Riksdagspartierna om energi- och solcellspolitiken

Inför stundande val har Solcellskollen frågat representanter från samtliga riksdagspartier om vilken politik de avser att bedriva på energiområdet nästkommande år.

En av de hetaste frågorna i höstens val är den om miljön och klimatet. Vi har tagit tempen på hur riksdagspartierna ser på energipolitiken och utmaningarna som följd av riksdagens mål om ett helt förnybart elsystem till 2040. Vi fokuserade givetvis på den teknik som ligger oss extra varmt om hjärtat — solceller, och dess roll i framtidens elsystem.

Till representanter från riksdagens partier ställde vi följande tre frågor:

1. Hur ser ditt parti på solelens roll i elsystemet?
2. Vad vill ditt parti göra med solcellsstödet efter valet?
3. I takt med att det kommer in mer förnybar el i elsystemet uppstår vissa utmaningar, t.ex. med större elprisskillnader och ibland risk för elbrist. I år är några exempel kalla vinterdagar, och en varm sommar med ovanligt höga elpriser och lite vatten i vattenmagasinen. Hur ser ditt parti på dessa utmaningar och eventuella lösningar?

Ibrahim Baylan, Samordnings- och energiminister Socialdemokraterna

1. Vi arbetar för att minska utsläppen av växthusgaser. Vårt mål är att Sverige ska bli den första fossilfria välfärdsnationen. Av både klimatskäl och ekonomiska skäl ställer vi om till förnybar el. Solel är på många håll i världen idag det billigaste sättet att producera el. I Sverige spelar solelen idag en liten, men växande roll. Den dag då vi har fått fram ekonomiskt hållbara sätt att lagra el över säsonger, då kommer solelen vara det dominerande kraftslaget för hushållen i Sverige.

2. Vi har under mandatperioden mångdubblat det statliga investeringsstödet till solceller, från 59 miljoner kronor under den förra regeringen (2014) till dagens 1 085 miljoner kronor för 2018. Vi har budgeterat för investeringsstödet till 2020. Vi har också gett ett uppdrag till Energimyndigheten att undersöka hur ansökningsförfarandet kan göras enklare samt analysera om investeringsstödet bör fortsätta i nuvarande form eller förändras.

3. Regeringspartierna har slutit en överenskommelse med M, C och KD om Sveriges långsiktiga energipolitik. I den slår vi fast att vi ska ha ett robust elsystem med hög leveranssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser. Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att säkra en trygg tillgång på el, bland annat sänkt skatt för vattenkraft och kärnkraft, förlängt effektreserven, moderniserat lagstiftningen för vattenkraften samt förstärkt överföringskapaciteten inom landet och till andra länder. Sen är det samtidigt så att de svenska elpriserna sätts på en elmarknad där tillgång och efterfrågan avgör priset. Det betyder att elpriset rör sig upp och ner. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att Norden har en välfungerande elmarknad med jämförelsevis hög överföringskapacitet som möjliggör import och export mellan länderna beroende på hur situationen ser ut. Sverige har varit en nettoexportör av el de senaste åren och Energimyndigheten bedömer att vi även kommer vara det framöver. Enligt myndighetens senaste prognos väntas nettoexporten uppgå till mellan 14–19 terawattimmar de närmaste fyra åren (den tid prognosen sträcker sig).

Rickard Nordin, energipolitisk talesperson Centerpartiet

1. Den här sommaren har visat att solelen skulle vara ett välkommet tillskott i elsystemet. Det gör det mindre sårbart. När vinden inte blåser, vattenmagasinen dunstar och kärnkraft stänger pga höga temperaturer i kylvattnet, levererar solelen. Det minskar sårbarhet, ökar tryggheten och avlastar andra kraftslag. Dessutom skapar det delaktighet i den gröna omställningen, vilket är en viktig faktor för att lyckas nå ut till alla.

2. Vi i Centerpartiet vill införa ett grönt avdrag. Det ger samma stödnivå som dagens bidrag, men erhålls direkt på fakturan som ROT/RUT. Inga krångliga bidragsblanketter, inga pengar att ligga ute med och ingen osäkerhet om bidraget ska ta slut. Att avdraget dessutom kan fås för exempelvis solvärme, hemmabatteri, smarta hem och laddboxar gör det bara än bättre.

3. Vi kommer behöva mer varierande elpriser framöver. Det är det som skapar affärsmöjligheter för sådant som användarflexibilitet, batterilager och energieffektivisering på effektnivå. Dessutom vill vi bygga ut nätet både inom Sverige och till andra länder, för att trygga situationen. Det här är problem som går att lösa – vi måste bara ge utvecklingen chansen!

2017 fördelades svensk elproduktion på energitekniker enligt diagrammet ovan. Total elproduktion var under året 159 TWh, varav 19 TWh gick till export. Siffrorna för installerad solcellskapacitet är hämtade från SCB och vi har antagit att varje kW producerar 900 kWh per år. Övrig data från Energimyndigheten. Att grafen inte summerar till 100% beror på avrundning.

