafari den omskrivna granneffekten: att personer är benägna att, inte minst när det gäller investeringar i ny teknik såsom solceller, göra ungefär samma sak som sina grannar. Värmepumpsmarknaden kom igång på allvar i Sverige först när det fanns någon på varenda gatuhörn som kunde berätta om hur de funkade, vad man kunde spara och vem som på ett tryggt sätt kunde installera. Solsafari är helt enkelt ett sätt att hjälpa folk hitta sina “grannar” med solceller.

Något som slagit Otto är entusiasmen utställarna har visat. “Det var ingen som sa nej [till att ha öppet hus och visa upp sina solceller under Solsafari]. Man är jättestolt över sin anläggning. Och det är nästan ingen som haft problem, har man haft det så har de varit relativt lätta att lösa och ger bra lärdomar till besökarna. Just den där stoltheten tillsammans med stora intresset har gjort att det blivit toppenbra.”

Vill du höra mer om tankarna bakom Solsafari och Ottos kandidater till “The Big Five” — motsvarigheten till de fem stora djur som safaribesökare brukar vilja checka av — på årets safari? Lyssna nedan.

• Olle, Habo

• Johannes inifrån en Tesla

• Magnus, Habo kommun

• Otto, Länsstyrelsen

• Sture, Sjövik Gård