Så tolkar du termerna i din solcellsoffert

Trots att de flesta komponenter i ett solcellssystem är standardiserade — paneler av formatet 1,05 x 1,8 m, växelriktare ungefär lika stor som en kabinväska, och montagesystem bestående av skenor, krokar och skruvar — kan en solcellsoffert förmodligen till och med få en inbiten entusiast att slockna i blicken. Det finns helt enkelt en uppsjö av modeller och variationer av de ingående komponenterna i ett solcellssystem. (Och där leverantörerna dessutom gör sitt bästa för att särskilja sina lösningar.)

Så för att reda ut lite i term-djungeln har vi sammanställt denna lathund!

Monokristallin

De två allra vanligaste solcellstyperna består av polykristallint respektive monokristallint kisel. Dessa utgör över 95% av världsmarknaden. Bland dessa två blir monokristallina solpaneler allt vanligare eftersom de har högre verkningsgrad och eftersom prisskillnaden med polykristallina solpaneler numera är relativt liten. Monokristallina solpaneler är i regel svarta, medan polykristallina solpaneler är mörkblå, vilket gör att många även föredrar mono av estetiska skäl.

All-black (eller, ja, helsvarta paneler)

Monokristallina solceller är i stort sett svarta. Trots det kan man göra panelerna ännu mer svarta. Solceller är nämligen, i regel, laminerade på en vit plastskiva. Det är denna vita baksida som ger en solpanel dess karakteristiska mönster. Men genom att sätta solcellerna på en svart skiva så smälter solcellerna in i bakgrunden och panelen upplevs som i princip helsvart. Det är dock en avvägning mellan estetik och elproduktion; solpaneler producerar nämligen bättre ju svalare de är och en svart baksida har nackdelen att den absorberar mer värme än motsvarande panel med vit baksida. Därför är i regel helsvarta paneler något mindre effektiva (deras verkningsgrad kan vara uppåt 1% lägre).

Ett tak med monokristallina solpaneler. Dessa paneler är även laminerade på en svart baksida, dvs all-black.

kWp

Storleken på en solcellsanläggning anges oftast i kWp (kilowatt-peak), alternativt kW. Den räknas ut genom att helt enkelt multiplicera antalet solpaneler med deras effekt. Så har man en offert med 30 paneler där varje panel har en effekt på 300 W så blir alltså totala effekten 9000 Wp, dvs 9 kWp. (Vill du grotta ner ytterligare i hur man får fram en anläggnings effekt så finns en längre genomgång här.) När man jämför offerter är det standard att jämföra dem genom att dela respektive pris med storleken i kW(p).

Glas/glas-paneler

Glas/glas-paneler har precis som det låter, två sidor av härdat glas som omsluter de tunna kiselsolcellerna. Det vanliga är annars att solpanelen har en framsida av härdat glas, och en baksida av plast — även kallad “folie”. Paneler av glas/glas är i regel dyrare än glas/folie-paneler, men har å andra sidan längre garantitider. Produktgarantier för glas/glas kan vara uppåt 30 år, jämfört med 10-15 år som är standard för glas/folie-paneler. (Garantitiden innebär dock inte att det är så länge respektive panel håller i praktiken; solpaneler har i allmänhet en livslängd på över 25 år.) Glas/glas-paneler finns både med och utan ram, till skillnad från glas/folie-paneler som alltid har en ram (vanligtvis av aluminium).

En installation i Göteborgs skärgård bestående av glas/glas-solpaneler.

Halvceller

En vanlig solpanel består av 60 solceller. Half cells - eller på svenska, halvceller - är precis vad det låter som: solceller som man har delat på två. Jämfört med en vanlig solpanel har dessa solpaneler därmed alltså dubbelt så många halvceller: 120 stycken. Så varför gör man så? Den korta förklaringen är att man då kan få ner förlusterna i en solpanel genom att få ner strömstyrkan, och i och med det några procents effektökning. Det finns även andra fördelar med att göra paneler av halvceller, t.ex. att de blir något mindre skuggkänsliga. Det senaste då? Tredjedelsceller!

Tvåmeterspaneler (alternativt 72-cellspaneler)

Den vanliga solpanelen består av 60 seriekopplade solceller och har dimensionerna 1,1 x 1,8 meter. Numera finns det dock även en större variant bestående av 72 solceller, och som är 1,1 x 2,1 meter. De senare har därmed en högre effekt — de kan ligga en bit över 400 Watt, jämfört med en vanlig solpanel som vanligtvis ligger mellan 330 och 400 W. När man jämför olika offerter så är det därför viktigt att inte jämföra en offert baserat på antalet paneler — det viktiga nyckeltalet att jämföra är som sagt pris per kW.

Optimerare

Optimerare är elektroniska komponenter som sätts direkt på en solpanel för att maximera dess elproduktion. Några av fördelarna med optimerare är att anläggningen blir mindre skuggkänslig, man kan övervaka elproduktionen i varje panel, och installationer med flera takytor med olika väderstreck och lutningar blir lättare. Å andra sidan blir anläggningen dyrare, och man kan potentiellt även få ett något större underhållsbehov. Vi har en längre guide om optimerare här.

Optimerare fästs på montageskenorna bakom respektive panel.

Smart elmätare

De flesta växelriktare kommer med en display där man kan se hur mycket el som produceras. Har man en internetuppkoppling till anläggningen kan man ofta även övervaka produktionen i en app eller via webbläsaren. Om man däremot vill ha en helhetsbild av både sin elproduktion, elförsäljning och elförbrukning så behöver man i regel en extra elmätare. Dessa kommer ibland även med ytterligare funktionalitet, såsom administration av elcertifikat. (Med tanke på att priser på elcertifikat numera är så pass låga så är detta dock oftast inte huvudanledningen till att man skaffar en extra elmätare.)

Överspänningsskydd

Överpänningsskydd är ett extra skydd för komponenterna i ett solcellsystem (och framförallt växelriktaren) som skyddar mot överspänningar, som oftast sker på grund av åsknedslag i närheten. Det finns både överspänningsskydd för DC-sidan (alltså mellan solpanelerna och växelriktaren) och på AC-sidan (mellan växelriktaren och elcentralen). Försäkringsbolag kan ha krav på att en solcellsanläggning ska ha överspänningsskydd, t.ex. om det är på landsbygden där risken för åsknedslag är större.

Läs mer: 4 tips när du jämför solpaneler