Uppfinnaren Per om hur han byggde en egen solpark med solföljare

Solföljare är i dagsläget framförallt en teknik för storskaliga solcellsparker. Men när vi hörde om uppfinnaren Per Sandbergs projekt på sin gård i Alingsås - där han byggt en liten solpark bestående av 10 stycken markstativ som följer solen - blev vi tvungna att ringa upp honom för att höra mer!

För det första, du har valt att installera solpaneler på marken. Dög inte taken?

Jag har en del tak, men det finns träd som skuggar i viss mån och sen är det så att de taken som är lämpliga för solceller behöver renoveras och skulle jag sätta paneler nu blir det svårt att komma åt taket sen. Därav blev det ett markmontage.

Stativen med solpaneler är olika de flesta andra man sett. De ser nästan ut som statyerna på Påskön. Hur landade du i designen?

Jo de är ju det. De stativ jag sett [som följer solen i två axlar] består av en stor stolpe som bär ett trettiotal paneler. Då hade jag behövt ha en helt annan mekanism för att följa solen, med programvara, ställdon och kraftiga leder. Det finns en sådan anläggning i Trelleborg, den kostade 1,5 miljoner för 11 kW [en vanlig takmonterad solcellsanläggning på 11 kW kostar ungefär en tiondel av det]. Det naturliga hade varit att få tag på en PLC [ett programmerbart styrsystem som gör att panelerna följer solens bana] men inte för mig. Skulle jag gett mig på ett sådant system skulle jag dragit på mig en del kostnader för dyrare komponenter och programvara. Jag ville att tekniken skulle vara greppbart inom mitt kunskapsområde, och även göra något lite extra!

Läs mer: Hur funkar solföljare och när är de motiverade?

Vill du beskriva systemet... hur fick du det att fungera?

Anläggningen består av tio pelare med tre paneler på varje. Det är en betongplint med en triangulär ställning av tryckimpregnerat trä. Varje pelare har varsin “karusell” med ett drivsystem som gör att ställningen roterar 15 grader en gång i timmen så att de alltid riktar sig mot solen. De styrs av vanliga timers som man kan köpa på Clas Ohlson eller på snabbköpet för 100 spänn. De ger ström till två tryckluftscylindrar som sköter tryckluftscylindrar ute i karusellerna. Nu håller jag även på att driftsätta så ställningen även ska tilta upp och ner beroende på hur högt upp solen står. Jag valde även att sätta byggplast [det blåa som sticker upp mellan och runt panelerna] för att skydda panelerna mot syran i det tryckimpregnerade träet och för att det inte ska rinna ner vatten mellan panelerna. Jag räknar med att ställningen kommer hålla länge.

Wow … komponenter från Clas Ohlson. Utöver din egna arbetstid, får man fråga vad det kostat?

I runda slängar har jag lagt 300 000 kr. Allt material för stativen, kablar, betong, nybruk, rostfritt stål och tryckimpregnerat trä kostade 150 000 kr. Och så solpaneler, inverter [växelriktare] och batterier.

Batterier?

Ja, jag har 40 kWh batterier. Det är blysyra-batterier som lagrar ström från dagen och en bra bit in på kvällen. Det är jättekäckt. De funkar även om det skulle bli strömavbrott.

Vet du hur mycket extra el du har fått ut av att följa solen jämfört med om de skulle varit fast monterade?

Det första stativet installerades i december 2019, och övriga under våren i år. Tyvärr har jag bytt växelriktaren så det blir svårt att lyfta ut statistiken för just det stativet som varit igång i snart ett år. Men under en klar sommardag så kan jag i princip få ut nio fullasttimmar från anläggningen, jag har jämfört med andra anläggningar och produktionskurvan ser helt annorlunda ut.

Har du en ambition att kommersialisera lösningen?

Jag har ju lagt en hel del tid själv, en hel del svetstimmar, en del timmar med murverket. För mig har det varit en billig lösning - men jag tror om man räknar pris per timme så är det inte kommersiellt okej. Sen finns det mycket man skulle kunna förbättra. Jag har stativ i betong, jag tror man bör tänka en konstruktion i stål som står i backen. Sen är rostfritt stål dyrt, ska man sälja det är nog varmgalvaniserat stål bättre. Jag är inte främmande för tryckluft men i nuläget finns det en del dyra och komplicerade komponenter som man nog bör försöka undvika.

Nya Solevi, Sparbanken Skåne Solpark och Solsidan - de som bygger solcellsparker i Sverige gillar att namnge dom. Vad heter din park?

Du får kalla den Per Sandbergs park om du vill.

Haha, så får det bli, tack för pratstunden Per!

Läs mer: Ingen plats på taket? Så får du till en solcellsanläggning på mark