Maria Weimer, energipolitisk talesperson Liberalerna

1. Vi ser stor potential för solenergi i Sverige och på global nivå. Med solpaneler på fler lämpliga tak i Sverige kan vi komma upp i 10% av solel i vår elproduktion.

2. Vi förespråkar inte subventioner eller investeringsstöd till solpaneler. I likhet med branschföreträdare tror vi att stödet ska fasas ut och att solpanelerna nu klarar sig på egna meriter. Räntorna är låga i Sverige och det är redan tillräckligt lönsamt att investera i paneler.

3. Den stora utmaningen för svensk energipolitik, redan under energiförhandlingarna för två år sedan och ännu mer idag, är att klara leveranssäkerheten. Frågan är egentligen mycket enkel: vi måste kunna garantera att våra sjukhus, skolor och vår industri har ström vid varje timme på dygnet, hela året om. Men leveranssäkerheten har regeringen inte velat fokusera på. I stället basuneras mantrat om 100 procent förnybart ut. Likt en slags trollformel har regeringspartierna förkunnat det. Liberalerna vill avskaffa elcertifikaten och slopa stödet till havsbaserad vindkraft. Vi tror att Sverige behöver ett mål för leveranssäkerheten och att vi måste samordna vår energipolitik mycket mer med våra grannländer för att tillsammans kunna planera för effektreserver i framtiden.

Linus Lakso, riksdagskandidat Miljöpartiet

1. Vi ser solenergi som en viktig del både i Sveriges och världens energisystem. Solenergin har potential att rita om hela den globala energikartan. Utvecklingen är enorm och den installerade effekten har ökat 50 ggr på 10 år. Vår målsättning är att det produceras 14 TWh 2040 så att ungefär 10% av Sveriges energibehov täcks av solenergi. Som global klimatledare ska Sverige givetvis vara i fronten även på detta centrala område. De svenska satsningarna på solel behöver därför utvecklas och kompletteras med satsningar även på solvärme och solkyla.

2. Vi vill fortsätta att satsa lika mycket per år som nu hela kommande mandatperiod. Vi har inte tagit ställning till om stödnivån ska ligga på samma nivå hela mandatperioden eller förändras. Vi kommer att följa utvecklingen. Sammanlagt gör vi en stor satsning både i budget och framförallt på en rad förbättringar och regelförenklingar. Se hela listan med åtgärder här.

3. Effektfrågan kommer att bli allt viktigare när vi går mot ett 100 procent förnybart elsystem. Vi ser att nästa steg i energipolitiken behöver vara att utveckla förutsättningar för flexibla resurser, där ingår både efterfrågeflexibilitet, flexibel produktion, förbättrad nätkapacitet och energilager av olika slag. Nya smarta elnätstekniker tillsammans med marknadskrafterna på en nordisk och europeisk elmarknad har förutsättningar att hantera olika effektsituationer.

Solcellsutbyggnaden går snabbt i Sverige. Från 2016 till 2017 ökade marknaden med 65% och många tror denna utveckling kommer överträffas under 2018. För att Sverige ska producera 10% av sin elanvändning med hjälp av solceller — som nämns av flera av politikerna som ett mål för svensk solel — behöver dock den installerade kapaciteten öka med över 70 gånger jämfört med 2017. Data från SCB.

Lars Hjälmered, näringspolitisk talesperson Moderaterna

1. Moderaterna välkomnar all ny teknik som på ett positivt och grönt sätt kan bidra till att försörja Sverige med el. Solel står idag för en liten men växande andel av Sveriges elproduktion och utgör tillsammans med annan förnybar energi, såsom vind, ett viktigt komplement till vattenkraften och kärnkraften.

2. Politiker är satta att vårda och förvalta våra gemensamma skattepengar. I den rollen krävs det prioriteringar och avvägningar mellan åtgärder som ger bäst effekt och nytta. Moderaterna väljer att prioritera forskning och introduktion av ny teknik på energiområdet framför ökade subventioner till solceller som redan inkluderas i elcertifikatsystemet.

3. Väl underhållna och utbyggda elnät tillsammans med långsiktighet och goda villkor för bas- och reglerkraft är grundläggande för ett fungerande elsystem. Vi vill bland annat skynda på processerna för förstärkningar och utbyggda elnät. Vi har tillsammans med andra partier, genom energiöverenskommelsen, skapat långsiktiga förutsättningar för såväl vattenkraften och kärnkraften som ny förnybar energi i Sverige under lång tid framöver.

Mattias Bäckström Johansson, energipolitisk talesperson Sverigedemokraterna

1. Vi har en positiv syn på solel främst ur ett globalt perspektiv, där den kommer till rätta i stora delar av världen, men där den just i Sverige är mindre konkurrenskraftig. Solceller producerar som bäst från maj och några månader framåt och i princip ingenting årets mörkaste och kallaste månader. Vad detta innebär är att solceller inte kan ersätta någonting annat i energisystemet då vi ändå måste ha kapacitet att möta efterfrågan på effekt de dagar på året då efterfrågan är som högst. Vi vill därför att forskning kring solkraft i Sverige ska vara exportorienterade för marknader där potentialen för solkraften är mycket större och troligtvis naturligt kommer att utgöra en stor del av energisystemen.

2. Vi vill ta bort det helt och det är även så det har legat i vår budget. Sker det som en utfasning som en följd av en förhandling så är vi även öppna för det. Grundinställningen är däremot inte att det ska byggas med hjälp av skattemedel.

3. Sveriges stora utmaning i kraftsystemet är skillnaden i efterfrågan mellan vinter och sommar. Vi tror att det även i framtiden kommer finnas ett tämligen stort behov av planerbar kraftproduktion och där vi ser kärnkraften, som är fossilfri, som ett av de bättre alternativen. Förutsättningen för att även kunna integrera relativt stora delar väderberoende kraftproduktion är även att det finns en rimlig balans mellan planerbar kraftproduktion, reglerkraft och väderberoende kraftproduktion.

Jämfört med Sverige har Danmark nästan 7 gånger så mycket solceller per person och Tyskland har ungefär 20 gånger mer solceller per person. I Tyskland innebär det att ca 7% av elanvändningen produceras med hjälp av solceller. Kina, som också omnämns, har fyra gånger mer solceller per person jämfört med Sverige. Data från IRENA och SCB.

Birger Lahti, energipolitisk talesperson Vänsterpartiet

1. Vänsterpartiet tycker att Sverige ska följa länder som Tyskland och Kina och satsa på en storskalig utbyggnad av solenergi. Alla som matar ut mikroproducerad förnybar energi från t.ex. sol och vind ska kunna få betalt för den på det allmänna elnätet genom nettodebitering. Solcellstekniken är viktig då den engagerar folk i energiomställningen, och ger inblick i ens egen elanvändning.

2. Vänsterpartiet vill behålla stödet som det är nu. Sen behöver man tänka till kring branschens önskemål om att fasa ut stödet successivt.

3. Genom att satsa på havsbaserad vindkraft får vi mer stabilitet i elproduktion då vindar inte varierar lika mycket till havs. Genom moderna tillstånd kan vi även nyttja investeringar i vattenkraftverken för att få ut mer effekt. Även energieffektiviseringar är ett av Vänsterpartiets prioriterade områden.

Magnus Oscarsson, miljöpolitisk talesperson Kristdemokraterna

1. Solel har en viktig roll som källa till förnybar klimatneutral inhemsk energi.

2. KD har inget förslag om ändringar av solcellsstödet i förhållande till nuvarande system. Vi anser dock att produktionsstöden till förnybar energi på sikt ska utvecklas för att i högre grad understödja nya tekniker, till exempel på solenergiområdet, och i lägre grad gynna mogen teknik, till exempel vindkraft.

3. I takt med att mer icke-reglerad kraft kommer in i systemet ökar behovet av reglerkraft för att kunna upprätthålla nätets funktion vid effekttoppar och produktionsbortfall. Det krävs troligen ny lagstiftning som ger elhandlarna i uppdrag att upphandla en viss effektmängd över en längre tid. Vi ser att kärnkraften, som är väldigt leveranssäker, kommer att behövas i ett sådant system. I synnerhet när vi ser behov av att öka produktionen av fossilfri el för att nå klimatmålet.

Summa summarum

Vad kan vi utläsa ur dessa svar? För det första att det skiljer sig en hel del kring hur partierna ser på utmaningarna för framtidens elsystem. Den stora skiljelinjen verkar fortfarande vara hur man ser på kärnkraftens roll och betydelse för elsystemet och dess utmaningar framöver. Flera av partierna lägger tonvikt på att bibehålla goda förutsättningar för kärnkraften. Övriga partier fokuserar på lagring, mer tydliga prissignaler (så att folk ges incitament att exempelvis använda mer el när den är billig) och förnybara energikällor som kompletterar varandra.

Gemensamt för flera av partierna är ett ökat fokus på elöverföring inom landet och till och från våra grannländer. Flera nämner även bättre förutsättningar för vattenkraften att — i ännu större grad — användas för att lagra energi när det finns rikligt med el, och skjuta till el när det råder brist.

När det gäller solceller så är de flesta positiva till en fortsatt utbyggnad och till att få in en ansenlig mängd solel i elsystemet. Investeringsstödet, som nu ligger på 30% av investeringskostnaden, råder det dock delade meningar om. Fyra av åtta partier vill ha kvar stödet, ett parti vill byta ut stödet mot ett bredare ROT-liknande avdrag och tre av partierna vill (eller verkar vilja) fasa ut det. Att stödet skulle försvinna redan vid årsskiftet framstår därmed som osannolikt oavsett utfall i valet.

Är du intresserad av att veta mer om svenska elsystemet och utmaningar och möjligheter med en ökad andel förnybar el? Lyssna gärna på Solcellskollens podcast. Vi kan bl.a. rekommendera avsnittet med Lennart Söder, elsystemprofessor på KTH, som resonerar om just utmaningarna med ett 100% förnybart elsystem. Även avsnittet med Daniel Kulin från Energimyndigheten rekommenderas då det ger unik inblick i hur det gick till när de tog fram sin solelstrategi.